Fred och Geroge - första året

Titel: Fred och George - första året
Språk: Svenska
Antal kapitel: Obestämt
Handling: Fred och George är två väldigt omtyckta karaktärer genom serien, men hur var det egentligen deras första år på Hogwarts? När de var "unga och oskyldiga".

Vill även tillägga att detta är min första fanfiction så kom gärna med förslag på vad jag kan förbättra!

_______________________________

Kapitel 1
En morgon hos Weasleys

Klockan är 08:00 och hela Kråkboet sover. Eller ja, max tre minuter till. Molly Weasley är nämligen på väg upp ur sin säng och går ut i köket så fort hon har fått på sig sin långa trollkarlsklädnad. Hon svänger på trollspöt och genast börjar redskapen i köket laga frukost.
"Arthur!" ropar Molly innan hon går uppför den knarrande trappan. Arthur Weasley, mannen i familjen, suckar lite innan har reser sig upp och drar på sig morgonrocken.
När Molly kommer uppför trappan går hon rakt fram ungefär två steg, innan hon kommer fram till dörren som det står "Ginny" på. Molly knackar lite på dörren innan hon kliver in. På den lilla sängen ligger åttaåriga Ginny Weasley och snarkar. Molly skakar hennes axel lite försiktigt.
"Ginny, det är dags att vakna nu. Vi ska till Diagongränden." Ginny slår upp sina nötbruna ögon och hoppar upp ur sängen. Hon älskar Diagongränden!
Molly går ut från rummet och fortsätter några steg till uppför trappan, innan hon knackar på hos Percy. Hon säger samma sak och skakar hans axel på samma sätt som hon hade gjort inne hos Ginny, och kommer sedan en våning högre upp. Där inifrån hörs redan smällar och brak. Molly suckar, tar fram trollstaven och skjuter upp dörren. En Filibusters-raket flyger mot henne.
"Immobulus!" säger Molly och svänger med trollstaven. Raketen stannar genast av och faller ner till marken.
"Inte här inne!" gormar hon. "Hur många gånger ska jag behöva säga det? Inte här inne!" Fred och George tittar på varandra och bryter ihop av skratt.
"Detta blir ett bra första år på Hogwarts, käre bror", säger Fred.
"Det kan du lita på, älskling", svarar George. Molly ser ut som att hon ska koka över. Tvillingarna tittar på henne, ser att hon är på väg till ett raseriutbrott och kilar snabbt nerför trappan. De hör henne sucka och brister sedan ut i skratt ännu en gång.
"Den träffade henne nästan! Vi måste göra något liknande på Hogwarts", säger Fred. George nickar ivrigt och de sätter sig vid bordet i köket, där Ginny och Arthur redan sitter. Percy sitter vid bordsänden och har redan sin Hogwartsklädnad på sig.
"Det är bara onsdag idag", säger George till sin äldre bror. "Det är den första september på måndag", säger Fred och himlar med ögonen. Percy rodnar lite och tittar ner på mackan han har börjat bre. Tvillingarna flinar och tar varsin macka, de också.
Nu kom Molly, den näst äldsta brodern Charlie (Bill har redan flyttat hemifrån) och den yngsta brodern Ron ner i köket.
"Jag och Ginny börjar ju inte på Hogwarts än, kan inte vi få sova längre?" suckar Ron, men hugger in på frukosten. Han var hungrig som en varg, som vanligt.
"Nej, jag lämnar inte er hemma själva", svarar Molly bistert.
___________________________________
Som sagt, detta är min första fanfiction så fortsätter om ni gillar den, kom gärna med förslag och idéer också!

Vad kul att det kommer en ny fanfiction på forumet. Bevakar. Vill gärna läsa om oskyldiga Fred och George

Kör på med andra kapitlet så får vi se om jag fortsätter sen!
______________________________
Kapitel 2
Diagongränden och Hogwartsexpressen

"Ta lite flampulver nu!" säger Molly till Percy. Han tar lite från krukan, går in i vedspisen och elden blir grön av flampulvret.
"Diagongränden!" säger Percy och försvinner. Fred knuffar till George och viskar:
"Säg Dragongränden så blir det kul." George flinar och tar lite flampulver. Fred tar också en nypa och så fort George försvinner kliver han in i elden.
"Dragongränden!" säger han och genast börjar en massa spisöppningar flimra framför ögonen på honom. Så fort det stannar kliver Fred ut och får syn på George.
"Wow!" säger George. "Vi är hos Borgin and Burkes!"
"Svartvändargränden!" säger Fred. "Häftigt!" De smyger långsamt ut ur den mörka butiken, full med saker förtrollade av svartkonster. De ser sig ivrigt omkring och kommer ut på den mörka gatan. Överallt är det häxor och trollkarlar med äckligt utseende. Tvillingarna är nära att bryta ihop av skratt och springer genom gatan.
"Behöver ni hjälp?" säger en röst strävt. Fred och George tittar på varandra och brister ut i skratt. De fortsätter genom Svartvändargränden och ser till slut en välkänd vit marmorbyggnad. Gringotts trollkarlbank. Tvillingarna stannar av, flåsande efter språngmarschen. En bit bort ser de resten av familjen, som sticker ut med det flammande röda håret.
"Akta dig", viskar George till Fred. "Mamma är arg!" De hukar sig och går in på banken. Några minuter senare dyker resterande Weasleys upp.
"Fred och George Weasley! Hur vågar ni åka till Svartvändargränden med flit!" skriker Molly Weasley.
"Vad menar du?" frågar Fred oskyldigt. "Vi kom ut innan er och har väntat här hela tiden!" Mollys ansikte blir lika rött som hennes hår.
"Strunt samma. Kom nu så letar vi upp en svartalf!" De går fram till en av svartalferna och säger att de ska ta ut pengar ur familjen Weasleys valv.
"Nyckel tack", säger alfen och tar emot nyckeln som Arthur håller fram.

