Vägen till döden [THG]

TAACKK!!! ♥ ♥



Tack bästa sigrid!!!!!!!!!!!!!!!! ♥

Kapitel 3. (Grace)

Jag vaknade av ett skrik. Det var gällt och hördes säkert i hela distrikt 9. Jag nästan flög upp ur sängen och rusade in i vardagsrummet. Där låg Lucy i soffan och skrek så att hela huset skakade. Jag småsprang till soffan och bar upp lilla Lucy i famnen.
"Shh, shh, allt kommer att bli bra." Viskade jag och vaggade henne. Sakta övergick skriken till snyftningar och stora tårar rann ner för hennes småtjocka kinder.
"Ni får inte gå, ni får inte gå!" Snyftade hon med sin söta bäbisröst i mitt öra.
"Shh, shh..." Fortsatte jag att viska. Jag visste precis vad hon menade. Hon hade haft mardrömmar om slåttern och ville inte att jag och Jack skulle gå. Så hade det vart varje natt i nästan en månad nu. Men vi behövde gå. Annars skulle de sätta oss i fängelse. Men det var inte så stor chans att Jack skulle bli vald. Han var bara med på 1 lott. Jag hade övertalat honom att han bara fick vara med på 1 lott. Han fick inte bli vald. Men, det var lite större chans att jag skulle bli vald, för jag var med på 20 lappar. Fast det var ändå inte så mycket, det var 20 lappar av tusentals. 4 stycken för att jag behövde, och eftersom jag hade vart med på 4 extra lotter i 4 år (sedan jag var 12) i utbyte mot tesseras var jag nu med på 20 lotter.
"Ni kommer inte bli valda, eller hur?!" Gnällde Lucy och tittade mig rakt i ögonen.
"Lucy, jag kan int..." Började jag men hon avbröt mig med sina snyftningar. "Okej, jag lovar. Vi kommer inte att bli valda." Sa jag och kollade in i hennes rödsvullna, men fortfarande underbara, klarblåa ögon. Jag log så gott jag kunde och pussade henne på pannan medan jag innerligt hoppades att ingen av oss skulle bli valda.
Jag la tillbaka Lucy i den lilla bruna, smutsiga soffan och hon kröp ihop som en boll under filten och somnade igen. När jag vände mig om såg jag Jack. Han hade stora svarta ringar under hans blåa ögon som såg precis likadana ut som Lucys. Han hade antagligen inte sovit inatt. Det här året var hans första slåtter. Han hade fyllt 12 år för lite mer än 2 månader sedan nu, och man märkte på honom att han var livrädd för att bli en av de 24 spelungdomarna. Det var därför jag hade övertalat honom att det var jag som skulle ha fler lotter, inte han. Jag kunde trots allt sikta bra med en pilbåge, men dock hade jag aldrig skjutit ett djur förut.
Men en kniv kunde jag inte hantera lika bra. Första gången jag fick prova att använda en kniv av en av killarna i skolan skar jag mig själv på benet så att det blev ett djupt sår. Alla skrattade åt mig. Och jag har fortfarande kvar ärret på det högra benet.
Jack stapplade in i min famn och vi kramades under tystnad. Jag strök hans blonda, vågiga hår som liknade mitt, fast ganska mycket kortare. Vi kramades en lång, lång stund. Jag pussade honom på huvudet och sedan släppte vi varandra, och jag gick till det minimala köket som inte ens två personer fick plats i. Jag öppnade ett skåp och hittade några brödbitar från gårdagen. Jag tog fram dem och gav ett till Jack och började tugga på ett annat själv. När vi hade ätit upp det lilla vi hade till frukost gick jag och satte på mig en vit blus och en röd-rutig kjol. Det var det finaste jag hade i min garderob, som egentligen inte var en garderob, utan en låda under sängen. När jag gick ut i vardagsrummet igen hade Jack redan bytt om. Han hade ett par mörkblåa jeans och en vit skjorta. Jag suckade och sprang in i mammas rum för att hämta Lucys lilla rosa, smutsiga klänning. Jag gick till Lucy och väckte försiktigt henne igen, klädde på henne klänningen och gav henne lite bröd. Då hörde jag att dörren öppnades.
"Jag är här!!" Ropade mamma från hallen medan hon stängde ytterdörren igen efter sig. Hon hade vart och skördat ute på våran egna mini-äng, mjölkat korna och plockat ägg, eftersom vi var bönder.
"Varför tog det så lång tid?" Frågade jag.
"För att våra kossor hade extra mycket mjölk idag, och hönsen hade gott om ägg att plocka!" Kvittrade mamma.
"Mamma, vet du ens vilken dag det är idag?!" Frågade jag och började bli lite irriterad på henne. Hon kollade undrande på mig. "Det är slåtterdagen idag! Då ska man inte vara glad!" Sa jag menande. "Såvida man inte bor i huvudstaden." Muttrade jag tyst för mig själv.
"Ja ja ja, jag går och byter om nu då, och sen går vi." Sa mamma, och jag såg på henne att hon blev lite stressad. Några minuter senare kom hon ut ur sitt rum med en blå kjol med vita prickar och en vit blus. Hon hade satt upp sitt hår i en tofs bak på huvudet.
"Ska jag göra en på dig också?" Frågade hon vänligt.
"Nej tack, jag tror att jag har utsläppt idag." Sa jag och kammade igenom mitt hår med fingrarna.
"Okej, ska vi gå?" Frågade mamma. Alla nickade och tillsammans gick vi ut genom ytterdörren.

~~~~~~~~~~

Förlåt om kapitlet kanske var för långt och tråkigt, men hoppas att ni gillade det ändå! Tack alla som läser, vi blir jätteglada av era kommentarer ♥

Super bra!

Taaaack! ♥

Grymt BRA! ♥ ♥ ♥

Taaack bästa!! ♥ ♥

Så bra på att skriva!

Taaaaaaack ♥

Otroligt!♥

Taack bästa du, men du ska inte säga NÅGONTING!! Du skriver 10000000 gånger bättre än mig ♥ ♥