[PRS] miaslife och countess

Clara väntade på att han skulle svara något och insåg att han inte riktigt visste vad han skulle säga vilket hon kunde förstå, han hade slutat skriva till henne så varför skulle han ringa och prata med henne? Hon satte glaset i diskmaskinen som hon sedan startade innan hon gick tillbaka in i sovrummet och kröp ner under täcket igen. Hon hörde frågan och himlade lätt med ögonen.
- ja precis, jag är en sjuksköterska vilket gör att jag inte är lika utbildad som en läkare. Så tyvärr kan jag inte tipsa dig om några mediciner men jag skulle kunna tipsa om att ha något som lugnar dig med i sängen när du sover, om du har något gosedjur eller något annat och sen att du slutar sitta med mobilen på kvällarna. Även att ta det lugnt och göra något du tycker är kul ett par dagar. Sa hon och såg upp i taket.

Adam slängde en blick mot sitt nattduksbord där det redan stod burkar med läkemedel som skulle få honom att somna på kvällarna. Hans läkare hade till och med ökat medicindosen då de andra i teamet tyckte att Adam verkade trött och okoncentrerad på dagarna. Han svor att han tog dem – men sanningen var att Adam spolade ner dem så snabbt han fick chansen då de flera nätter i rad hade de givit honom mardrömmar.
”Det där med gosedjur ska testa.. Eller så kanske du borde komma hit? Att ha dig bredvid mig i sängen gjorde mig då lugn senast.”, sa han och drog munnen till ett leende. Det var det första äkta leendet på flera dagar.

Hon kunde inte låta bli att skratta svagt åt hans svar och lekte med sitt hår.
- Men Adam, är du ens i landet? Dessutom för att vara helt ärlig så har du inte ens skrivit till mig på flera dagar och enligt tidningar så har du en väldigt trevlig tid tillsammans med en Amerikansk fotomodell. Sa hon och gäspade svagt med handen för munnen. Hennes katt hoppade spinnande upp i sängen och la sig i hennes famn. Clara strök honom lätt över pälsen vilket gjorde att han spann högre.

Adam gick bort från fönster och vidare in i hotellsvitens stora allrum för att få miljöombyte.
”Så du har alltså haft koll på mig? Jag som trodde att du dissat mig helt eftersom du inte ens följer mig på Instagram. Hade du gjort det så hade du sett att jag kom tillbaka i förrgår för mina sista konserter”, sa han och slog sig ner på en av sofforna med en lätt suck.
”Dessutom borde du inte tro på allt du läser i skvallertidningarna… ”

Clara gav till en suck över hans ord och lutade huvudet mot sängkarmen.
- såklart jag inte följer dig på Instagram när du inte hör av dig, jag trodde du skaffat en flickvän och ville väl låta er vara isåfall sa hon och lekte med sina fingrar och tvekade en stund.
- men om du ändå vill att jag kommer till dig så gör jag det gärna. Jag är ändå ledig från jobb några dagar så det passar la hon till med ett litet leende och satte telefonen på högtalarläge innan hon gick in på Instagram och in på hans profil och klickade på knappen där det stod följ. Hon antog att han i samma stund skulle få en avisering om det i sin mobil.

Adam suckade lätt.
”Tjejen du pratar om är bara en gammal bekant som kom för att se konserten...”, svarade han och drog handen genom håret som fortfarande var fuktigt efter att han duschat tidigare under kvällen. Han kände hur mobilen vibrerade till i handen och när han tittade efter såg han en notis om att Clara nu följde honom på Instagram. Han log för sig själv innan han satt tillbaka telefonen mot örat.
”Kan du komma redan imorgon?”, frågade han förväntansfullt. ”Jag kan skicka någon som hämtar dig om du vill".

Hon kunde inte låta bli att svagt skratta till när hon hörde hur ivrig han lät.
- ja absolut, jag kan komma imorgon, bara jag hinner packa sa hon med ett leende och snurrade en lock runt sitt finger.
---
jag spolar
----
Efter samtalet hade Clara i princip somnat direkt men lyckades ändå på något sätt vakna ganska tidigt på morgonen. Hon tog fram en liten väska och packade ner det nödvändigaste plus ett par ombyten eftersom hon inte hade en aning om hur länge han ville att hon skulle vara där med honom, de hade inte pratat om det. Runt 1 så såg hon en stor bil svänga in på hennes gata och hon gick ut och hoppade in i bilen. personen som hämtade henne var en trevlig medelålders man och de pratade om allt möjligt hela vägen, han berättade om sitt liv och hon om hennes. Efter ett par timmars bilkörning så saktade han in och berättade att de var framme och Clara klev ut ur bilen.

Utanför hotellet stod människor samlade i förhoppning om att få en skymt av Adam Walker. Ryktet om var han skulle bo under sin vistelse hade spridit sig snabbt på forum och sociala medier, och nu hade flera fans tagit sig till platsen. Vissa syntes hålla upp album, blommor och andra detaljer i hopp om att få autografer av världsstjärnan. Deras blickar riktades mot bilen som rullade fram till ingången där en kvinnlig vakt väntade.
”Välkommen miss Collins. Hoppas resan gick bra”, sa hon vänligt när Clara klev ur baksätet och tog över hennes väska innan de gick in genom de stora portarna.
”Mr. Walker har bett mig visa dig till hans våning”.

Clara såg sig runt när de kom till hotellet, hon såg alla fans men även reportrar och förundrades över att de valfritt stod där med blommor och annat och skrek, sjöng och verkligen önskade att få se Adam, han måste betyda mycket för dem. Hon fick syn på vakten och gav henne ett litet leende och bet sig i läppen när kvinnan tog hennes väska, hon hade kunnat bära den själv.
- Jo resan gick bra, är det alltid såhär mycket folk där han befinner sig? Frågade hon vakten medan de klev in i en sval lobby till ett hotell som inte såg särskilt billigt ut.

”Det här är faktiskt en av våra lugnare dagar. För en vecka sen svimmade två tjejer på grund av trängseln..”, berättade kvinnan medan de gick in i en av hissarna som skulle ta dem till rätt våning. Hon tryckte på knappen med siffran fjorton, hotellets näst högsta våning, dörrarna stängde sig långsamt och hissen började röra sig uppåt. Väl uppe möttes de av ytterligare två vakter som först slängde ett vakande öga mot Clara, men som sedan log vänligt när de såg vem hon var tillsammans med.
”Den här vägen. Mr. Walkers svit ligger rakt fram i den här korridoren..”, sa kvinnan och tog med sig Clara fram mot rum 1410.