PRS Ginerva2003 & Medi

(Ok)

Hon tittade på sin make
”Jag vet att du lätt blir orolig för honom men han vet hur man uppför sig så jag tror inte det är något men om du vill kan jag ta ett litet snack med honom sen” sa hon och kysste sin man.
”Om du vill kan du fixa med salladen medan jag steker köttet” sa hon

”Ja gå och sätt dig vid fönstret om du vill” sa han och gick

(och skriv mera *jobbig Medi*)


Han log och gick till köksön och tog fram en stor kniv.
"Gör det. Jag hoppas han inte gör något som vi inte står för." Han gav henne en blick.
"Förhäxade jag dig med magi? Nej. Jag vann ditt hjärta på rätt sett." Han gick och hämtade grönsakerna och började skölja dem.
"Han höll en av de starkaste böckerna om kärlek. Jag är orolig bara mitt hjärta." Han såg sedan mot klockan och såg sedan på sin fru.
"Varför gör du middagen nu? Jag trodde du gjorde annat." Han lade huvudet på sned.
"KOm hit." Han höll ut armarna mot henne.


Hon reste sig och gick och satte sig vid fönstret. En sval bris kom genom det öppna fönstret och hon lutade sig tillbaka.
Återigen lät mobilen och oron var tillbaka.
"Åh nej..." Viskade hon tyst.

Hon tänkte på den dagen hon träffade sin make. Det var på en fäst där hon hade varit riktigt ful och han hade hjälpt henne hem.
”Jag tror han är tillräckligt smart för att göra bra beslut vi har uppfostrat honom till det” sa hon och log.
”Ja med det var nära att det blev den där fotbollsplanen Class som jag var ihop med första gången vi träffades men sen insåg jag ju vilken idiot han var” sa hon och skrattade
”Nej jag gör iordningställa middagen nu så att det är klart jag kan inte fokusera förens det är gjort” sa hon och vände köttbitarna så dom inte skulle brännas. Hon gick fram till sin make och kramade om honom.

Han skrattade och gav henne en kyss.
"Åh du är inte alls dum. Vi är båda magiker och jag tror du visste inom dig att han var fel. Inte kunna utföra magi som här. Fy vad jag skulle varit utråkad." Han smekte hennes kind och nickade.
"Men ta ett samtal efter att du stekt köttet då min kära." Han släppte taget om henne och gick tillbaka till köksön för att fortsätta att hacka upp grönsakerna.

Pizzan hade kommit och hon började glupskt att äta. Verkade inte märka hur mobilen lät igen och hon höjde huvudet för att ta glaset med cola som stod framför henne.

Hon skrattade och gick tillbaka till köttet för att vända på bitarna.
”Ja jag ska ta ett samtal med honom” sa hon och log.
”Det var ju bra att jag blev full på den där fästen annars hade vi aldrig träffats” sa hon.

Han såg att hon hade ätit upp och så han gick fram.
”Vill du ha något mer eller vill du ta notan” frågade han och började plocka undan.

Nathan var så nervös och kastade boken i väggen för att få ut sin känslor över att hon inte svarat. Sen började han vanka fram och tillbaka i rummet.

Han skrattade och började skära upp gurkan.
"Min bror sa att han har tid ikväll. Det var längesedan vi hade en riktig familjemiddag." Han drog fram skålen och lade över den upphackade gurkan. Han vände sedan blicken mot henne.
"Och jag har en present till dig sen." Viskade han."

Hon torkade sig om munnen och såg sedan ner på tallriken. Hade hon ätit så fort? Oroad såg hon upp oigen och såg sedan ner.
"Åt jag så fort?" Viskade hon oroat.
"Självklart. Notan går utmärkt." Hon drog fram sitt kort och såg på honom.
"Ni tar väl kort?"

”Vad trevligt men snälla se till att din bror inte sätter eld på duken den här gången” sa hon och skrattade. Hon la över köttet på en talrik.
”Om du gör kantarellsås så får jag och pratar med vår sån” sa hon
”Snälla ge mig en ledtråd” sa hon

”Ja vi tar kort” sa han.

Nathan blev arg tog fram boken och letade upp den mest kraftfulla kärleks förtrollning. Det stod att om man inte tog bort den inom en månad skulle den inte gå att bryta.

"Åh jag lovar att han inte gör något sådant igen." Han var nu klar med salladen och kysste henne.
"Kantarellsås var beställd."
Hans leende försvann och han suckade.
"Han tog den starkaste boken om kärlekens magi. Jag är orolig att han gör en flicka hopplöst förälskad." Sa han och smekte hennes kind.
"Så jag ber dig. Få honom på bättre tankar..." Viskade han.

Hon betalade innan hon reste sig. Tröttheten fick henne att ta upp mobilen och något hände. Yrheten slog nästan omkull henne. Meddelandet som fick henne att nästan falla ner på golvet.
Som om i trams svarade hon och höll mobilen i båda händerna.

Nathan följde alla stegen så att hon skulle bli helt fast.

Hon knakade på sin såna dörr

”Kom in” sa han.

Hon gick in.
”Jo jag har pratat med din far och han sa att du läser på om kärleks magi du vet ju att du inte får använda sådan magi” sa hon

”Ja jag vet men jag vill bara läsa, jag lovar att jag från och med idag så ska jag inte ens läsa ur boken så slipper ni vara oroliga” sa han.

”Vad bra nu tror jag att din far kan sluta oroa sig” sa hon och gick tillbaka till köket.
”Han lovade att han aldrig mer ska läsa ur boken” sa hon till sin man.

Han såg på henne när hon hade kommit ner och nickade.
"Men om något händer så vet jag inte vad jag ska göra. Jag kan inte tänka mig att han ska få en flicka fast. Det är bara..." Han hällde upp såsen i en liten karaff och ställde den åt sidan.
"Om han har gjort något så tar vi hand om det." Sa han och ställde ner stekpannan i diskmaskinen och ltade sig tillbaka.

"Etal." Hon såg sig om och svalde. Hur skulle hon ta sig till staden snabbast? Tankarna for inom henne och något verkade dra i henne. Oron och sorgen att hon itne var i staden gjorde henne sorgsen. Att det skulle ta några timmar, kanske en halv dag gjorde henne illamående.
Hon började gå mot tåget. Inga kläder, inget skulle hon ta med. Det skulle bara göra henne mer sen.