PRS Lupple & Medi

Han nickade sakta. "Absolut." Sa han lugnt och gick fram till en av servitriserna. "Ett bord för två." Log han lugnt.

Kvinnan nickade och tog två menyer och visade vägen till ett bås och log.

Dorian log mot henne och följde henne till båset, han ledde Halo varsamt med sig och satte sig ned efter att hon hade satt sig.

"Så vad kan du rekomendera?" Sa hon och tog upp menyn och började att läsa.

Dorian öppnade också menyn och studerade valen några minuter. "Köttet här är gudomligt." Log han ärligt. Han läste upp de olika kötträtterna för henne och log. "Vilken låter bäst?" Log han.

"Åh kött är en svaghet för mig." Hon log och dörren öppnades och kvinnan log blygt.
"Ursäkta mig mr Vinther. Vi har fått brådskande besked. Vi behöver detta bås och vi har ett bättre bås till er. Vi bjuder sälvklart på eran middag. Följ efter mig är ni snälla."

Dorian såg på kvinnan. Menade hon allvar nu? Men det skulle vara ett bättre bås. "Låt gå." Sa han med ett mjukt leende, reste sig upp och höll ut handen till Halo. Han tänkte inte släppa taget om henne när detta var så ovanligt.

Hon ledde dem till ett större bås med dörr och när hon öppnade kunde man se både familjen Vinther och Claremo.
"Varsegoda..."

Dorian såg på familjen och sedan på Halo. Han skrattade lågt. Nu måste detta vara över. Han drog henne till sig och kysste henne passionerat.

Hon kysste honom och log svagt.
"Förlåt min älskade." Viskade hon och smekte hans kind.
"Plågade jag dig?"