>Rivalry< //[PRS]

Det var förvisso fint att hon gladde sig över det faktumet, men Yaosu kunde inte riktigt greppa det hela. För vem skulle tycka annorlunda ens? Ja, han hade verkligen gått och grävt ner sig i ett hål, ett sånt där hål som inte ens skulle tillåta honom att regera om Hayleys hud blev blå och hennes hår förvandlades till en massa ormar. Allt han kunde se när han kollade på henne, var hur förbaskat vacker hon var. Ögonbryn eller ej, som han konstaterar många gånger innan kvittade det totalt. Ha, tänk vilken makt den jämnåriga flickan verkade ha över honom. Om hon bad honom hoppa från taket mot sin död hade han säkert gjort det, bara för att möta hennes vilja.
”Du skulle kunna bli permanent blå med gula ögonvitor och jag hade ändå tyckt att du var attraktiv”, påpekade sjuttonåringen och nickade lätt för sig själv. Okej, nu hade han inte direkt någon önskan om att gryffindoraren faktiskt skulle färga huden blå och få gula ögonvitor, men ändå. Det var ett bra exempel på hur mycket han tyckte om henne i hans ögon. Hans väldigt, väldigt partiskt lagda ögon. Partisk till hennes förmån då, för att tydliggöra saken.
Gåshuden reste sig över armarna när hennes hand gled upp över hans bara bröstkorg. Det var fortfarande ovant att vara nära någon på det där sättet, men han tyckte så grymt mycket om det. Att vara nära Hayley var lite som en drog för honom, något han blivit beroende av och aldrig skulle kunna sluta upp med. Kyssarna blev ganska snabbt djupa och taktiska, för att inte tala om högljudda. Om någon fick för sig att komma in om några minuter eller två, skulle de båda två förmodligen bli relegerade.
”Bara hundra procent? Hade föredragit hundraelva”, svarade Yaosu och gnagde sig själv löst i underläppen när hon lutade tillbaka. Han hjälpte henne försiktigt med linnet tills det tillslut var ur vägen. Då lutade han sig istället framåt, smått böjd och började lämna en massa kyssar över halsen på henne, som snart letade sig ner över bröstkorgen där de stannade. Om sanningen skulle fram hade han inte den blekaste om vad han riktigt höll på med, men han hoppades att hon inte misstyckte.

Att Joshua inte verkade vara helt emot att dela med sig av sina hemligheter till den äldre, fick den sistnämndes hjärta att bli sådär varmt och gosigt. Det måste ju betyda att han litade på honom? I samma grad som han själv litade på den yngre? Jo, så var det nog. Nog? Så var det absolut. Ja, ingen tvekan om den saken.
Läpparna rörde sig taktiskt mot den mjuka huden, fram och tillbaka med ögonlocken slutna och resten av kroppen avslappnad till det yttersta. Fan, hur var det enda möjligt att det kändes så bra för honom också? Det var inte direkt som om han själv egentligen fick någonting utav det..men tydligen fick han ändå det. Kinderna hettade ungefär i samma grad som Joshuas och så småningom, drog han sig tillbaka ett slag och sneglade upp mot sextonåringen.
”Du, jag vill att du ska..du vet”, mumlade han generat och gömde ansiktet i ett av de smala låren en sekund. ”Bara, håll inte tillbaka, okej? Och skit i hur konstig jag är”, fortsatte han lätt skamset och vände upp ansiktet igen, även om det bara varade i några sekunder. För några sekunder senare var han i fullgång igen, kanske aningen mer intensiv än innan. Det var inte så att han var rädd över att gryffindoraren skulle typ krossas, men han var ändå undermedvetet försiktig. Undermedvetet, det var viktigt att understryka. Han kände sig bara så förfärligt stor och klumpig i jämförelse med den yngre.

Det känns väldigt fint det den andre säger, för Hayley känner precis likadant. Om den jämnåriga skulle bli permanent blå och få gula ögonvitor skulle även hon finna honom attraktiv. Tidigare har det bara känts som att de hon legat med endast legat med henne för att de tycker om hennes utseende, eller för att de ville utforska de där ryktena som går runt om henne i skolans korridorer. Det har aldrig känts som att någon genuint brytt sig om henne, eller huruvida hon har det skönt under ligget. Hon är otroligt tacksam över att hon funnit Yaosu, och att han på något underligt sätt utvecklat känslor för henne.
”Dito,” mumlar sjuttonåringen medan hon fortsätter att gnaga sig i underläppen. Nu har de rört vid varandra en hel del under nattens gång, men hon kan fortfarande inte vänja sig vid att röra vid honom. Hon vill utforska varje liten del av hans kropp, och hon är väldigt fascinerad över både hans personlighet och utseende. Kyssarna blir mer och mer passionerade, och under tiden passar Hayley på att kravla av sig mjukisbyxorna hon haft på sig, och knäpper upp bh:n som glider ner till golvet. Smidig som få. Hon ska precis försöka få av sig underkläderna när den andre börjar lämna kyssar över halsen på henne, så hon stannar upp. Skulle ändå vara roligare om Yaosu gör det istället.
”Vad sägs om hundratolv?” Andas hon med ett litet flin på läpparna. Det känns lite extra spännande nu. Bara tanken att flickorna [i]kan[/] komma in i sovsalen gör det mer exalterande. Nu vet hon att de inte kommer göra det, då de ska besöka madam Pomfrey för det djupa såret, men ändå. Hennes gnagande i underläppen intensifieras när Yaosus läppar glider ner över bröstkorgen på henne, medan hennes egna hand glider upp i de mörka lockarna.

