Hogwarts 1978 (PRS)

Aloy skrattade nästan när hon såg Hilde's förvånade ansiktsuttryck.
"That's easy!" Allt hon behövde göra var att skriva till sina föräldrar, de gillade när de stöttade olika saker. Hennes bror brann väldigt mycket för djur, särskilt drakar. Hon själv brann för folks lika värde, så om de ville stötta olika organisationer så var de uppmuntrande. "Och jag hjälper gärna till att sprida informationen."

Aloy såg på texten och log över den geniala idén! Det här var något som inte var uppskattat av alla, och svårt att förmedla öppet, och det här var en bra lösning på det hela.
"Jag känner nog mer än en person som det här kan vara aktuellt för," sa hon ärligt och tänkte inte bara på Tim utan också Regelus och Sebastian, samt några fler hon kände. "Jag följer jättegärna med, när är nästa tillfälle?"

Aloy delade ut några blad på vägen ner till uppehållsrummet, både till personer hon visste stöttade gay scenen, men också folk som var lagda åt det hållet. De få som hann läsa inna hon försvann log stort emot henne och hon log tillbaka.

Aloy log emot ormen, den var väldigt vacker, och i hennes ögon artig. Hon log även större när Rivik kom ner ifrån hennes sovsal och hon plockade upp katten i hennes famn. Katten såg på allt Hilde duckade fram men rörde inget och när Hilde gav henne en flaska log hon stort.
"Vad snällt av honom," sa Aloy och tog en klunk av den gröna drycken och log när den smakade melon, hon räckte flaskan till Sev som såg upp ifrån boken innan han drack. Han tog några klunkar innan han gav tillbaka flaskan till henne och hon log. Sev drack sällan, men han hanterade alkohol väldigt väl.

"Aloy?" Hon såg upp när Sebastian tilltalade henne och hon såg på mannen och nickade. "Kan jag få tala med dig?"
"Ja men självklart," sa hon och ställde sig upp och såg på sina vänner. "Plikten kallar!"
Hon bugade emot dem, la ner Rivik på soffan, innan hon tog med sig Sebastian ut ur uppehållsrummet så de kunde prata ostört.

Hilde log tacksamt att Aloy ville hjälpa till. Hon själv hade ingen aning om vilka som stöttade eller inte. Gjorde hon något kunde det lätt bli att hon råkade illa ut, samt att Hans kunde bli påkommen. Skulle de bli påkomna skulle de förstöra familjeäran och de skulle vara i dödsfara.

"Nästa träff är på höstlovet" sa hon och pekade på papperet, vilket var om några veckor.
"Så det funkar bra för de som är hemma och för de som är kvar i skolan." log hon, hon själv skulle vara kvar på skolan. Men eftersom det var höstlov fick hon lov att lämna byggnaden.
"Deras undercover är läscirkel, så vi måste ta med oss böcker om någon kommer." ler hon då de sätter sig ner i uppehållsrummet.

Hilde log och tog stora klunkar ur en flaska med röd dryck som smakade jordgubbe. Hon drack snabbt, ville få i sig mycket. Hon gav runt flaskor till de andra i uppehållsrummet och satte sig i soffan för att öppna ett paket hon inte hade sett ännu.

Hon ser Aloy försvinna med Sebastian, men tänker inte mer på det, tömmer flaskan och öppnar paketet innehållande en surströmmingsburk.
Hilde ser på den och ler sedan, hon visste i vilket sovrum hon skulle sätta den. Men frågan hur hon skulle få in den i Gryffindorpojkarnas sovsal, kanske Lily ville vara till hjälp.

Aloy såg på Sebastian som gick bredvid henne en aning nervöst och hon var förvånad. Sebastian brukade inte vara nervös, åtminstone inte när hon träffat honom, men hon gjorde inget för att pressa femtonåringen, utan hon lät honom ta sin tid. Istället tänkte hon på vad Hilde sagt, att nästa träff var på höstlovet.

