Vattenstaden Vidomina & Med

Cedric klev in och tog av sig sina skor. Log och kramade om Mary.
"Ni har så vackert." Han log och såg upp när han såg Ruby.
Hon hade bytt om till en vacker grön klänningen. Håret låg i mjuka vågor till hälften och hälften var uppsatt med en vacker hårdekoration.
"Hej" Hon log blygt och gick fram för att sträcka fram handen.
"Ruby. Trevligt att träffas!"

Mary besvarade Cedrics kram och vinkade åt de att komma in i huset. "Ni kan väl sätta er till bords så äter vi alldeles strax. Jag ska bara duka det sista av maten. Jag har stått i köket nästan hela dagen.", skrattade Mary och gick iväg för att hämta de sista från bänken.
"Grattis på födelsedagen, Ruby." Jules kramade om henne. "Vad fin du är.", sa han och Caspian gick fram sedan. "Grattis." Han gav henne en tafatt kram och backade sedan undan. "Jag går och ser efter om Mary behöver hjälp med något." Caspian lämnade de.

Hon log och kramade om dem.
"Åh tack. Mary satte upp mitt hår." Hon såg på honom och skrattade. Var han nervös för henne?
Cedric sträckte fram snäckan och log.
"Grattis Ruby. jag är en vän till Mary och Jules. Jag är snäll jag lovar." Han log. Ruby tog emot den stora snäckan med båda händerna och såg på den.
"Den är så stor. Den är vacker. Tack!" Hon såg upp och log stort.

Jules gick efter in i vardagsrummet för att upptäcka det fint dukade bordet och någon variant till serpentiner som hängde och vilade lite varstans i rummet för att skapa en festlig atmosfär.
Mary kom in med en ångande varm stek. "Då var det dags att äta." Hon gestikulerade åt de andra att sätta sig. "Men innan, Ruby, jag och Jules har något till dig." Hon gick iväg för att strax komma tillbaka med ett mindre paket. Hon räckte över det till henne. "Jag tror du ska gilla det." Jules hade ingen aning om vad han fru gett Ruby, men nickade bara. Han litade på Mary.

Hon såg på dem och gick efter till vardagsrummet och log. Marys röst fick henne att rycka till och hon tog tacksamt emot paketet. Försiktigt öppnade paketet.
"tack..!" Hon såg sedan upp.
"Vad är det?"

"Ett halsband." Hon visade asken bakom omslagspapperet och knäppte till låset så att den öppnades och i den visade sig ett guldhalsband, med en tunn kedja och smycket som föreställde stadens märke- En våg med en båge under, för att symbolisera kupolen de bodde i. "Jag tänkte, eller vi tänkte...", hon kollade på Jules som nickade. "..att du skulle gilla det." Hon log. "Ska jag hjälpa dig ta på dig det?" Mary log vänligt.

Hon såg på smycket och log. Det var väldigt vacker och hon nickade.
Hon vände sig med ryggen mot henne och lyfte på håret så plåstret syntes.
"Gärna det skulle uppskattas.
Cedric hajade till och såg på Caspian.
"Vad har hänt med hennes nacke?" Viskade han och pekade försiktigt.

Mary trädde smycket om hennes hals och vilade händer på hennes bara axlar sedan. "Sådär. Vad fint det blev." Hon släppte taget och backade undan.
Jules suckade. "Ja.. Sherman. Vem annars?" Mary gav honom en blick. "Ja, alltså, han chippade henne."
Jules satte sig tillrätta på sin stol och Mary slog sig ner på kortsidan vid bordet.
"Varsågoda att ta av maten, det finns mer och sedan väntar tårta som jag och Ruby har gjort tillsammans!" Hon log och Caspian nickade och sträckte sig efter något som liknade en sallad.
"Jag är ledsen att jag inte har någon present till dig.", sa han och såg på Ruby för att sedan se på maten han placerade på sin tallrik.

"Chippade? Vad för chip?" han såg på honom och skakade på huvudet och slog sig ner och såg på steken.
"Åh den ser undebar ut. Inte ofta man får kött!"

Ruby slog sig ner och började ta av maten och såg upp på Caspian.
"Jag fick ju pusslet igår. Det ser jag som en pressent. " Hon log.
"Jag skulle gärna vilja testa mer saker som den om du har." Hon skrattade mjukt.
"Jag och Mary skojade om jag skulle ha en spelavdelning hos er. Där jag skapar underhållning."

"Sherman planterade chipet i Ruby så att hon skulle förstå vårat språk.", förklarade Jules och såg på Ruby. "Det verkar läka mycket bättre nu. Caspian, du gjorde ett bra jobb." Jules såg mot honom och Caspian log som svar. "Jag gjorde bara mitt jobb."
Mary nickade åt Cedric. "Ta hur mycket du vill. Och vilken fin snäcka du gav förresten, var hittade du den?"

Caspian nickade åt Rubys ord. "Ja, en skulle ju kunna se pusslet som det. Var bra då." Han såg mera uppspelt ut när hon frågade om han hade fler projekt för henne att testa. Och det hade han. "Ja, absolut. Jag kan visa dig senare eller imorgon." Han leende försvann och såg osäkert från Mary till Ruby. "Skulle du.. jobba på centrat?" Mary skrattade. "Det var ju ett skämt, precis som Ruby sa. Men hon har rätt, vi har för få spel och hennes input vore bra. Ruby är kunnig." Mary såg upp mot henne.