Prs tippest & JustAFriend

Kyssen var sannerligen välbehövd. Och även om osäkerheten definitivt fanns kvar så hjälpte den andres tunna läppar verkligen. Hjälpte kroppen att typ chilla lite. Tankarna att sluta snurra så förfärligt. Ja, Sebastians läppar var bra till en hel del. Och allt annat med den yngre.
Elliot drog av sin tröjan och lade även den på fotöljen. Kom närmre den längre kroppen. Slingrade armarna om honom.
”Och jag älskar dig”, svarade han. För det var ju sant. Men kort därefter drog han sig undan och tog tag i en av de större händerna för att leda in den yngre i badrummet. ”Tror vattnet är klart snart”.

Bort med tröjan, sådärja. Seb kunde inte hjälpa blicken som dröjde sig kvar över den äldres bröstkorg mer än ett ögonblick för länge. Och sen var de plötsligt inne i badrummet, där Seb kunde konstatera att badkaret var tillräckligt fyllt. Han gick fram och stängde av kranen innan han rätade på sig igen. Brukade inte det finnas badskum här? Jo, mycket riktigt stod det en flaska med sagda produkt på kanten av handfatet. Vant hällde han i en dos (eller två... kanske tre?) i vattnet innan han satte på vattnet i en liten stund igen för att få det till att skumma upp.

Den där blicken gick inte förbi osedd. Trots att den inte var dömande på något sett så gjorde osäkerheten sig högljutt påmind igen. Alla ärr, som den yngre förvisso redan sett. Men de fanns där och gick inte att bortse ifrån. De flesta var gamla men två färska lyste röda på vänsterarmen. Dagen innan hade han haft ett mindre sammanbrott och tja, han hade få tag på en glasbit. Hur det nu än var så var det varken jättedjupt eller speciellt stort och i jämförelse med tidigare så var det väldigt lite rött på kroppen. Eller skämdes oavsett. Över ärren. Kroppen. Magen som numera putade ut lite grann. De två hade trots allt knappt sett varandra nakna på flera månader. Mycket hade förändrats och men självförtroendet var fortfarande det samma.
Badskum var mysigt. Inte för att Elliot någonsin tagit ett bad med badskum, men ändå. Bilderna på instagram och Pinterest såg drömmiga ut. Han stack ned ett par fingrar i vattnet och skummet. Varmt. Lagom.

De där två färska ärren på vänsterarmen var ingenting som Seb la märke till. Hans fokus hade varit på bröstkorgen, trots allt. Däremot la han märke till den äldres kroppsförändring. Okej, nu var det väl inte den största förändringen han någonsin sett, men förändring var det definitivt. Och det var mer än härligt att se. Inte för att han brydde sig så mycket om Elliots kropp egentligen, han skulle älska honom oavsett hur han såg ut, men framsteg var bra. Framsteg lättade på hjärtat.
Till slut försvann det sista plagget också av och sedan klev han ner i badkaret.

Efter att ha stängt till badrumsdörren, följde Elliot den yngres exempel och tog av sig kalsongerna med. Och efter det klev han snabbt ner i badet. Ville inte blotta sig mer än nödvändigt. Dessutom var det lite svalt att stå där utan kläder. Så artonåringen slog sig ner mitt emot den yngre. Även om det inte var ett pyttelitet badkar så fick de sitta skavfötters. Elliot blickade upp och lutade huvudet lite på snedden. Studerade det där underbara ansiktet en bit bort. Och det fick magen att pirra till. Och gjorde att han absolut inte kunde sitta sådär långt bort. Det var totalt omöjligt. Nej, så han gled fram och satte sig på Sebastian. Förhoppningsvis var det inget problem för de var onekligen väldigt nära varandra. Men Elliot kunde liksom inte hålla sig borta, så han pressade läpparna mot den andres

Till en början var det kanske lite stelt. De bara satt där, skavfötters, och stirrade på varandra. Men åh, så kom Elliot närmare. Satte sig på honom och tryckte sina läppar mot Sebs. Få saker var bättre än när den äldre väl tog initiativ till sånt där. Och just denna dagen var det definitivt den äldre som hade tagit mest initiativ. I alla fall vad Seb hade lagt på minnet.
"Jag... vill du...?" började han tveksamt efter att ha dragit sig undan efter en stunds kyssande. Han hade ingen aning om hur han skulle formulera det han just tänkte säga. Hur fan frågar man om någon vill bli ens pojkvän? Han hade aldrig frågat Emma om hon ville bli hans flickvän så han hade verkligen ingen aning. De hade bara kyssts några gånger och sen sa hon till Kyle att de var ett par och vips, så var de det. Fan Emma, kunde du inte gett honom någon erfarenhet av det här?!
"Får jag chans på dig?" fick han till slut ur sig och tittade in i de gröna ögonen, någorlunda medveten om att det där kanske inte var det mest mogna sättet att fråga på.

