Privatroll Hp luna Och dillen99

Jag ser på medan Jolene dör. Jag tar upp en kniv ur bältet och håller upp den. Jag går några steg bakot.
"Vad hände med de andra karriäristerna? Var du för dålig?" säger jag innan jag kastar iväg kniven. Miss. Den landar bredvid Jolene.
Fan, tänker jag och tittar på tjejen. Jag var säker att det var en från 2. Jag hade sett henne på träningen när hon trädane med knivar. Hon var bra.

Jag undviker knappt kniven den missar endå. Jag höjer knivarna och riktar dem mot honom. " nej! Dem försvan! Borta poff väck! Fattar du?!" ler jag. " men vi skulle kunna bli ett team. Du är duktig, du var vårt mål, vi skulle plocka dig först!" säger jag mjukt. Jag fortsätter att rikta knivarna mot honom. " men du vill inte bråka med mig!" säger jag oj ler ett snällt leende. "nå vad säger du?" säger jag och ler.

Jag var tveksam. Det var jag. Jag var själv medveten om mina tilllits problem.
"Lägg ner knivarna!" skriker jag. Jag tar mig för huvudet. "Hur, hur vet jag att de inte är här? Ligger på lur?" säger jag. Jag backar några steg till.

Jag ser på honom med ett leende. "för att om jag släpper knivarna, lägger händerna på huvudet och sätter mig ned så får du kliva fram och se dig omkring, eller så kysser jag dig och jag gör så att du vinner? Välj!" säger jag mjukt. Jag ville inte lura honom, han var för smart för det. Jag lägger ned knivarna i bältet jag har runt midjan och ser på honom. "så, vad väljer dudå?" säger jag och smeker hans kind.

Jag ryggade undan.
"nej..." säger jag. "Aldrig!"
Jag springer så fort jag kan bort från tjejen. Jag tittar hela tiden runt omkring mig. När jag som minnst anar det, stöter jag ihop med Aaron från distrikt 1. Han höjer sina knivar och ser på mig. Han ler. Jag springer. Han springer efter. Jag springer snabbare. Jag hoppar lätt upp på en sten och vidare i ett träd. Han verkar inte sett mig.

Jag springer efetr honom. Varför leker han med ödet? Jag springer in i Aaron. "men tjenare! Kom nu vi ska ta honom!" säger jag och ser på honom. "jaja!" säger han och jag springer ikapp killen. Jag tar honom runt hallsen och kör upp kniven mot ansiktet. "så? har vi ett avtal??" fnissar jag. Jag tar epp en till kniv så att jag håller i två stycken mot hallsen. Aaron håller hans armar och ben och jag lägger honom ned. Jag sätter mig på honom medans Aaron håller i honom. Jag riktar knivarna mot honom. "bråkar man med en dam så kan man inte lita på dagen inte blir så lång!" ler jag och känner på hans söta lilla ansikte.

Jag satt fast. Bara fast. Jag kunde inte röra mig ur fläcken. Utan att säga någonting. Min ryggsäck och bälte hade ramlat av. Om jag skulle kunna få tag i repet som ligger i min räggsäck så skulle det kasnke gå. Men vad tänker jag med? Jag skulle bara blir bunden och dödad.

"nå?" frågar jag och skär av några hårstrån från hans hals. "vill du leva lite till eller hur ska vi göra?" ler jag hårt. Jag hade fått högst av alla, förutom han då, som oxå fick en 10. Jag ser glatt på honom. Var jag verkligen skyst? nej men det här är ju facktiskt spelen!

Jag darrar ansträngt.
"Ja. Okej" säger jag. "Men han måste gå" säger jag och nickar mot Aaron. Om han gick hade jag större chans att ta mitt bälte och räggsäcken. Jag tittar hela tiden bort mot busker där den ligger.

" bra" säger jag och och ser hårt men snäll på honom. " men går han tar jag dina vapen tills du litar på mig oh jag litar på dig!" säger jag och visar att Aaron ska hämta hans vapen och väska, han gör det oxå. Jag nickar lent. " tack! Nu får du komma loss! Men försöker du nåtog så dör du! Det lovar jag!" säger jag snällt och ler ett elakt leende.