Rollspel: Det utvalda

Rox

Ska vi räda värden. Sa jag långsamt. Från vad? Frågade jag.

Aily

"Det... Det finns viktigare saker just nu, följ mig"

Alexandra

Jag satt upp på Lightning och följde efter Anita.

Aily följer efter dom andra.

Jag följde efter Anita. Det här blev bara konstigare och konstigare.

(ska vi vänta in t i l l d a?)

[Det kan vi ]

William


Jag stirrade tvivlande på Anita, men reste mig upp efter de andra. Rädda världen, jovisst. Såklart vi skulle, så snart det började regna elefanter.
"Jag tror dig inte", sa jag. "Det är för onaturligt."
"Är dina krafter speciellt naturliga då? Visst känner du dig annorlunda?" svarade Anita och jag kände mig träffad och vägrade att svara.

(är det okej att man skriver vad Anita säger, också?)

(ja så klart alla får göra det)

Rox

Anita fortsatte att gå. Undra vart vi skulle någonstans.

William



Anita fortsatte gå genom skogen ända tills träden blev glesare och man kunde skymta ett landskap. När vi var helt ute ur skogen befann sig en stor medeltida borg mitt framför oss, med höga torn. Vissa skulle kalla det slott, men själv gillade jag ordet borg mer.

Rox

Nu ska jag förklara. Sa Anita. Var 100 år kommer det en utvald eller i det här fallet utvalda. Och ni måste se till att inte demonerna kommer till vår värd. Utvalda dimoner magiska krafter vad var det som hände igentligen? Tänkte jag.