PRS Lupple & Medi

Han nickade sakta och såg på henne. "Får jag kliva i med dig?" Frågade han försiktigt. "Du kanske ska ha peruker? Liksom bra peruker, men som du kan ha när du är i andra situationer så det ser mer vanligt ut?" Föreslog han leendes.

"Du ska ned. Jag sa det innan." Sa hon och gjorde plats åt honom.
"Jo kanske. Men det borde vara någon som inte har mördat mig.."

Han klädde av sig och satte sig försiktigt i karet. "Ville bara vara säker." Viskade han. "Som du ska prata med?" Frågade han lugnt.

Hon nickade och lutade sig mot hans rygg och lade mot hans mage.
"Ja det är väl så?" Sa hon tyst.

Han lekte lite med hennes hår. "Det kanske kommer ta lite tid att hitta rätt. Främst för att du är ängel. Det vet ju inte många om." Suckade han ärligt.

Hon skakade på huvudet och såg sedan på honom.
"Prata med min far då. Han kanske kan rekomendera en?" Frågade hon.
"Det finns folk som känner till sanningen men det är få...."

Han nickade sakta. " Jättebra idé Halo. Jag ska prata med honom." Log han. Det var ju som två hemligheter som var omkring Halo.

Hon vred på huvudet.
"Varför sa du mitt namn?" Hon drog lite med håret.
"Inte älskling eller något annat.." Hon kanske var trött och slöt ögonen.


Emma låg på sängen och såg på Alrmelle.
"Jag gjorde va jag trodde var bäst."

Dorian smekte henne över magen och log svagt. " Vet inte. Ville kanske bara säga ditt vackra namn." Log han.

Armelle smekte henne över kinden. " Du gjorde helt rätt." Sa hon ärligt.

"Du ska få borsta mitt hår sen." Viskade hon och höll hans hand.
"Sen sjunga mig till söms."

"Hon såg så sorgsen ut och ville inte ha hjälp. Jag hade inget val."