In the dark PRS Vidomina & Medi

Léon kom fram till dem och log urskuldrande ohc lade en hand på Alices axeln och såg mot Rion.
"Hur många gånger?" Han pekade mot hennes hals.
"inte du jag vet det. Jag känner av att hon inye hatar dig. Men Ivan. ho är livrädd för honom. Hur många gånger?" Han såg mot Leo och log vänligt.
"Leo antar jag?" Han log och nickade mot Alice.
"Är ni bra bekanta nu?"

Alice log när Léon kom och lade armarna om honom.
"Jag har saknat dig. Saknat din doft, ditt skratt." Hon såg upp på honom och log.
"Jag fick alltid vara ute längre när du kom men annars var de reglerna som gällde." Hon log mot honom.

Rion harklade sig och lade ifrån sig tallriken hos en av servitörerna. "Om du syftar på betten så.. aldrig. Jag eller Leo skulle aldrig bita henne. Vi visste inte vad vi skulle göra med henne när vi hade henne. Det är sanningen, Léon.", sa Rion och svalde. Han bytte en blick med Leo. Leo nickade instämmande till Rions ord. När Léon sträckte sig efter Leos hand greppade Leo taget om den och skakade om deras händer. Han var inte rädd. "Alice kan räkna med mig när det kommer till beskydd.. om det är skyddande för dig.", sa Leo och skrattade åt sitt dåliga skämt.

"Men nu talade vi inte om att ni bitit henne. Vi pratar om mannen som har balen." Léon log mot dem och harklade sig.
"Så hon har en egen våning? Vad mer har han gett henne? Han försöker ge henne saker? Men har han berättat att ha måste dricka av henne varje dag om han vill vistas te varje dag?" Léon suckade.
"Jag ska sova i hennes våning. Jag bryr mit inte vad Ivan säger. Jag är äldre." Han såg ner på Alice som skakade och han suckade.
"Såja." Vikade han.

"Ivan har berättat att han litar på dig, att han ser dig som sin vän.", sa Rion och kikade åt Ivans håll. "Det är Ivan som har bitit Alice, inte vi.", sa Rion med en bestämd ton och sträckte på sig inför Léon.
"Jag vet inte, Alice det måste du svara på. Har Ivan förklarat för dig att han måste bita dig varje dag för att gå en glimt av dagsljuset?"
Leo svalde efter att lyssnat på Léons ord. "..Om Alice vill, annars sover du i ditt egna rum.". Leo var beslutsam att skydda Alice. "Alice, vad känner du?", frågade Leo.

Alice skakade på huvudet och såg genast livrädd ut och höll armarna om Léon och skakade.
"han har inte sagt det. Jag trodde han ville säga förlåt och låta mig bo här." Hon såg på Rion.
"Vi ger oss av. Inte nu för om han ser oss kommer det bli bråk."
Hon tog Rions hand och skakade.
"Du får vaka över mig."

"Det är tydligt att hon vill vara med Léon, Rion.", sa Leo och Rion släppte genast taget om Alice. "Javisst.", mumlade han och nickade samtidigt som Rion nickade åt Alices håll. "Vi ska hjälpa er att ta er härifrån.", sa Rion och höjde ett finger för att visa att Alice skulle hålla sig tyst.
"Kom, låt oss smälta in i minglet.", sa Rion och gick före de andra. Rion visste att om de inte misstänkte de skulle de komma undan Ivans misstankar.

Hon såg tacksamt på Leo och ställde ifrån sig tallriken.
"Tack." Hon tog hans hand innan hon kände Léons arm om sig.
"Vi ska hjälpa dig. Ditt palats väntar på dig och så fort du blir våran ledare har du full makt över oss i Rådet." Viskade han och log.

Isabelle såg på Ivan och såg sedan bort.
"Vill ni att jag går? Det Var Sir Rion som sa att jag fick vara med. Jag gör väl inget fel?"

Rion verkade inte helt med freds med de ord Léon hade lovat till Alice, men han ville vad som var bäst för Alice, därför teg han vid hennes eller Léons ord. "Om det är ledare du vill bli, Alice, så hjälper jag och Leo dig.", sa Rion med en låg stämma. Han ville inte bli överhörd.

Ivan kramade om Isabelles hand. "Nejdå, håll dig vid mig. Jag vill att du är nära. Det är flera som är nyfiken på dig, förstår du.", sa Ivan och skrattade då han upptäckte folkets nyfikna blickar åt hans håll.

"Jag vill bara inte bli tagen som mat." Hon såg på Leo och log.
"Så vad gör man mer på en bal?2 Frågade hon.

isabelle log och nickade.
"Jag kan tänka mig det. Du är med en för dem okänd tös." Hon log och såg upp på honom.
"Jag lånade en av miss Alices klänningar. Jag kunde inte gå i en tjänares kläder." Det sista viskade hon fram.

"Självklart inte ska du bli tagen om mat. Jag och Rion skyddar dig.", sa Leo och skrattade. Han blickade runt i salongen efter potentiella bitare, men ingen verkade intresserad just än.

"Du ser ljuvlig ut, Isabelle. Stanna vid min sida är du snäll.", sa Ivan och nickade åt förbipasserande innan han bugade inför några andra som sökt sig till honom för att växla några ord. Han ville ställa sig in hos de. Hans charm blev genast tydlig.