Before the first fall [PRS]
Forum > Quidditchplanen > Rollspel > Before the first fall [PRS]
Användare | Inlägg |
---|---|
Borttagen
|
Timmarna hade i sakta mak tickat förbi, utan att ovädret verkade vilja ge upp. Ungefär vis sju snåret hade madam Pomfrey gett Christopher en skål med kycklingklubbor från gårdagens middag, tillsammans med en skål soppa. Han hade aldrig varit mycket för vanliga frukostar och detta visste skolsystem mer än väl. Hon hade trots allt känt honom i närmare sex år, så några små saker hade hon lyckats uppfatta under årens gång. Typ som att sextonåringen bara kunde sova när omgivningen var någorlunda sval, eller att han alltid vaknade mitt i natten och behövde gå upp och gå på toa. Hur många gånger hade hon inte fått bevittna en blå stortå på morgonkvisten?
Slytherineleven tog ganska mycket tid på sig att äta upp frukosten, eller vad man nu skulle kalla det för. Det verkade som om det dåliga vädret lyckats komma åt honom trots att han knappt ens satt fot utanför de stora portarna som ledde in och ut från skolan. Halsen kändes sådär bekant sträv och det gjorde ont när han försökte svälja. Urk, hade han på riktigt lyckats gått och blivit sjuk? Inte för att det var speciellt konstigt när man tänkte på det närmare, men han hade faktiskt glömt bort att han varit ute och släpat sig fram och tillbaka mellan Hogsmeade. Plus att virus spred sig betydligt snabbare under hösten, då eleverna generellt höll sig mer inomhus. När han så småningom ätit upp maten och suttit borttappad bland sina egna tankar ett slag, insåg han att Jacob börjat kvickna till. Klockan var inte mer än åtta, dock kändes det som en evighet i Chris ögon. Det var tråkigt att sitta i sin ensamhet, i alla fall när man var uttråkad och inte ville möta madam Pomfrey en mot en. Åh jo, hon kunde vara läskig när hon ville sticka nålar i en. Nu hade sextonåringen inget större problem med nålar, bara när hon ville sticka honom utan förvarning. "Hur kan du sova när det stormar så förfärligt därute?" Undrade Chris och betraktade den andre eleven med rynkade ögonbryn. "Du har inte ens sett besvärad ut..och godmorgon, även om det inte är någon vidare trevlig morgon med tanke på all den här åskan som mullrar oavbrutet.." 28 sep, 2020 21:26 |
krambjörn
Elev |
Jacob borde vara van vid att ha en lurvboll i ansiktet när han vaknar.. Mimmi sover trots allt alltid bredvid honom och ändrar positioner tipp som tapp, men det går liksom inte att vänja sig vid det. Han blir lika förvirrad varje gång och katten blir alltid lika missnöjd när han puttar bort henne. Hon borde ha lärt sig det, men uppenbarligen inte. Hur som helst blir han på lite bättre humör när han tar upp den varma skålen med rykande havregrynsgröt. Det är en av hans favoriter, vilket Madam Pomfrey är väl medvetande om nu. Rostade mackor är också högt uppe på listan, med kanske lite marmelad. Nom, nom, nom. Men han är så lycklig över gröten. Med tanke på att han inte får gå till lektionerna än så är det här åtminstone någonting positivt med dagen. En bra frukost gör susen helt enkelt. Det verkar även som att Chris vaknat på bättre humör, precis som honom själv. Det lättar Jake en hel del, han vill verkligen inte att stämningen mellan de två ska bli dålig igen. Nej.. det hade varit lite skönt att. Ha en mindre mobbare under en kväll. Plus är det rätt mysigt att prata med den jämnårige. Med en stor gäspning tar han lite gröt. Det får axlarna att slappna av. Han är liksom spänd så fort han vaknar, det kommer väl med faktumet att han begraver sig själv i skolarbete dag in och dag ut. De blåa ögonen glider mot Chris med ett leende. Ja, hur kan han sova när det stormar så mycket ute? Bra fråga.
”Det är lite som en godnattsaga för mig faktiskt. Tycker nästan det är lättare att sova när det är storm ute,” hur fan det fungerar har han ingen aning om. Det är väl skönare när åskan inte stör när de sover? Man kan ju tycka det, men Jake vaknar inte av det. Han har liksom lärt sig att sova hemma medan diverse ljud kom från moderns rum, nu är de ljuden betydligt värre än åskan, men ändå. Leendet växer när han får ett godmorgon från Chris. Som sagt, det är rätt lätt att göra honom glad. Sextonåringen tar några klunkar av sitt te för att gömma sitt leende. Det är lite pinsamt att han blir så glad över det, så det är bäst att hålla det för sig själv. ”Varför skulle jag se besvärad ut? Det är ju rätt mysigt..” Det är nog många som tycker att åskan är mysig när man är inomhus, vilket han gör också såklart. Men han har inga problem med att vara ute då också. Sitta under ett träd eller något och gosa. Vilket är nog det sista man borde göra, men äsch då. ”Och godmorgon, sov du gott?” 28 sep, 2020 22:11 |
Du får inte svara på den här tråden.