Rollspel - 7:e året

Äntligen började sorteringshatten att sjunga. När der var slut så applåderade Silvia och sedan började sorteringen. Den första som ropades upp, Manda Allison hamnade i Hufflepuff. Hela bordet applåderade.

"Kan någon av er berätta vad ni två höll på med?" frågade Carl och såg från Aily till Antonia och tillbaka igen.
"Ska vi?" frågade Aily dom två ormarna och Antonia.

"Jag håller med dig till fullo." Säger Antonia på ormspråk till Aily när hon muttrar 'Idioter'. Sorteringshattens sång är som vanligt inget hon bryr sig om. Hon bryr sig bara om varningar och det har det varit ont. Men hon stämmer ändå in i applåderna, ungefär. Sedan betraktar hon de trippande elvaåringarna som kommer upp till pallen.
"Apple Sofie" Ett enkelt namn, vilket passar på den späda mörkhåriga flickan som får den stora hatten över ögonen. Det går cirka en minut innan den ropar ut: "SLYTHERIN!" Det tycker Antonia är ett misstag då flickan knappast kan vara något värt. Men vem vet? Hon kanske tuffar till sig genom åren. Hon rycker på axlarna åt Aily.
"Gör som du vill."

Aily ler åt att Antonia höll med henne. Sen vänder hon sig mot killarna. Hon berättar om skämtet och Carl och Philip börjar skratta men Si ser förorättad ut.
"Så en orm tänker sno min flickvän" säger han och lägger armen om Ailys axlar på ett så beskyddande sätt att Aily börjar skratta.
"Hönsmamma" säger hon på ormspråk.
"Jag håller med" väser Anguis och tar bort armen genom att nafsa efter den. Sen lägger han sig på Ailys axlar och tittar längtansfullt på Ailys tallrik.

"Jag tror det är lugnt, Simon. Jag tror inte Anguis låter Viper göra det." Säger Antonia och Simon ser misstänksamt på Viper som väser hotfullt. Eller, det låter hotfullt egentligen säger han:
"Det tror inte jag heller." Och flinar bara som ormar kan.

Aily skrattar och Anguis nickar instämmande.
"Hoppas det" muttrar Si och ser sur ut. Aily suckar och ger honom en puss på kinden.
"Och jag tänker inte lämna dig vad som än händer" säger hon och Si ser lite gladare ut. Då hörs ett bra. Maten hade kommit upp på bordet och Anguis har kastat sig över det och slukar just nu en hel gryta.
"Anguis, vad gör du?" utropar Aily på ormspråk.
"Äter ser du väll" svarar han.

Antonia flinar och ser när Viper halvt som halvt beordrar henne att ta viss mat. Det har han gjort sedan hon började på Hogwarts och han såg kötträtterna. Hon tar dem och när Viper är nöjd börjar han sluka maten på tallriken. Antonia tar några grönsaker till sig själv, det enda som Viper inte verkar äta! Antonia äter grönsakerna, en av anledningarna till varför hon är vegetarian, ja ungefär.

Maten kom upp och alla började äta. Silvia tog lite mat och började att knapra lite sorgset på en morot. Hon hade ingen matlust.

"Anguis låt oss andra få lite mat också" säger Aily men kan inte låta bli att le.
"Är det din orm, miss Alpha?" hörs en röst och Aily tittar upp. Där står profferssor Snape(säger vi) och småler. Det är tydligen bara ormar som kan få honom att le(säger vi).
"Ja profferssorn" svarar Aily oroligt.
"Håll då reda på den" säger han och går. Anguis ringlar sig upp på Ailys axlar och somnar medan Aily tar för sig av maten.

(Är det under Harrys sjunde år? o.o)

Viper äter Antonias mat innan han slingrar sig runt hennes hals och tar det lugnt. Antonia är van vid det. Hon tar ett par bröd och äter på dem. Hon väntar på efterrätterna. Hon älskar efterrätterna. En dålig ovana hon förskaffat sig genom åren, hon äter mycket sötsaker.