"Det är mer än vad det brukar vara. Har någon gjort en anonym insättning?" säger Molly och tittar in i valvet. "Hur som helst, nu åker vi upp och fixar med era skolsaker." Hon tar några galleoner, siklar och knutingar ur valvet och sedan åker de upp med vagnen ut i ljuset igen.
"Arthur, följer du med tvillingarna till Flourish & Blotts?" frågar Molly. "Jag tar med mig de andra." Försent. Tvillinarna hade redan nappat åt sig pengar från sin mamma och kilar iväg till skämtbutiken.
"Kolla vad mycket saker!" säger Fred.
"Vi köper allt!" utropar George. De skyndar sig att ta allt intressant och betalade två galleoner och tretton knutingar.
Arthur kom sedan inspringande i butiken.
"Wow vad mycket saker ni köp... Jag menar, ni får inte göra så, pojkar! Ni måste spara pengarna. Kom nu så går vi till madam Malkins och köper kläder till er."

Efter två timmar var alla saker på listorna, som hade kommit med uggleposten, inköpta.
"Vi har fortfarande lite pengar kvar, käre bror. Vad ska vi köpa?" frågade George. Molly drog efter andan.
"Trollstavar!" utbrast hon. "Ni måste ju ha trollstavar!" Tvillingarna sätter iväg mot Ollivanders.
"Mr. Ollivander, de två skojigaste trollstavarna ni har tack!" säger George till den gamle mannen bakom disken.
"Ah", säger mannen, Ollivander. "Fred och George, bråkstakarna Weasley. Inte lika det andra paret till utseendet, men nog var beteendet lika James Potter och Sirius Black." Han försvinner utan att förklara något mer och kommer tillbaka med två trollstavar.
"Prova här. En akaciastav med drakhjärtesträng som kärna", säger Ollivander och ger en brun stav med mycket detaljer på handtaget till Fred.
"Och till dig, mr. Wesley, en askstav med enhörningshår som kärna. Vifta lite, båda två."
Tvillingarna vänder sig mot varandra, tar armkrok och viftar i takt. Små gnistor rinner ut ur stavarnas spetsar.
"Helt fantastiskt!" säger Ollivander. "Fantastiskt! Det blir totalt fjorton galleoner." Tvillingarna tittar glatt på varandra och räcker fram pengarna. De skuttar ut ur butiken och möter sin familj.
"Redan klara?" frågar Arthur. Fred och George visar sina stavar.
"Bra! Då åker vi hem", säger Molly och de går mot Den Läckande Kitteln, där spisöppningen finns.

"Efter dig, käre bror", säger Fred.
"Ni först, ers Höghet", säger George.
"Tillsammans", säger de i kör och springer genom spärren på King's Cross Station. De kommer ut på andra sidan och ett rött ånglok uppenbarar sig. Hogwartsexpressen. Resten av familjen kommer och blickar dras till Weasleys på grund av håret.
"Seså, vi har fem minuter på oss", säger Molly. Hon kysser tvillingarna på kinderna och och kramar om dem.
"Ha ett bra första år nu! Och inga hyss!" säger hon. Sedan kysser hon Charlie på kinden innan han kliver på tåget. Percy skakar hand med sin pappa och kramar om sin mamma. Tvillingarna kramar sin pappa och nyper sina småsyskon i näsan. En visselpipa ljuder.
"Såja, hejdå pojkar! Ha det bra nu!" säger Arthur när tvillingarna kliver på tåget med sina koffertar. Fred och George vinkar och letar sedan reda på en ledig kupé.
"Äsch, kan vi inte bara sätta oss någonstans?" säger George.
"Kör till", svarar Fred och de öpnnar dörren till en kupé. Där sitter en mörk pojke med dreadlocks.
"Kan vi sitta här?" frågar Fred.
"Självklart", säger pojken. "Jag är Lee Jordan, vilka är ni?"
"Säg mig, Lee. Vad tycker du om upptåg och stök?" säger George medan Fred skickar iväg en ny Filibusters-raket och tar fram kortspelet knallkort. Lee Jordan ler.
"Det bästa som finns."
"Vi är Fred och George Weasley, och vi tre, Lee Jordan, har sju väldigt roliga år framför oss."
___________________________

