PRS Lupple & Medi

"Hon tog sig ur sängen och tog sig försiktigt till toaletten och efter en stund kom hon ut igen och hon såg på dem.
"Varför går du in på hans kontor hela tiden?" Hon kliade sig i huvudet och lade huvudet på sned.
"Jag ska iallafall äta. Vill någon hålla mig sällskap?"

Dorian såg på henne och log smått.
" Jag gillar hans kontor." Sa han lugnt och nickade sedan.
"Jag håller dig sällskap." Sa han och gick fram och höll ut armen så hon kunde stötta sig på den medan de gick.

"Bara därför?" Hon tog hans arm och skakade på huvudet.
"Ja vad ska jag göra med dig?" Hon satte på sig tofflorna och vinkade åt Alexander.
"Vi ses sen." Hon öppnade dörren och gick ut.
"Oj." Hon såg hur vackert sjukhuset var och hon såg mot Dorian.
"Det är vackert här. Har du målat alla bilderna?"

" Du vill inte veta." Flinade han och såg hur Alexander hälsade hejdå och gick med dem en bit åt cafeterian men Willow verkade stadig så han vek snart av.
Dorian såg på Willow och såg vad hon såg, bilderna. Han flinade lätt.
"Någon kanske." Sa han och log lite retsamt. Han hade målat dem alla men vissa var ju äldre än hans mänskliga ålder vilket skulle försvåra saker när det kom till berättandet.
"Jag ska måla en på dig." Sa han och log mot henne medan han gick.

"Så ni dricker sprit på ett sjukhus?" Hon höjde på ögonbrynet och såg mot en vacker tavla som var på ett hav i en solnedgång och hon skrattade.
"Du menar måla av mig? Jag tror din engelska slog slint." Hon log mot honom och kramade hans hand.
"DU ville måla på mig. "

"Sprit? Vart fick du det ifrån?" Sa han och skrattade, nog drack han något men det var garanterat inte sprit.
Han såg på henne och flinade. "Var inte sån, ja jag vill måla AV dig- du har fotograferat mig så vore inte mer än rätt." Flinade han och poängterade ordet av.
Han svängde av så de kom till hissen och kallade hit den och gick sedan in i den för att åka ned till cafeterian med henne.

"Du vill vara på hans kontor." Hon ryckte på axlarna och log mot honom med ett retsamt leende.
"Jag vet vad du menade och du kan få göra det." Hon såg på hissen-
"På tal om inget. du får hundra poäng." Hon såg på honom.
"För att du var med mig hela dagen igår, räddade mitt liv."

" Perfekt. " Sa han och flinade men skrattade sedan till av hennes ord. Poäng? Det igen.
Han nickade. "Okej men jag ger dig 150 poäng för att jag får måla av dig." Sa han och log mot henne medan han gick fram i kö för att fixa en yoghurt åt henne.

"Varför så mycket?" Hon såg på honom och lade huvudet.
"En anledning vill jag ha." Hon släppte taget om hans arm och slog sig ner vid ett bord och såg på honom.
"Jag förstår om du vill bara ge mig men jag vill ha ditt svar." Hon flinade när hon fick en stor tallrik yoghurt och började att äta.

Han satte sig ned vid bordet med henne och flinade lätt.
"För då ligger vi lika, du har typ 10 poäng mindre än mig. En roligare kamp." Sa han ärligt och studerade henne när hon åt och vände sedan bort blicken. Vilken tråkig vän, pojkvän, dejt vad som helst som inte någonsin kunde äta med henne. Eller jo han kunde äta det var bara inte speciellt gott. Alkohol gick att dricka det var nästan lite gott ibland men det var morgonen. Han kunde bara sitta här.