Kyssandet pressade bort osäkerheten. Sebastian ville ha honom. Annars skulle de inte sitta där, nakna i ett badkar, right? Samtidigt som Elliot kände sig...trygg? Nej, det kunde inte vara annat än kärlek. Och det var något som den yngres ord kort därpå bekräftade. Det kom helt ärligt som en liten chock för Elliot. Visst tänkte han att det en dag skulle ske, men ändå.
”Det klart”, kvittrade han till svar och ansiktet sken upp. Det kändes som att ’får jag chans på dig?’ var något typ sexåringar sa. Men Elliot valde att inte kommentera det. Kändes inte som att det skulle bli speciellt uppskattat och där och då var en förstörd stämning det sista han ville bidra till. Ena, blöta, handen strök över Sebastians ena kind och Elliot pressade återigen sina läppar mot den yngres.
”Så har jag en pojkvän nu, huh?”, mumlade han och lutade sin panna mot den andres.

Det där skinande ansiktsuttrycket som tog över Elliots ansikte var mer, mycket mer än vad Seb hade förväntat sig. Ärligt talat hade han väl inte förväntat sig sådär jättemycket, mer än ett ja (lol, vad hade han ens gjort om Elliot sagt nej?!) såklart.
"Jag antar det", svarade han, med ett snett leende på läpparna och blicken nere i det vita skummet. Pojkvän. Inget mer fjantigt pojkvän-ish. Det var officiellt nu. Eller tja, så officiellt det kan bli när ena parten inte ens var helt ute än. De som visste om hans läggning hade förmodligen redan antagit att han och Elliot var ett par, så kanske hade detta inte förändrat någonting alls. Mer än att det kändes jävligt bra.
"Jag vill bara... Att du ska vara min på riktigt innan jag kommer ut", fint Seb. Förhoppningsvis var det där ett nog diskret sätt att förtydliga för Elliot att det faktum att de nyss blivit ett par inte innebar att han på något sätt skulle vara öppen med sin sexualitet.

Det kändes bra. Tidigare hade allt varit så oklart. De var tillsammans men ändå inte. Pratade. Kysstes. Låg med varandra. Men då hade inte den yngre velat sätta någon stämpel på det. Kanske ville han inte erkänna för sig själv heller. Det kändes som ett stort steg, även om det hastigt därefter blev betydligt mindre. Så Sebastian hade fortfarande inga planer på att komma ut? Eller egentligen var det väl inte det den yngre hade sagt. ”Innan” kunde ju innebära i princip var som helst. År. Månader. Timmar. Fast timmar kändes inte rimligt. Nej, tyvärr. Och Elliot blev besviken på sig själv för att han tänkte så. Straighta personer behövde ju inte komma ut, varför kändes det så viktigt att Seb skulle göra det? Tja, egentligen låg det nog inte riktigt i det. Elliot ville ju bara kunna vara med den andre när som helst, var som helst. Utan att skulle bli obekvämt och kallt. Att den där rollen som spelades när de två umgicks bland andra, bara kunde suddas ut. Vore inte det lättare för Sebastian med?
Han drog sig undan en aning. Blickade ner på den yngres bara bröstkorg. Ibland tappade Elliot hoppet om att de två någonsin skulle kunna vara som ett ”vanligt” par.
”Tror du att du någonsin kommer kunna vara med mig utan att skämmas?”, frågade artonåringen, fortfarande sittande på den andre.

Nej, det där var nog lite väl naivt att tro. Tro att det bara skulle passera förbi den äldre helt och hållet. Det var väl självklart att han skulle reagera? Det spelade ingen roll hur han lindade in det - budskapet var fortfarande tydligt. Deras ’förhållande’ spelade ingen som helst roll - för han skulle inte vara öppen med det ändå. Om någon skulle fråga om han var singel eller inte skulle han alltid bli tvungen att ljuga och säga att han var singel - för han var inte ute än. Skulle aldrig kunna berätta om sitt jäkla förhållande. Herregud, Seb. Det var klart att budskapet skulle framgå.
”Har vi inte pratat om detta redan?” frågade han försiktigt. Ville inte låta otrevlig, oavsett om Elliots fråga irriterade honom, vilket den gjorde. Samla dig Seb. Lugn. Andas. ”Jag skäms inte över dig. Jag skulle aldrig göra det, okej?”