Life - Lupple & Medi PRS

"Så du har Feys?" Sa hon och fnissade.
"Vill se hennes." Sa hon och log mot filten och smekte alla mönster.
"Är det här mönster från din människotid?"

Mi log. " Det har jag. " Sa hon leendes. " Det kan du få göra." Sa hon ärligt. Mi log mjukt mot henne. " Kanske." Svarade hon med ett lekfullt leende. Det var det. Det var mönster och bilder eftersom bokstäver inte funnits då.

Hon log mot Mi och Ethan såg på henne.
"De är underbara. skulle vilja höra mer om din tid om du vill prata om den."

Mistril skrattade lågt och skakade på huvudet. " Inte ikväll. " Sa hon ärligt och satte sig igen.

"Sa jag ikäll?" Frågade han allvarligt och satte sig i hennes famn.
"Nej det gjorde jag inte och du tror bara jag sa det." Han kysste hennes kind.

Hon kramade om honom och log mjukt. " Älskade. Det är inga trevliga berättelser." Viskade hon ärligt och kysste honom ännu en gång.

Han lyssnade men lade huvudet på sned.
"Det kan jag förstå. Men om jag vill förstå dig mera så kan du väl berätta något?" Sa han tyst.

Olivia såg på Gabriel.
"Ska vi hälsa dem välkomna?"

Hon svalde hårt och funderade länge. " Okej. Jag ska berätta något." Lovade hon.

Gabriel nickade. "Det ska vi. Alla är här." Log han glatt.

Han satte händerna mot hennes kinder.
"Men bara om du vill. Jag tvingar dig inte och du borde bara göra det om du vill." Han kysste henne.

Hon reste sig och höll ut handen mot Gabriel.
"Ta då min hand."

Mi log svagt. Kysste honom tillbaka. "Du är underbar." Viskade hon varmt.

Gabriel reste sig upp han också, tog hennes hand i sin och kramade den varmt. Harklade sig lite och gästerna föll in i tystnad.