Förändrad värld Lupple & Medi

Aurora nickade sakta och smekte honom över handen. "Kan du kanske, pyttelite bita mig?" Bad hon hoppfullt.

Rafael studerade henne, hennes närmande och smekte henne sakta över kinden. Ned över hennes rygg och hjälpte henne upp i sitt knä. "Detta tror jag." Viskade han leendes.

"Pyttelite? Hur menar damen?" Han började klä av sig.
"Fingret eller tån?"


Hon kände hans iskalla hand men när hon kom upp i hans famn så slappnade hon av. Han var varm i vattnet och hon kände hans läm vilket fick henne att stelna till.

Aurora fnissade förtjust. "Nej inte där." Log hon lekfullt och studerade honom med längtansfull blick. "Jag tror säkert att Doktor Alexander inte skulle uppskatta om du drack för mycket." Förtydligade hon stilla.

Han såg roat på henne, hon blev avslappnad men sen stel. Det tog honom några sekunder att förstå varför. Åh den. "Slappna av. Jag tänkte inte direkt använda den." Log han mjukt.

"Det tror jag inte heller. Så jag dricker lite. Men du verkar så lycklig. Är det något?" Han kysste hennes hals ömt.

Hon såg på honom och sjönk sedan ner så hennes kropp hamnade mer under vattnet.
"Du är så snäll. Låter mig inte säga mästare eller sir. Vill höra alla mina frågor och straffar mig inte. Varför är det så? Varför har mitt huvudd förtstörts av alla år?"

Hon pekade mot honom. "Du." Viskade hon leendes. Han gjorde henne lycklig.

Rafael smekte henne sakta över kinden. Han hade ett riktigt svar på alla dem frågorna. Han var för gammal för att vilja bli kallade mästare, han hade straffat nog mycket i sitt efterliv och han var nyfiken på hennes frågor. Men inget av det kunde han riktigt säga- inte ännu. Kanske aldrig. "Jag gillar att höra hur du tänker kring världen." Log han varmt och såg medlidande på henne. "Du vet ju att det finns dumma människor som göra onda saker?" Viskade han mjukt. "Några av dem har blivit vampyrer och de blir inte direkt snällare av det. Och du min vackra Rhiannon har träffat många av dem. "Sa han med en sorgsen ton.

Han log lyckligt innan han bet så försiktigt han kunde. Drack tre klunkar innan han log ömt.
"Hummer?"

Hon såg på honom och nickade sakta. Blickade sedan in i hans ögon och lutade sig sedan mot hans kropp. Så kall att hon helst ville dra sig från honom.
"Vill du höra mig läsa någon gång? Eller spela något instrument?" Frågade hon mjukt. Lekte med hans ring och såg nu på honom igen.

Aurora nickade glatt. "Hummer." Log hon lyckligt.

Han funderade lite. "Hm, överraska mig." Log han innan han släppte henne ifrån sig. "Bästa med detta badkar är." Log han och startade massagestrålarna. "Sätt dig här." Sa han och hjälpte henne till den rätta platsen.

Hon satte sig och kände hur strålen träffade hennes ömma pugnt men det gjorde inte ont. Det var mer skönt och hon såg på honom.
"Det är helt otroligt. vad är detta?" Frågade hon.

Han gränslade henne och började leken.

Han flinade lite. "Massagestrålar heter det." Log han. "Var det bra?" Log han leendes.

Hon nickade och såg på honom.
"Det är det jag behöver. Är så stel och har lite ont men det är skönt. Så skönt."