Hon hade aldrig varit på en gayklub, men hon tyckte det skulle bli roligt, och hon hoppades att det kunde hjälpa människor som behövde det. Att de människor som hade en "avvikande" sexuell läggning skulle förstå att det inte var något fel på dem!

"Okay, here's the deal," sa Sebastian tillslut efter en kvart och Aloy vände sig om emot honom. "I got this!"
Aloy såg på pappret hon delat ut och nickade, anades vart det här skulle leda.
"Jag vill gå," började han osäkert, nästan som om han testade henne.
"Då tycker jag att du skall göra det, jag skall gå," sa hon och han blev förvånad. "Jag själv är verken gay eller bi, men Hilde sa att man var välkommen ändå om man är stöttande, and I really am!"
Det fick honom att se lite lättad ut.
"So there is nothing wrong with me, for wanting to go?"
"Absolutely not! Spelar ingen roll av vilken anledning du går, du är välkommen!" Sa hon leende, hon förstod av vilken anledning Sebastian ville gå, men hon tvivlade på att han skulle säga det högt till henne.

Sebastian var "endast" halvblod, men det kunde vara lika svårt att komma ut ändå, även om mugglarna oftast var mer förstående. Men Sebastian behövde inte yttra några ord för att hon skulle förstå och han verkade inse det.
"I have an request," började han långsamt och hon såg rakt fram.
"You want me to help you to get Regelus to come too," sa hon, mer som ett konstaterande än fråga och Sebastian såg förvånat på henne. "I keep an eye on all of you, and I gave this to you thinking you may need it," sa hon och såg på pappret och mannen rodnade lite. "Jag tror Regelus hade behövt det också, men jag är inte säker på ifall han någonsin kommer våga erkänna något sådant."
"I know, but maybe it will change if he comes. Could you help me?"
"Always," sa hon leende och femtonåringen sken upp som en sol för en sekund innan han blev sitt vanliga jag, en person som dolde så mycket bakom en mask.

"Tack," sa han enkelt och hon kramade om hans axel.
"I will see what I can do, but I won't make any promises, jag kan inte tvinga honom."
"Det vill jag inte att du gör heller!"
"Ja men då så!" Sa hon leende. "Följer du med tillbaka?"
"Nej, jag stannar nog här ute ett tag."
"Gör så, glöm inte utegångsförbudet bara," sa hon leende innan hon gick tillbaka till uppehållsrummet och sina vänner.

"We have a very important mission!" Sa hon viskandes till Sev och Hilde. Sev som är upptagen med sin bok tittar upp och hon ler emot honom innan hon ser på Hilde och hoppas att hon inte är för påverkad för att kunna planera med henne. "We are going to try to get Regelus to the club!"
"Sebastian?" Frågade Severus endast.
"Sebastian," bekräftade hon innan hon stirrade på ett tomt pergament framför henne, funderandes på hur de skulle göra.

Hilde var inne på sin fjärde flaska och läste sin broders brev när Aloy kom tillbaka. Hon kände att hon behövde dricka mycket efter dagens upplevelser samt att hon hade föräldrarnas brev kvar. Det var alltid bättre att läsa dem onykter.
Hon vänder sig om och ser förvånat på Aloy.
"Regulus? Oh shit." Hon visste inte att han var det. Inte för att hon visste om Sebastian, men han tillhörde inte en renblodig familj så det gjorde det enklare.
Hon visste dock inte mycket om Regulus, men väl om Blackfamiljen som var som hennes egen. Dessutom var Reguls den enda sonen kvar i familjen då Sirius lämnat huset och blivit bortbränd.
Hilde drog fåtöljen närmare Aloys och öppnade en till flaska.
"Så vad ska vi göra? Gissar att han inte kommer gå självmant." svarar hon och ser på pergamentet som om det skulle dyka upp en förklaring för dem. Hon kände hur hon var påverkad och hade svårt att samla tankarna. Hon suckar, sluter ögonen lätt och lutar sig mot Aloys axel medans hon tänker.
"Hans skickade med surströmming i alla fall. Tänkte om vi kunde få Lily att ställa in den i pojkarnas sovsal." mumlar hon, som om Aloy skulle veta vad det var.

