Secret time PRS Vidomina & Medi

"Det är bara min rygg som gör ont. Har gjort det en längre tid nu." Hon såg på henne och nickade lite.
"Då förstår jag." Luna tippade huvudet på sned medan hon betraktade Aria.
"Som vadå? Vad jobbar du med?" Frågade hon och såg sig om.
På senaste tiden hade två olika orginastioner försökt att hitta henne. Varför visste hon inte. Hur försiktig hon än hade varit så hade hon gjort fel någonstans.
Visst den ena gruppen var religös antog hon men den andra.
Hon skakade på huvudet innan hon såg ner på sina bara fötter.
"Vi kan väl bara gå?"

Aria drog fundersamt på ena mungipan. Det lät inte bra. Men hon gissade att Luna nog visste vad hon gjorde. Aria skulle inte lägga sig i när hon knappt kände personen. Men nyfikenheten fanns där.
Men så blev hon förvånad över Lunas fråga. Hon funderade ett ögonblick innan hon öppnade munnen för att svara henne. "Jag är journalist typ. Jag jobbar åt en tidning, men det är mest bara ett sidojobb. Jag gör lite allt möjligt.", erkände hon och ryckte på axlarna. Förstod att det lät flummigt, men ett bättre svar hade hon inte.
"Okej. Vi går." Aria började gå därifrån. "Vad jobbar du med, Luna?"

Hon gick tyst vid hennes sida medan hon tvinnade en slinga mellan sina fingrar. Hon betraktade vägen de gick på och hon var noga att undvika glaset som låg här och där.
"Jobbar..." Viskade hon medan hon funderade. Vad hade hon jobbat med förut? Massa jobb och hon vände sig mot henne.
"Övervakning." Sa hon och lade huvudet på sned.
"Det är rätt tråkigt eftersom det är rätt långtråkigt."

"Övervakning?" Aria funderade en sekund. "Vad vakar du över?" Hon fnissade och gick bredvid henne.
"Mhm. Vad hade du helst velat jobba med då?" Hon kom på sig själv att ställa för mycket nyfikna frågor, men det var så Aria var.

"Får inte säga. Hemligt." Hon hade aldrig pratat om sitt uppdrag så här mycket. Eller så hade hon glömt det.
Hon drog in luft och gjorde en grimas.
"Jag vet inte. Kanske..." Hon blickade upp mot himmelen och skakade sedan på huvudet.
"Jag vet inte. Jag är rätt less på mitt jobb nu." Hon satte ner foten på asfallten och gick sakta vidare.

Nyfikenheten steg. Vad kunde det vara för något? Om Luna absolut inte fick dela med sig av det? Aria teg och svalde i ett försök att hindra sig själv att fråga mer om det. Det var ju tydligt att Luna inte ville tala mer om saken.
"Trist att du inte trivs med ditt jobb. Jag hoppas att du hittar något bättre."
Aria svepte med blicken runt om sig innan den landade på Luna igen. "Jag har alltid drömt om att resa. Jag älskar att resa och upptäcka nya saker. Har du rest någonstans?"

"Det är mer långtråkigt skulle jag säga." Hon såg på henne med sina trötta ögon och hon såg sedan frammåt. Om hon hade rest. Hon hade sett världen skapats från inget. Städer som rest och falit.
"Jag har sett mycket." Svarade hon. Hon behövde inte säga något och hon harklade sig. Luna vände sedan sig om och såg över axeln. Hon kunde fortfarande höra vågornas kluckande.
"Så varför reser du inte?"

Aria funderade igen. Luna verkade inte vara den att vilja prata. Men det förstod hon också. De kände inte ens varandra.
"Som?", frågade hon efter en sekunds betänketid.
"Pengar.", svarade Aria förvånat över hennes fråga och höjde på ögonbrynen. "Det kostar att resa." Hon drog på ena mungipan igen samtidigt som hon följde Lunas blick. Det såg ut som att hon funderade på något. "Vad tänker du på?"

"Ingen aning. Han är rätt sträng..." Sa hon och hon svalde. Hon hade flera platser där hon hade artifekter undanstoppade. Hon kunde ju sälja något.
"Vad tänker jag på? " Hon skakade på huvudet.
"Vet inte. inget speciellt."
Hennes rygg sved igen och hon behövde sträka ut hela sig. Men inte här, inte nu.

"Han? Vem är han?" Aria såg förvirrad ut för ett ögonblick. Men teg, det kanske var något hon hade missförstått.
"Låter jobbigt. Kan jag hjälpa dig på något sätt?"