Såhär tänker jag mig att tvillingarna blev vän med Lee Jordan! Kommer mer om det uppskattas!
Taggar några, förlåt om ni inte vill bli taggade

Du fångar verkligen våra kära tvillingar på ett bra sätt. Busigheten och det lite ironiskt högtidliga sättet att uttrycka sig

Kör kapitel 3 också!
_______________________________

Kapitel 3
Sortering och fes... jag menar bus

Fred, George och Lee går in genom den stora porten till entréhallen. De tittar förtjust på varandra och knuffar sig fram för att de ska stå först i ledet. På bara några minuter hade de tre pojkarna blivit bästa vänner. Fred och George var faktiskt väldigt glada för detta, de hade aldrig haft någon innan som riktigt hade förstått deras beroende av bus och hyss.
Framför dem står en häxa. Hon ser mycket sträng ut och har håret i en knut.
"Du måste vara McGonagall!" säger George.
"Professor McGonagall om jag får be", säger häxan. Vännerna flinar mot varandra.
"Välkomna till Hogwarts", säger McGonagall. "Ni kommer snart ta del av sorteringsceremonin, där ni kommer bli sorterade i era elevhem. Elevhemmet är som er familj under er vistelse på Hogwarts, och alla fyra har framställt enastående häxor och trollkarlar. Elevhemmen heter Gryffindor, Hufflepuff, Ravenclaw och Slytherin. Era prestationer kommer belönas med elevhemspoäng, medan regelbrott kommer dra av poäng. Det hemmet med flest poäng i slutet av året vinner elevhemspokalen, en stor ära." Hon tecknar åt dem att följa med henne och de gick in genom dubbeldörrarna mittemot. Innanför dörrarna ligger den största sal Fred och George någonsin hade sett, den välkända Stora Salen. Där finns fyra bord med elever, och längst fram sitter lärarna vid ett femte bord. Ledet med förstaåringar tågar fram till lärarbordet där en sliten hatt står på en pall. McGonagall tar tag i hatten och säger att de ska komma när de hör sitt namn.
"Jordan, Lee!" ropar hon och Lee går fram. Han får hatten satt på sitt huvud och efter några sekunder öppnas en reva på hatten.
"GRYFFINDOR!" ropar den och bordet till vänster applåderar kraftigt. Lee skuttar ner och sätter sig vid sina kamrater.

"Weasley, Fred!" hörs McGonagalls röst till slut. De är i slutet av listan. Fred knuffar fram George och tvillingarna fnissar. George sätter sig på pallen och snart ser han insidan av hatten.
"Hmm...", hörs en röst. Hatten. "Du är inte Fred Weasley, unge mr George." George flinar mot sin bror.
"Men du är snarlik honom. Det är bäst att det blir Gryffindor!" George hoppar glatt upp och säger till McGonagall:
"Trevligt att träffas, professorn. Mitt namn är George Weasley."
Samma sak upprepades för Fred, hatten förstod att det inte var George som satt på pallen utan att det var Fred.
"Sätt den här någonstans", säger George när hans bror sätter sig bredvid honom, och ger Fred en pumpapaj som han sätter i Percy Weasleys mat när han tittar bort.
"Åh, vem satte den här?" frågar han och börjar dela den med sin kniv. En hög smäll hörs och flerfärgade fåglar flaxar upp från Percys tallrik. När röken försvann ser man Percys ansikte, kolsvart. Glasögonen hänger på sned och håret står åt alla håll.
Hela salen skrattar. Tvillingarna ser på varandra och skrattar.
"Den var bra!" tjöt Lee, tårögd av skratt. Han sänker sedan rösten.
"Nu kommer McGonagall", viskar Lee.
"Fred och George Weas..." började hon. Ett högt vinande hörs och George lutar sig bakåt. Ännu en raket skjuts iväg och bränner ett hål i ytterkanten på McGonagalls trollkarlsklädnad.
"Straffkommendering!" skriker hon. "Weasleys och Jordan. Alla tre!"
_______________________________

Okej, denna blev inte så lång men visste inte riktigt vad jag skulle skriva haha. Men det blev ett kapitel 3 i alla fall så kommer fyran när jag har lite mer fantasi

McGonagall kommer inte att få det lätt ... men de överlistar varken henne eller sorteringshatten! Mysigt kapitel, och det känns som om vi kommer att få veta mycket mer om Lee Jordan än man får i böckerna.

varför är jag taggat i detta xD??

Taggade bara för att några ska se den, ber om ursäkt om du inte ville

Jag älskar verkligen Fred och George men jag tycker det är svårt att hitta bra skrivna fanfictions om dem. Så tack för det här! Du skriver jättebra, fint språk och så. Ser fram emot att läsa mer.

ingen fara var bara nyfiken^^