Förändrad värld Lupple & Medi

Han såg på henne, hon var verkligen känslig. Han la armarna betryggande om henne. "Jag ska tvätta ditt hår nu." Viskade han och sköljde av hennes hår och började sedan schamponera det.

Hon nickade och såg på honom.
"Tack Rafael.." Viskade hon och slöt ögonen.
"Jag vet att du inte kan berätta något från gamla tider. Men kan du berätta något från typ 90 talet? Då menar jag 1990. Det är inte så långt ifrån och jag tror du levde då. Även som människa. Tror inte en som som du har en vampyrstatus som du har utan ett par årtionde på nacken. Va gjorde man då? Vad var populärt?"

Han såg roat på henne. Hon var smart. "Min vampyrstatus?" Log han med ett mjukt skratt. "Det blev större och större med datorer, teknikens tid som man säger idag. Mycket utveckling på väldigt kort tid." Log han.

"Ja jag tror inte du skulle haft detta hus och alla pengar om du var 30 år som vampyr. Kanske men inte sannorlikt. Då skulle du ha mer mordernt och kastat ut allt som har en historia. Tror köket har gammalt golv och en gammal vedspis som andvänds sällan. Men våra sängar har en historia. De luktar annorlunda. Även om madrassen är ny så kan man inte förneka det." Hon såg på honom.
"Du är äldre än 50 år." Sa hon mjukt.
"mer tänker jag inte säga och inte begära."

Han flinade roat. "Det är två vampyrer som bor i detta hus, glöm inte det." Sa han med ett mjukt leende. Äldre än 50, ja hon hade ju inte direkt fel. Men det var ju rätt många hundra fel. Han kysste henne ömt och sköljde ur schampot från hennes hår.

"Ja men ändå. Jag såg era föräldrars hus. De lever nästan på samma sätt." Hon såg på honom och slöt ögonen. Det var så varmt och ville inte kliva ur.
"Det skulle blivit bråk mellan dig och Theodore om ni var födda så olika i vampyråldern. Du skulle varit en sådan där.... yuppie?" hon gjorde en grimas.
"Sådant fult ord. Men du förstår va jag menar. Ni båda har en gammal stil och mer vill jag inte snoka. Du får berätta saker om du vill jag har inget att göra med den informationen ändå."

Han flinade roat. "Men du har uppenbarligen tänkt en del på det." Sa han roat och kysste henne mjukt på pannan. "Balsam." sa han och la i det i hennes hår.

Hon nickade sakta. Klart att hon hade tänkt på det några gånger på sista tiden och hon blickade in i hans ögon.
"Att tänka och göra något av saker är två olika saker. Att tänka är nyttigt. Det ger liv i tankar som kanske är jobbiga." Sa hon tyst och förde undan blicken. Hon kände hans fingrar i hennes hår och hon svalde hårt.
"Rafael.."

" ja Rhiannon." Sa han lugnt och sköljde snart av sina händer när hennes hår var balsamerat.

Hon såg på honom och såg in i hans ögon.
"Kommer du straffa mig om jag frågar mer?"