Okej, det här är allt en väldigt härlig känsla. Värmen om Joshuas kinder börjar nästan brännas ju längre tid som går. Ögonlocken är slutna medan bröstkorgen hävs upp och ner, upp och ner, även när han är ruskigt avslappnad. Helt ärligt så hade han aldrig trott att någon skulle vilja vara intim med honom på något sätt alls. Även om han vanligtvis skulle vara extremt obekväm med att vara naken framför någon så känns det inte det minsta obekvämt. Det gjorde det inte heller under gårkvällen när de låg med varandra för första gången. Sextonåringen känner sig säker i den ett år äldres närhet, vilket är väldigt skönt. Annars hade han nog legat och undrat vad den andre tänker och tycker om honom just nu. Men nu kan han bara njuta. Ögonlocken slås inte upp förrän han hör Zihaos röst och känner bristen av hudkontakt igen. Det han säger får kinderna att på något sätt hetta till ännu mer. Joshua sväljer hårt innan han nickar som svar. När slytherineleven sedan börjar igen känner han hur huden ställer sig upp över armarna på honom. Efter en stund till känner han att han är väldigt nära, och han bestämmer sig för att förvarna Zihao i vilket fall som helst.
”Zihao, jag kommer att..” Han stannar upp sig själv samtidigt som ett stön sipprar ur mellan läpparna på honom, och precis som han tänkt säga så kom han. Joshua gömmer ansiktet i händerna ett slag, av någon anledning generad. Han särar lite på fingrarna för att kunna se ner mot den andre, och gnager sig försiktigt i underläppen.
”Du var väldigt duktig på det där.. nu får jag gengälda dig.” mumlar Joshua mellan andetagen. Fingrarna stryker sig över den andres svarta lockar, däremot behöver han hämta andan lite innan.

Hm, jo, hundratolv var ju till och med bättre än hundraelva. Varför det ens var en konversation de hade, hade han ingen aning om, däremot gjorde svaret honom en smula mer tillfreds. Inte för att han inte varit det innan, men lite osäker var han allt. De befann sig liksom i en av flickornas sovsalar, båda utan kläder vid det laget och med både händer och läppar glidandes hejvilt. Det var lite läskigt, läskigt på ett sätt som fick det hela att kännas ännu mer exalterande - för att inte tala om tillfredsställande. Grädden på moset hade fallit på plats om de gjort det i Jessicas säng istället. Fast nej, han ville inte komma i närheten av hennes äckliga lakan, de var säkert giftiga efter att hon sovit på dem.
”Hur vill du göra det här?” Undrade sjuttonåringen mellan kyssarna, som glidit tillbaka upp över halsen och sedan de ljuvliga läpparna. Kyssarna var redan ganska intensiva, så han förväntade sig inget svar från den jämnåriga flickan. Gjorde han någonting helt galet förväntade han sig att hon skulle säga till. Vid det laget visste hon nog att han lyssnade på henne till närmare tusen procent. Bara faktumet att hennes hjärta bultade så pass hårt fick honom nästan att stanna upp med allting och fråga om hon var okej. Yikes, Hayley var faktiskt inte så pass skör, och det visste han mer än väl.
”Äh, stryk den frågan”, konstaterade han i en andning och lutade sig över gryffindoraren, tills hennes rygg kom i kontakt med madrassen. Han lutade sig tillbaka i några sekunder och strök fingrarna över en av de mjuka, rosiga kinderna. Om allting varit lugnt och fridfullt hade han nog kunnat ligga där och glo på henne i flera timmar. Precis alla hennes drag fascinerade honom, någonting ingen annan lyckats med innan. Hon var den enda han någonsin varit intresserad av, och särskilt på det sättet.
”Säg till om du vill att jag ska göra någonting annorlunda, okej?” Yaosu drog på munnen och kände hur rodnaden steg över kinderna på det där krypande viset. Lite som en rysning som letade sig uppför ryggraden, fast ändå inte. Med en av händerna nergrävda i de ljusa, korta lockarna, återgick han till den underbara kyssen och lirkade sig varsamt närmare. Lite feg var han allt, men bara för att han visste vad hon tvingats genomgå innan. Det var såklart helt fel tillfälle att börja tänka på det där och då, men men. Tillslut klickade de samman och de tidigare mjuka kyssarna blev betydligt mer bestämda.

