Life - Lupple & Medi PRS

"Jag gjorde det som behövdes men vi väntar med eldskogen. Tills vi har vårt eget."


"Imorgon." Sa han och nickade.
"Men har du saker då?"

Han nickade sakta. " Jag förstår " log han.

Mi skakse på huvudet. " Tror inte det." Log hon.

"Jag minns saker från kvällen han tog mig." Hon såg på Olivia och kramade hennes hand. Hennes glada min hade blivit en mask av räddsla och Olivia tog henne i sin famn.
"Shhh vi ska fira. Det är över och dessutom... han har Mel. Mel är så trevlig och jag lovar dig att han inte kommer skada digg elleer någon annan igen." Viskade hon så tyst att bara de kunde höra.

"Varför inte?" Frågade han ömt.
"Jag är väl bra då?"

Aldriz studerade omgivningarna och fann det ganska obehagligt. Mel la sin hand över hans och lugnade ned honom.

Mi log mjukt. " Tror det kommer ta längre tid än så." Sa hon ömt.

William såg på Gabriel.
"Varför firar vi?" Frågade han med ett leende.

"Du är så tråkig" sa han och log ömt.
"Älskar dig"

Gabriel flinade lite. " Har du missat nyheten?" Sa han roat. " Studera dekorationerna en stund så kommer du nog veta." Sa han med glad min.

Mi log. Svängde ned mot vargarna. " Älskar dig." Sa hon leendes.

Han skrattade ömt.
"Du kan väl säga? Jag ser vad det är men ändå." Sa han lugnt

Han knäppte loss sig när de hade stannat och väntade på Mig.
"Du måste lära mig att köra sen."

Gabriel flinade lite och såg på honom. " Hon väntar tre." Sa han stilla. Nöjd men samtidigt syntes oron.

Mi klev ur bilen och gick ut och öppnade dörren åt honom. " Ja det ska göra. " Lovade hon.

Han log stort.
"Är det sant?" Han dunkade hans rygg.
"Så underbart!" Sa han och log nu bredare.

Gabriel flinade lite. " Ja det är sant." Skrattade han och nickade. " Jo det är helt underbart." Sa han ärligt.