Aloy såg på sina vänner, innan hon tittade sig omkring, hon ville inte att någon skulle höra dem.
"Det är inget vi vet säkert, jag har misstänkte det ett tag efter att ha studeras Sebastian och honom tillsammans, och den förstnämnde bekräftade mina misstankar angående honom precis, och att han gissade att Regelus var likadan. Tror dock inte att Regelus är medveten om det själv, eller vägra erkänna det med tanke på vilken familj han är ifrån," Aloy tyckte det var idiotiskt hur Black ibland höll på.

Hennes familj var renblodig och sure they had some beliefs and things they held strongly, but nothing that could be harmful. Hon visste också att hennes föräldrar skulle älska henne oavsett. Och det var stunder som denna hon förstod varför Sirius flyttat hemifrån, något hon kunde förstå med mannen iallafall, inte för att det ursäktade hans beteende.

"Jag vet inte vad vi skall göra. Han kanske kommer gå självmant om Sebastian går, men det är ingen garanti," sa hon fundersamt. Hon visste att de två vännerna umgicks nästan jämt, men om han var villig att följa med till en gay club visste hon inte. I ärlighetens namn visste hon inte hur Regelus skulle reagera om han fick reda på Sebastian's läggning. De var bästa vänner, men allt han blivit upplärd sedan barnsben kanske skulle ta över och få honom att avsluta deras vänskap.

"Vi kanske kan hypa upp det hela och få det att verka som ett fantastiskt ställe som bara råkar vara en gaybar," sa Aloy fundersamt, de kunde kanske fungera. Om de fick det att se ut som om de alla skulle gå för upplevelsen, eller för allt coolt de hört om stället så kanske Regelus hakar på, särskilt om det är något hemligt. "Jag tror att det kan funka, men jag är inte säker. Det hela beror nog på hur andra pratar om det."

Aloy försjunk i tankar en stund innan hon såg upp när Hilde pratade igen. "Surströmming?" Sa hon frågande, hon antog att det var något mindre bra när Hilde ville placera det i killarnas sovsal och hon log. "Som Headgirl kan jag absolut inte uppmuntra sådant här, eller delta, och jag kan absolut inte tala om för dig att Lily vill vara med, och att det inte krävs några svårigheter att smuggla in saker i killarnas sovsal. Jag kan heller inte tala om för dig att det inte är några problem att ta sig in till andras uppehållsrum genom att följa med någon. Det är självklar förbjudet och du kan råka illa ut om någon kommer på dig."
Aloy log smått emot den andra kvinnan medan hon fortsatte dricka ur den gröna flaskan som hon delade med Severus.

Hilde nickad och såg på dem.
"Det kan dock vara farligt, om min familj fick reda på om min bror." hon tystnade och drog efter andan.
"Tja, skulle de inte döda honom så skulle de bränna bort honom från familjeträdet där hemma, arvlös." hon suckade.
"Jag menar att mycket står på spel, kanske hans liv." sa hon med sänkt röst och såg sig om för att ingen skulle höra. Även om allt med gayklubben var så säkert det kunde bli så visste man aldrig.

Hilde skrattade och log, ja det var nog inte så svårt.
"Hypa upp det kan vi göra. Det lär nog serveras alkohol och tyngre grejer som vi inte får tag på här. Sen har jag hört att Queen ska spela med, de fick tag på dem." log Hilde stort.

Hilde skrattade och förvandlade surströmmingsburken till en harmlös svart låda.
Hon flinade och blinkade åt Aloy.
"Men det är inte mot reglerna att skicka en uggla." flinade hon och lät ett rött papper med guldsnöre omsluta lådan. Hon skrev på etiketten Till Gryffindors hetaste killar utan underteckning och såg på sin klocka.
"Inte försent att vara ute än, jag hinner till uggletornet." log hon, hon tänkte inte ta sin egen uggla, då skulle de veta vem det var.
Det snurrade lätt i huvudet och hon knölade ner brevet från sin bror och sin far i väskan, det fick hon läsa sen.
"Vill ni följa med?" frågar hon de andra två.

