den gröna dalen

Blackie gäspade och tog sig upp ur vattnet och ruskade vattnet av sig och sedan rullade hon sig och klev sedan upp och ruskade på sig igen och tittade sedan mot skogen så att ingen fiende skulle finans där.
Men det hände inte oftast eftersom dalen var omringad a berg.

Fuxen stod kvar på samma plats som han var på men sneglar mot blackie men sa inget han vill gärna lära känna henne men vet inte hur. Så han stod kvar och bara låter tiden avgöra allt vist kan han alltid prata med henne men bara om hon vill det.

Med lätta steg mot henne och stannar på avstånd från henne och sa" har du varit här länge? Och vart är du ifrån du behöver inte säga om du inte vill " Sa han

Hon såg mot honom och han såg tillitsfull ut så hon sa.
- Jag föddes inte i denna flock.
Men min mamma hade tydligen blivit övergiven eller utslängd från sin flock för mamma hittades död av ett sto i närheten av denna dal och hon hade nylingen förlorat sitt eget föl och så hon blev min mamma och det var hon som skapade denna flock.

Hon visste att hon borde berätta om människorna så hon sa.
- När människorna först kom hit så blev vi rädda.
Men de var här i flera dagar och höll sig för sig själva även om de visade oss att de lät oss komma nära om vi så ville.
Till slut så började flocken göra just det och till slut så var det min fostermor som först lät dem röra vid henne och även verka hennes hovar så lät även resten av flocken dem göra det.
Och sedan den dagen har de kommit hit minst 1 gång i månaden för att undersöka våra hovar och ser till att vi inte är skadade.
Men vi är de vilda hästarna som vi alltid har varit....vi tillhör inte dem eller någon annan.
Även om jag låter barnen rida på mig då de kommer hit, men enbart barnen och enbart i skritt.
Om du känner dig osäker på något sätt om de kommer hit så kan du ju låta oss visa dig hur dem gör och sedan kan du avgöra om du vill eller inte.
Om det är någon som inte vill så gör dem inget heller.
Men de har än så länge inte gett oss en anledning att inte lita på dem.

Fuxen lyssnar på vad hon hade att säga och ser mot henne med en vänlig blick och sa " ja det låter bra även om det med din mamma är sorligt nog men tur att det finns någon som kunde ta hand om dig. Min egna mamma lever ännu men min pappa är död, jag har varit hos människor men ingen har varit snäll mot mig så har lite svårt med dem men jag ska vara snäll" sa han och försöker att inte visa de såren som man kunde se så. Han kollar sig omkring han ville inte ta upp allt som hände i hans liv eller bakgrund . Han ser mot blackie men sa inget.


Fuxen ser sig omkring i flocken de flesta var rätt så lugna vad han kan se men vad vet han. Fuxen sa" jag tänkte gå til sjön är det något så kom om du vill "sa han och började gå mot sjön som han hade sett förut .

Blackie såg på honom och hade lyssnat på honom och nickade och sa.
- Människorna kommer respektera dig....och låter du dem komma nära så kommer de att prata lugnt med dig.
De kommer inte tvinga dig att lita på dem....men de kommer inte heller ge dig någon anledning att inte lita på dem så det får du avgöra själv.

Sedan vände hon sig om för att gå och prata med en annan i flocken.

Efter en liten stund så är han framme vid sjön som är lagom stor nog för honom och resten av flocken han sänkte huvudet och började dricka av det kalla vattnet och slutar efter en liten stund och huvudet höjdes och ser mot flocken med en trött blick det är trött efter allt som hände och han vill gärna vila en stund men kan inte då det skulle se lite kul ut .


River som han gärna villa bli kallad för det passar honom mera än king tycker han då han anser sig inte vara någon annan än det han är men dem som har lärt känna honom så. River vill gärna stanna i flocken de är så trevliga här.

Blackie stannade vid stoet som var minst lika ung som henne och pratade länge med henne.
Hon var nervös eftersom hon inte gillade hingstar och Blackie försäkrade henne att hingsten var snäll och inte skulle göra henne något.

River ser mot ett av stona som verkar vara lite nervös men han nickade som ett hej på dig med och kollar sig runt han skulle aldrig kunna tänka sig att skada ett sto även om det kanske är så som många ston verkar tro det men han är inget som gör någon illa. River ser även mot de andra stona det var är mesta del av dem här. Han gillade blackie på något sätt men kan inte visa det ännu då han ville vara säker och inte bli sårad igen och kanske blir ledsen och tappar förtroende för andra ston igen det får inte hända igen men just nu är han bara lung. River vill gärna hälsa på det lite nervösa stoet men ville inte skrämma henne så han stod kvar för att visa att han inte var farlig .

River tar några steg mot blackie men stannar på avstånd t då inte ville vara för nära om något av stona inte känner sig trygg i hans närhet så han ivdär sänkte huvudet och började beta för att visa att han är ofarlig.

Blackie såg honom titta mot stoet men hade inte brytt sig så mycket och gick iväg en bit och hoppades att stoet som hette Dixie skulle våga sig fram till River.

Hon gäspade och var lite trött och lyssnade och eftersom hon inte hörde något så gick hon till ett träd och la sig ner fö att sova.

Efter att ha betat en stund så höjer han huvudet och sneglar mot stoet medan han stod kvar och bara väntade på att stoet om hon nu vågar sig fram till honom han är ingen som går på vilket är bra. Han är glad att det inte är brunstider nu vilket kan vara lite svårt då han var lugn och trygg med just detta.


Dixie som stod kvar på platsen ser lite nyfiken på hingsten ändå han verkar vara snäll med lite osäkra steg mot honom så går hon men stannade i lagom avstånd från honom. Men sa " mitt namn är Dixie vem är du?" Sa hon. Hon ville bli mamma men är inte riktigt säker på om hon litar på river ännu.


River sneglar mot blackie men stod kvar han kan inte vila nu inte ännu vist är han trött men han får vänta med att vila. Fuxen sa " mitt namn är river king men kallas för river trevligt att träffas " sa han milt. Och ger Dixie en liten stund att få vänja sig.

Dixie går mot blackie det ända stoet hon känner sig trygg med just nu vist vill hon lära känna river men det kan vänta.