Perrong 9 3/4 Nr. 2

Jag satt och gapade åt det håll John hade sprungit.
"Jag borde nog hjälpa honom, annars kommer han säkert skada sig själv" mumlade jag och sprang efter. Idiot, tänkte jag.

Jag sprang bort till de re tjejerna som stod längre bort i tåget och skrek "JAG SKA RÄDDA ER!". När jag kom fram till dom tittade dom underligt på mig och Violet's storebror såg mig. Jag blev dödsförskräckt och spärrade upp ögonen när han reste på sig inne i kupén och jag log ett ansträngt leende.

Tyst, viskade jag!

(Bor också i Småland ))

Hoppas det inte är för sent! tänkte jag. När jag sedan hörde "JAG SKA RÄDDA ER!" så förstod jag att jag hade det. Flämtande lutade jag mig mot kupéns dörr.
"Kom... nu... vi... gå..." flämtade jag fram.

Violet ser du vem han pratar med? frågade jag Viole. Pratar Draco med Goyle eller Crabbe?

(Vart e du?)

(Vadå vart är du?)

Jag kollade oroligt bakåt när John kom springande och skrek att han skulle rädda oss.
Plötsligt stannade han till och log ett stelt leende inåt kupén. Jag slog mig själv hårt i pannan och plötsligt kom Ty flåsande efter.
-"Violet..ser du vem han pratar med? pratar Draco med Crabbe eller Goyle?" frågade Sally och svalde. Jag väntade tills John backat undan en bit innan jag försiktigt kikade fram.
- "Han pratar inte med någon för tillfället...eller JO...nu ...pratar han med Pansy Parkinson...euw.." sa jag och grimascherade mot dem andra två.

Jag nickade stelt och konstaterade att tjejerna inte behövde någon hjälp.
"Öh.. Hejdå!" sa jag, som vilken räddhare jag är. Jag sprang tillbaka till kupén och höjde handen när jag sprang förbi Ty. Jag satte mig fort i sätet jag satt i förut och tog upp en bok om Hogwarts historia ur min klädnad.