Aloy såg på Hilde och skakade på huvudet.
"Jag vill inte göra något som innebär någon fara för din bror, särskilt inte om det betyder att de kan döda honom!" Aloy trodde aldrig hon skulle kunna ha det på sitt samvete. Hon må önska vissa människor ont, men inte att de dog, inte ens marodörerna.
"You are to kind," muttrade Sev och hon vände sig till honom och för en sekund såg han förvånad ut över att han sagt det högt, och hon var lika förvånad. Hon tvivlade på att Sev ville att Hilde's bror skulle dö, men att han tyckte att hon var för snäll för att hon inte ville se någon dö kom som en chock för henne, men hon sa inget utan vände sig om emot Hilde igen.

"Fick de tag på Queen? På riktigt?" Aloy blinkade förvånat, mugglarmusik var en av de få saker hon mugglar saker hon visste något om, och Queen var ett fantastiskt band! "Menar du att jag kommer att få se Queen?"
"Bra jobbat Hilde, nu kommer hon ranta på i säkert 20 minuter," muttrade Severus, men det var tydligt att han inte hade något emot det, särskilt inte när han log bakom boken.

Aloy slutade tillslut prata om Queen, efter nästan trettio minuter och att ha gått igenom alla deras album, hur de lekte med ljud och toner, hur vissa av låtarna var masterpieces och allt annat hon kunde komma på om dem.
"Oh sorry Hilde," sa Aloy men hon log fortfarande stort. "Nå vart var vi, just det ja, vårt uppdrag! Jag trott tyvärr inte Regelus kommer vara lika hypad över Queen som jag är, men ganska säker på att han kommer om vi nämner alkohol och annat."
Aloy kände honom inte allt för väl, men hon visste att den yngre mannen sällan sa nej till en drink, och ibland fick hon känslan av att han försökte dricka bort alla sina bekymmer.

"Nej det är det absolut inte, och ingen utifrån vet ju vad som är i lådan. Och jag menar även jag som går med, ser bara ett inslaget paket," sa Aloy enkelt och ställde sig upp, precis som Severus gjorde utan att ta ner boken. Aloy var van, Sev kunde gå bredvid henne en hel dag och läsa utan att se upp ifrån boken en ända gång, men hon visste att han lyssnade på henne ändå.
"Låt mig bara skicka en varnande uggla till Lily först," sa hon leende medan hon skrev ett hastigt brev samtidigt som de gick upp till tornet.

Hilde såg från Sev med hans märkliga ord till Aloy och log snett.
"Inget du kan göra kan sätta honom i klistret. Han vet redan vad han har gett sig in på och vet vad konsekvenserna av det kan bli. Men han vill göra det för sig själv och andra." log hon och nickade åt Sebastians håll.

Då Aloy babblade på om Queen sjönk Sev tillbaka bland böckerna och Hilde fortsatte läsa sin broders brev samtidigt som hon föll in med lämpliga kommentarer om Queen. Själv hade hon inte koll på dem, brodern hade spelat lite för henne och det hon hört gillade hon.
Hilde skrattar och lägger ifrån sig brevet då Aloy är färdig.
"Nej det är nog sant, Queen är nog lite väl muggligt för han även om den där Freddie är magiker. Han och hans syster gick på någon skola i Indien tror jag." svarade Hilde eftertänksamt. Det var ingenting han gjorde någon stor grej av, då de faktiskt var störst i mugglarvärlden.
"Tja, det alkohol säger väl ingen nej till." skrattar Hilde som även gärna hon drack eller tog tyngre saker, så hon kunde släppa loss och glömma allt.

