Vattenstaden Vidomina & Med

Hon såg på henne.
"Glasyrlåter så underbart. Jag sa ju att de skulle svalna" Hon skrattade och såg på henne.
"Jag vill ha en grön klänning. Grönt framhäver mitt hår." Hon log och började gå med henne.

Cedric såg på honom med ett leende.
"Spel låter så roligt." Hans leende försvann när han sa märkning och han suckade.
"Tror du att hon är redo? Idmärkning får man som barn här men hon är helt ny. Vet du ens om hon tänker stanna? Om du märker henne så ankrar du henne till staden."

Mary nickade. "Kom, vi ser vad vi hittar för design i framställaren." Hon lade armen om Ruby och tog med sig henne från köket för att gå upp till övervåningen där maskinen, som de använt tidigare, stod. "Jag har redan flera klänningar, men jag skulle vilja ha något som visar mina armar." Hon skrattade. "Något svart eller mörkrött tror jag." Hon log mot Ruby. "Du först."

Jules nickade och såg bekymrad ut. Han förstod ju vad han menade. "Du har rätt. Jag ska inte bestämma åt henne. Jag frågar henne och kanske pratar med Mary med. Ruby och Mary verkar komma bra överens." Han log lite då.

Hon såg på henne och log glatt. Hon såg på maskinen och provade trycka på några knappar och fick fram underkläder.
"Först underkläder. Det är nummer ett." Hon log och valde modell och såg på henne.
"Så det är okej?" Hon höll fickret över den gröna knappen.

Cedric log svagt och nickade.
"Det är bra att du förstod vad jag menade. Det blir kanske jobbigt att förklara men det kommer gå bra. Om inte Sherman kidnappar henne från Mary och ger henne den själv." Han skakade på huvudet.
"Då skulle Mary gå i taket."

"Ja, ja. Kör på. Ta vad du vill." Mary nickade åt Ruby och såg på underkläderna hon plockade på sig. "Så skönt med rena och egna." Hon log mot henne. "Jag gör efter dig."

Jules skrattade. "Ja, det skulle hon." Han föreställde sig det och kvävde ett skratt så att några av de andra kollegorna kastade menade blickar åt deras håll. Jules gjorde en ursäktade gest åt deras håll och såg sedan på Cedric igen. "Sherman kommer inte komma inärheten av Ruby så länge hon är hos Mary och mig." Han flinade och lutade sig tilbaka i stolen. "Vad säger du? Det är bara ett tag kvar tills vi slutar, vi kan väl fortsätta jobba och så följs vi åt hem till mig sedan? Caspian vill kanske också gå med oss? Jag tror jag såg honom tidigare idag på lunchen."

Hon tröck på knappen och ett par trosor i boxerformat kom ut och hon kände på dem.
"Det här är så bra." Hon gjorde en långklänning med tjocka axelband som var väckade. Uringad och en vacker emeraldgrön färg. Hon visade upp den och log.
"Vad sägs som den?" Hon log stort.

Han log.
"Vem vet vad han kan få för sig? Vänta med att tala om med märkningen tills imorgon. Stressen gör mig glaen." Han nickade.
"Ja det skulle vara bra.

Mary flämtade av häpnad. "Wow! Den är underbar, Ruby." Hon kände på tyget mellan pekfingret och tummen och iakttog den mörkgröna färgen. "Som en balklänning. Du kommer bli så vacker i den." Hon log mot henne. "Bra val." Sedan gick hon närmare maskinen. "Då är det väl min tur..", sa hon för sig själv och ställde in för att få den klänning hon föreställde sig. Maskinen framställde en i en svart klänning med fäste över ena axeln så att båda armar var bar. Den glittrade lite. "Åh, den här blir väl fin?!" Hon plockade upp den och höll upp den för Ruby att se. "Visst är den fin?"

Hon log svagt och nickade.
"Jag såg den i huvudet och jag ville ha den. " Hon visade att den hade ett reva.
"Lite sexigt måste det vara. Annars blir det som en tb." Hon visade. Den var från benet ner till klänningens slut och hon vlog stort.
"Kan jag duscha först? Sen kan du fixa mitt hår."

"Mycket tjusig. Du kommer bli så snygg i den och ja, lite sexigt skadar ju ingen." Hon log och tog med sig klänningen därifrån. "Kom, jag tror bottnarna har svalnat. Vi kan väl hänga klänningarna i ditt rum så att de inte skrynklar sig och så sätter vi igång med glasyren för tårtan och dekorerar med frukten din?" Hon stannade upp. "Jamen visst, duscha du, jag kan göra klart tårtan och sedan fixar jag ditt hår. Kommer du ihåg hur du använder duschen?"

Hon såg på henne med ett stort leende. Hon kände sig lugnare nu än honv arit när hon kom till staden först. Mary och Jules visade genuin kärlek till henne och hon log.
"Jag tror det. Klä av dig. Ställ dig i duschen sätt på vattnet?" sa hon och log retsamt.
"Det är väl så duschar fungerar tror jag." Hon hängde klänningen över armen och kände det glansiga tyget smeka hennes arm.

Mary nickade och andades ut. "Du har helt koll på läget. Här, räck mig klänningen så går jag och hänger upp de medan du tar en dusch. Jag fixar tårtan." Hon tog emot klänningen och hängde de över sin arm för att gå ner till Rubys sovrum och hänga upp de där.

"Då, Cedric. Ska vi gå? Ska jag säga till Caspian?" Jules kollade på klockan på sin skärm, något som liknade en dator och vände sedan blicken till Cedric igen. Han log. "Har du något att byta om till? Jag tror Mary pratade om att klä upp sig lite?"