Edórea PRS Vidomina & Medi

Hon skrattade till igen och såg på henne.
"Frukt och grönt skulle vara bra att ha samt rökt kött för min del" sa hon och log.
"Så vi får nog fixa det med Jarlen "

"Okej. Då går vi förbi hos jarlen.", föreslog Sylvia och vände om för att styra stegen åt jarlens byggnad. "Då får vi säkert se vagnen också!", sa hon och ansiktet sken upp av nyfikenhet, samma som tidigare. Det var spännande att de var påväg.

Hon nickade och hon tog hennes arm och log sedan ömt mot henne.
"Och vi ska se till att vi har något drickbart med...." Sa hon.
"Det kanske mest basiska, för som sagt du har mig."

Sylvia fnittrade då hon hörde Léllos ord. "Jag gillar hur du tänker." Hon bytte en gillande blick med vännen.
"Kolla vagnen!" De hade kommit fram till jarlens byggnad och där utanför stod vagnen han hade lovat åt de två. "Wow, den ser jättefin ut. Vi borde tacka honom för att han har fixat åt oss."

"Så var inte så snabb att neka nästa gång. Det är viktigt att ta vara på det man får.." Sa hon och nickade. Log när hon såg vagnen. Den var nästan för fin.
"Men jisses.." Sa hon tyst..
"Ska vi få den?"

"Ja, kom, vi går och pratar med jarlen. Om han inte är för upptagen förstås." Sylvia ryckte på axlarna och satte stegen mot jarlens hus.

Hon fnissade igen och nickade. Började sedan gå och såg på Sylvia.
"Så en fråga. vad har du för.... uppgift hemma? Vad är ditt arbete om man säger så?" Frågade hon mjukt.

Sylvia stannade upp efter att hon gått de få trappstegen upp till ingången av huset. Hon tittade på Léllos. Direkt for tankarna till Demeled, hennes familj och brevet hon hade skickat till dem. De skulle förstå, det var hon säker på. Men det skulle kanske dröja ett tag. Hon fokuserade på frågan igen. "Jag hjälper till i hushållet. Det är ganska tråkigt och inte så märkvärdigt egentligen. Men på fritiden, hemma, så tycker jag om att gå i skogen, vara med mina vänner och djuren. Och ja, göra smycken då." Hon fnittrade. "Du ska få se, jag ska göra ett riktigt fint åt dig!" Hon skrattade och tog i handtaget till dörren för att öppna den och sedan kliva in i byggnaden. "Har du varit i Demeled? Jag har kanske frågat, men jag kommer inte ihåg isåfall.."

Hon såg på henne och log sedan. Skakade på huvudet.
"Nej jag har inte varit där och det skulle vara väldigt roligt om jag fick den äran att besöka. Men alla har inte den äran att besöka." Hon log sedan mot henne.
"Inte ens vid min ålder har jag fått den äran att besöka den. "

Sylvia nickade. "Jag förstår. Jag ska ta med dig dit någon gång." Hon tvekade och såg mot vännen igen. "Om du vill förstås!" Hon gav ifrån sig ett skratt och steg in i jarlens sal. Därinne hade värmen från elden spridit sig i rummet. Flera av sällskapet satt vid det stora bordet och talade i låg ton mellan varandra, skrattade och verkade trivas i varandras sällskap. Sylvia fick syn på jarlen sittande på sin tron, där de första gången fått syn på honom. "Där är jarl Maivus, vi pratar med honom, visst?" Hon nickade åt jarlens håll.