De kom fram till uggletornet och Hilde satte paketet på en uggla, med ett meddelande "öppnas endast i sovsalen, hemligt!" hon ville inte att hela Gryffindor skulle råka ut för lukten som var svår att få bort.
Hon såg ugglan flyga iväg mot den stora månen som snart var full och vände sig mot Aloy.
"Vet du hur Remus mår förresten? Jag har tyckt att han sett härjad ut de senaste dagarna?" sa hon frågande då de gick tillbaka genom de mörka korridorerna och ner för alla trappor.

"Det betyder inte att jag vill bidra till det hela! Jag menar även om han är medveten om det, så behöver vi ju inte hjälpa din familj att skada honom och det är nobelt av honom att göra det för att hjälpa andra!" Aloy beundrade verkligen sådant, hon själv gjorde vad hon kunde för att hjälpa andra, men hon var dock osäker på om hon skulle väga riskera sitt liv för det, men vad visste hon?

"Det är så coolt att han har valt att satsa på en karriär bland mugglarna!" Aloy log stort. "Jag menar trotts att han är trollkarl känner så få magiker till dem, vilket är väldigt synd då..."
"Aloy!" Sev höjde rösten en aning för att avbryta henne och hon såg på sin vän innan hon rodnade lite, omedveten om att hon hade varit på väg in i en ny rant och hon skrattade.
"Förlåt! Jag tycker bara det är helt fantastiskt det dem gör!" Severus nickade, medveten om hur mycket hon gillade musik och att hon ibland önskade att hon vågade sjunga inför andra för då hade hon kunnat satsa på en karriär som sångare. "Nej jag tror inte det heller."

Aloy hade skickat ett varnande brev till Lily innan Hilde skickade iväg sitt och Aloy log stort.
"Jag hoppas Black eller Potter får det över sig!" Sa hon och hon såg hur Severus ögon sken upp för en sekund och hon förstod att han önskade samma sak.
"Mm," sa Severus enkelt innan de började gå nerför igen.
"Jag vet faktiskt inte. Vi skall patrullera imorgon, men jag ser ju honom inte direkt utanför lektionerna eller när vi patrullerar och det är ju inte så att vi är de bästaste av vänner som samtalar om allt," åt det fnös Severus och Aloy tog hans arm. "Och det är något du aldrig behöver oroa dig för. Du är och kommer förbli en av mina bästa vänner."
Severus lyfte blicken ifrån boken för en sekund och gav henne ett genuint och uppskattat leende innan han återvände till boken och hon log, Severus var som han var. "Förresten varför frågade du om Remus? Vad fick dig att tänka på honom?"

Hilde släppte den snart fulla månen med blicken och ryckte på axlarna åt Aloy.
"Jag vet inte, min bror brukar heller inte må så bra runt den här tiden." sa hon något svävande och såg sedan på klockan.
"Bäst vi skyndar på lite så vi inte kommer försent in, jag tänker inte förlora mer poäng." sa hon och raskade på sina steg med de andra.
Men de hann in och sällskapsrummet hade tömts på folk, det var bara ett fåtal uppe. Hilde samlade ihop de sista flaskorna som fortfarande var fulla i paketet och såg på de andra.
"Tänker gå och lägga mig nu, har brevet från mor och far att läsa innan jag ska sova." sa hon och log snett mot dem.

Hilde gick upp till sovsalen, städade undan sina saker och gjorde ordning sig för natten. Sedan kröp hon upp under täcket med Loke och drog förhängena om sig och drog fram brevet. Hon såg på det med rädsla och Loke lindande tröstande om hennes hals och väste deltagande.
Hon öppnade brevet och brevpapperet snärtade snabbt till henne över handryggen så tre blödande sår blev synliga. Hilde flämtade till då hon inte var beredd på det, även om hon inte var förvånad. Innehållet var inte uppiggande heller och Hilde försökte kväva sina snyftningar och den växande paniken inom sig rädd att de andra skulle höra. Tårarna rann och kvävda skrik blandat med snyftningar hördes från kudden hon försökte dämpa allt med.