Rollspel: Det utvalda

Ta inte illa upp eller något, men nej. X_X Har inte tid... Sowwy.

Namn: William
Efternamn: Houston
Smeknamn: Will
Utseende: Will har brunt hår och chokladbruna ögon. Han har höga och markerade käkben och en rak näsa. Han är riktigt snygg, men får ingen uppmärksamhet för det. Will är lång, men inte så värst vältränad. Han är smal.
Personlighet: han är omtänksam, men har inga vänner som han kan visa det för. Han är miffot som alla tycker är konstig. Det har alltid varit något speciellt med honom, ända sen han var liten, men det var först i skolan han fick ta skit för det. Han har alltid hört röster och sett folk som inte andra ser, och innan han började förstå vad folk trodde om honom kunde han prata med de offentligt. Men sen förstod han att han var tvungen att vara tyst och ignorera alla, eftersom han inte fattade vad som hände, eller vilka som folk kunde se och inte. Men skadan var redan skedd.
Will tycker om att göra saker ensam, alltid ensam. Han har vant sig vid ensamheten, men saknar ändå någon som han kam prata med.
Egenskaper: Han är smart men struntar fullkomligt i skolan. Han går endast i den för att ha något att göra. Och för att han inte skulle dra uppmärksamhet till sig. Om han kunde skulle han sticka från stan.
Magisk kraft dom kommer att få med tiden: han kan se döda.
Bostad: han bor i en lägenhet med sin mamma.
Historia/bakgrund: hans pappa gjorde hans mamma på smällen när hon var tjugo. De hade bara ett oseriöst förhållande över en natt, men sedan när hon blev gravid stack han och försvann spårlöst. Wills mamma har uppfostrat honom på egen hand sen dess.
Övrigt:

Ska vi köra igång då?!

JA!

Okej Skriver på mobilen, så det kanske inte blir jättelånga kapitel

Okej jag börjar .


Rox gick mot skolan. Fy sjutton vad tråkigt plugget är. Suckade jag för mej själv. Eh jag skiter i plugget. Jag gick in i skogen som låg bredvid skolan och lutade mej mot ett träd

William


Jag kom till skolan senare än alla andra. Det var två minuter tills lektionen började, jag kom på den perfekta tiden. Ingen skulle hinna skrika kommentarer åt mig, i alla fall inte lika många som de skulle gjort ifall jag kom tidigare. Jag gick direkt till mitt skåp för att ta mina böcker. Jag tog alla för dagen och stoppade ner de i väskan som blev några kilon tyngre.
Sedan gick jag till klassrummet för kemin.

Jag drog fram väskan och ur den tog jag up mobilen. Hum bästemde mej för att sms Mel (min kompis)

Rox:
Tja vgd

Mel:
Jag skolkar dd

Rox:
Jag skolkar också ska vi ses?!

Mel:
Visst vart?!

Rox:
I skogen bredvid plugget

Mel:
Ok ses där! = )

Rox:
Bra syns om några min : )

Alexandra


Jag gick in i klass rummet och satte mig på stolen och jag och min kompis började prata.
Senare kom läraren och det stora provet landade framför mina ögon.

Jag satt i 5 minuter sen kom Mel. Hej. Sa hon och satt sej ner. Tja. Svara jag. Vad ska vi göra? Fråga hon. Tänkte fråga dej. Svarade jag. Vi kan gå hem till mej. Svarade Mel. Visst sa jag och reste mej upp. Vi gick mot Mels hus.