Ginerva2003 & Medi

"föralltid." Retades Vincent och log.
"Jag vet inte. Tills febern har blivit bättre. Kanske någon dag får vi hoppas." Han öppnade dörren till sin sportbil och log.
"Seså hoppa in." Han såg sedan mot huset.
"Jag ska bara låsa sen kommer jag." Han sprang och låste huset innan han kom tillbaka och satte sig i förarsätet.
"Så Sara hur är det annars? Hittat någon kille?"

Hon lyfte ett ögonbryn åt det han sa.
”Okej” sa hon och ville bara vara där lite kort. Hon steg in i bilen och kände sig rätt tröt.
”Gör du det” sa hon och tittade mot Lyéx.
”Det är helt okej förutom detta” sa hon och visste inte vad hon skulle säga om det andra skulle hon bärets om Lyéx eller inte.

Lyéx hade blivit liten och satt i hennes knä och höll i hennes tumme.
"Åh du kommer att bli bra. Oroa dig inte. Men jag är fortfarande osynlig för honom." Han log och lade huvudet på sed.
"Du kommer få åka sportbil. Det är häftigt va?" Han såg Vincent komma tillbaka.
Läkaren satte sig i förarsätet, spännande fast sig och startade bilen.
"Jag gjorde det på det snyggaste sätet. Jag kunde inte be Will hämta dig. Hur skulle det se ut? Ambulans här?" Han log retsamt.

Hon blev väldigt förvånad när hon såg en liten Lyéx i hennes knä. Hon log stort mot honom. Hon nickade för hon ville inte säga något så hans skulle höra.
”Ja det var bäst så här” sa hon och log.
Hon lutade sig back och slappnade av medan dom började åka. Hon försökte komma på sätt att slipa detta.

Vincent körde till sjukhuset, in på en privat parkering och stängde av motorn.
"Så låt mig ta din väska så ska vi se till att du får vård." Han lo och såg sina kollegor.
"min brorsdotter har hög feber. Jag tog hit henne." Ha så allvarlig ut.
"Jag har ett rum nära mitt kontor så jag har henne där."

Hon tittade ut genom fönstret hela vägen ditt.
”Okej” sa hon lite trött hon. Hon brydde sig knappt om dom hon tittade på Lyéx på vägg till rummet.
Hon kände sig väldigt trött och på väggen till rummet så kände hon hur allt började snöra innan hon föll till marken och allt blev svart.

"Sara!" Vincent såg på henne och plockade upp henne när hon hade svimmat. Han bar henne till rummet och placerade henne på sängen. Försiktigt började han då hennes ben högre och han såg oroad ut.
"Sara." Han klappade henne på kinden.
Hon hade bara svimmat.
Lyéx stod lutad mot henne och smekte hennes kind.
"Älskade vakna. Du kan inte sova."
Han log och såg folk komma in för att ta hand om henne.

Hon öppnade långsamt ögonen och såg att hon låg i en säng det tog några sekunder innan hon kom ihåg att hon var på sjukhuset.
”Vad hände” frågade hon förvirrat.
Hon tittade på dom oroliga ansiktena. Hennes blick stannade på Lyéx vackra ansikte. Hon satte sig upp från den liggande ställningen.

"Ligg ner." En man log mjukt och tvingade henne att lägga sig ner och satte på henne en EKG mätare och kopplade in henne.
"Du svimmade. Tur att du redan var på sjukhuset." Mannen var vacker och hade ett vänligt leende.
"Jag heter Will och jag är här om det är något. Ska jag hämta något gott men säg inget till din farbror. Det är våran hemlighet." Han log och lade en hand om hennes axel.

Hon gjorde som han sa och la sig ner igen.
”Ja det var det” sa hon och kollade på manen han var stilig men inte lika stilig som Lyéx.
”Okej” sa hon och log denhär manen verkade vara väldigt snäll. Hon tittade på honom en lång stund innan hon vände blicken mot Lyéx och log ännu med mot honom men sen såg hon till backa mot Will.