Helt ärligt tyckte Zihao själv att han var helt vrickad i skallen som ens frågat något sådant. Men vad skulle han säga? Han älskade att se Joshua njuta och fan heller att han tänkte förstöra det på något sätt överhuvudtaget. Sedan var han kanske en smula nyfiken på hur det skulle kännas och när den andre slutligen förvarnade honom, tog hjärtat ett litet skutt. Av någon anledning hade han nästan trott att sextonåringen bara skulle tycka att han var äcklig och vägra, men återigen överraskade denne den äldre av dem.
Efter ett sista, eftertryckligt drag, rätade han på sig och torkade sig över munnen med handflatan. Nasty? Det var fan hans mellannamn. Och bättre blev det inte när han fortsättningsvis slickade sig om läpparna. Inte heller gjorde faktumet att Joshua gömt ansiktet bakom händerna någonting bättre. Eller jo, i Zihaos ögon gjorde det ju det, han älskade när den yngres kinder blev sådär blossande röda. Det var gulligt, så det så.
”Jag är bara duktig på det för att jag är sjuk i skallen”, påpekade slytherinaren med ett litet flin och kröp lite längre upp över försteprefekten. ”Men vem skulle inte vara lite sjuk i skallen för din skull? Ha..skulle fan kunna leva därnere”, fortsatte han och fiskade upp de betydligt mindre händerna. ”Och har du inte lärt dig att du aldrig ska erbjuda dig att gengälda mig? Fast..Kanske du också är lite vrickad..vi konstaterade ju det innan”, resonerade han vidare och placerade den andres händer över axlarna på sig själv. ”Så, upp och hoppa.” Åh, han var fortfarande extremt nasty, men å andra sidan orkade han inte bry sig om det faktumet. Vad var det för fel med det liksom?

Den jämnåriges fråga får ögonbrynen att glida upp i pannan på Hayley medan ett leende bubblar upp över läpparna. Däremot verkar han själv skjuta bort den frågan relativt snabbt efter att ha ställt den, vilket underlättar. Hon själv hade ingen specifik tanke på hur hon ville göra det, bara hon får vara nära slytherineleven så är hon nöjd. Läpparna tjuter glatt när han återigen sammankopplar dem med hans respektive. Ena handen glider upp över hans arm och placerar sig vid hans kind. När hennes rygg kommer i kontakt med madrassen och huvudet vilar mot kudden så särar hon på benen och drar Yaosu ännu tätare intill sig. När han sedan låter fingrarna stryka sig över kinderna på henne så kan hon inte låta bli att rodna, samtidigt som hennes egna blick glider över det vackra ansiktet framför henne. Tänk, ett bra tag hade hon aldrig trott att hon nyktert skulle ligga med någon, villigt. Men hon är väldigt tacksam över den andre, han får henne att känna sig säker och hon känner sig inte det minsta obekväm med honom. Ännu en gång pressar hon läpparna mot Yaosus. Det känns fint att han påminner henne om att hon ska säga till om hon vill att han ska göra någonting annorlunda, som sagt, hon är inte så van vid att någon vill vara säker på att allt går rätt till.
”Mhm.. du får också säga till,” mumlar sjuttonåringen och nafsar försiktigt i hans underläpp. Det känns intimt, och hon är mycket medveten om att både hon och Yaosu har en tendens att gnaga i sina egna underläppar, så varför inte försiktigt nafsa till i hans? ”Du behöver inte känna att du behöver vara försiktig, okej?” Hayley vet att det är möjligt att han ska vara mer varsam med tanke på vad som hänt henne, vilket hon är väldigt tacksam över, men hon vill inte att han ska oroa sig över det. Nu har de ju redan legat med varandra innan, men det kändes värt att påpeka det, innan hon återigen sammankopplar läpparna med den andres.

Anledningen till att Joshua blivit sådär generad är nog pågrund av alla negativa känslor han har gentemot sig själv. Han är långt ifrån van vid det här och tja.. det kändes aningen pinsamt. Inte för att den ett år äldre skulle döma honom, utan mest pågrund av honom själv. Det finns liksom inte riktigt någon anledning till att bli generad. Genom glappet mellan fingrarna blickar han mot Zihao med stora ögon när han torkar sig om munnen. Händerna glider däremot bort från ansiktet när den äldre kryper längre upp över honom. Händerna glider istället upp mot hans kinder och strax därefter pressar han läpparnas mot den andres. Hm jo, Zihao är allt sjuk i skallen, men det är ju Joshua också, på ett annat sätt. Perfect match.
"Lite vrickad? Jag tror jag har dig att tacka för det," påpekar sextonåringen med ett litet leende på läpparna. Jo, det är ju den äldre som fått honom att bli mer rebellisk, vilket han inte klagar på. Den yngre följer den andres förslag och hasar sig upp från sin liggande position, för att ännu en gång dra in slytherineleven i en djup kyss.. han har saknat de där läpparna.