Antikens Grekland [Rollspelare och Countess]
Forum > Quidditchplanen > Rollspel > Antikens Grekland [Rollspelare och Countess]
Användare | Inlägg |
---|---|
countess
Elev |
Leonidas tittade förundrande på flickan som nu tog några steg framemot honom, och lät henne ta den tomma bägaren utan motstånd. Han hade som sagt aldrig haft svårt för att tala med främlingar, men då alltid med en formell ton. Cleopatra fascinerade honom. Likt ingen annan. Och att tala med henne var annorlunda.
"Jag skulle uppskatta det", svarade han kort, utan att släppa flickan blicken. Hans röst var lägre nu när de stod närmare varandra. Egentligen ville han förklara för Cleopatra att ryktena han hört visat sig vara sanna, att hon var så vacker att hon kunde vara dotter till skönhetsgudinnan själv. Kanske var hon den vackraste kvinnan han någonsin mött. Men samtidigt visste han hur opassande det var för honom att tala om sin broders hustru på det viset. 5 nov, 2017 20:57 |
rollspelare
Elev |
Cleo log smått och gick in igen, hon hälsade på några med vänliga leenden innan hon tog två bägare och gick ut igen. Att stå ute med honom var nog det enda som hon ville. Hon räckte över ena bägaren och fuktade sina läppar.
"Nå? Vad bad du om ursäkt för?" log hon och drack lite av sitt vin. Hon hade många gånger fått höra att hon var vacker, tillslut hade det inte betytt något för henne men när han sa det så fick det henne att känna som om det var första gången någon kallade henne det. Det var en helt ny lycka som spred sig i hennes kropp och gjorde henne varm. 5 nov, 2017 21:02 |
countess
Elev |
Leonidas visste att det var fel, men kunde inte låta bli att titta efter Cleopatra när hon gick in igen. Han iakttog de mjuka rörelser då hon smidigt tog sig igenom folkhavet, tills hon var hon utom synhåll. Hon ville att han skulle fundera ut ett svar tills att hon var tillbaka. Men hur var det möjligt när hans tankar inte höll sig samman?.. När Cleopatra väl kom tillbaka tog Leonidas emot den fyllda bägaren, men eftersom han ännu inte övat in ett bra svar valde han istället att tala direkt från hjärtat.
"Som inbjuden gäst är del fel av mig att tala till Er på sådant vis. Särskilt när jag vet hur beskyddande min vän.. Er make... kan vara. Och därför skulle jag be om ursäkt för att ha erkänt hur vacker Ni är..", började han och drack sedan själv av vinet, som om han behövde samla sig för att fortsätta. "Men att be om ursäkt vore samtidigt fel… Då jag egentligen inte ångrar någonting av det jag har sagt… Du kan vara den vackraste kvinnan jag någonsin mött". Efter att ha givit sitt svar tittade han återigen ner mot Cleopatra som fortfarande stod vid hans sida. 7 nov, 2017 20:18 |
rollspelare
Elev |
Cleo lyssnade på hans svar och tackade gudarna att mörkret dolde hur röda hennes kinder blev. Hon hade nästan aldrig rodnat i sitt liv, att en främling fick henne att rodna som en galning var inte alls bra. Vilket hon blev påmind om när han nämnde hans vän- hennes make. Hon suckade högt, tänkte inte alls på att han tydligt skulle märka av hennes suck. Hon vände mannen ryggen för att ta några steg fram, vända om och gå tillbaka ett par gånger. Hon visste inte riktigt vad hon skulle säga. Hon förstod ju vad han menade, han var den vackraste mannen hon sett i sitt liv och hon hade gett upp vad som helst för att vara med honom men självklart var gudarna emot henne på den punkten. Hon skulle leva sitt liv med hans bästa vän.
"Jag..." började hon men visste inte alls hur hon skulle fortsätta. Vad skulle hon ens säga? Att hon önskat att hon träffat honom innan hon gift sig? Att hon troligen hade ställt in bröllopet om hon visste vad för slags slående man det fanns ett stenkast bort? Hon skakade på huvudet åt sig själv och kliade sig på armen. Hon kunde inte säga något av det hon tänkte, allt var otroligt mycket värre om det kom från hennes mun. Det var inte Sparta, hon kunde inte yttra sig som hon ville. Främst för att hon var kvinna men även för att hon var en drottning numera. "Tack. Jag skulle hata att lämna dig i tron om att det du tänker är ensidigt." sade hon tillslut, tyckte att det lät formellt och opersonligt även fast det kom från hennes hjärta. Hon ville verkligen inte att han skulle skämmas mer än vad hon gjorde över det han tyckte. 7 nov, 2017 20:27 |
countess
Elev |
Leonidas hjärta slog ett extra slag när flickan yttrade ett första ord. Han väntade förväntansfullt på vad som skulle komma därefter, men blev lite besviken när hon istället tackade honom och därefter talade med en formell ton.
Han befann sig i en omöjlig sits. De skulle aldrig ha en framtid tillsammans. Det stod redan klart. Hon var en drottning och tillhörde hans bästa vän, och han var bara en prins från ett rika på andra sidan havet. Det var bara att inse fakta. "Jag hoppas inte att jag har gjort Er obekväm… Cleo", sa Leonidas och tog ett litet steg bakåt, för att visa att han inte ville vara till besvär. 7 nov, 2017 21:00 |
rollspelare
Elev |
Cleo förbannade sig själv då hon såg hans besvikelse. Hon ville gå fram till honom och visa honom vad hon kände. Hon rodnade ännu en gång, av sina egna tankar som omväxling.
"Släpp formaliteterna, jag är inte din drottning." sade hon och tog försiktigt tag i tyget till hans klädsel då han började gå. Hon ville inte att han skulle lämna henne. "Vet att om jag inte var gift så hade du varit mitt första val och jag är rädd att trots att jag är gift så misstänker jag att Afrodite spelar mig ett spratt för jag tror du är mitt första val nu med." sade hon lågt innan hon släppte tyget. Hon drog sig undan lite och drack upp sitt vin. 7 nov, 2017 21:06 |
countess
Elev |
Leonidas stannade till i samma stund som flickan tog ett grepp om tyget till hans klädsel. Hennes uppriktighet gjorde honom häpen, men samtidigt varm inombords. Det var modigt av henne att erkänna någonting sådant. Och vinet, Afrodite. Vem, eller vad, det nu var som spelade dem ett spratt, gjorde att Leonidas inte längre tänkte på konsekvenserna. Han tog återigen ett kliv mot drottningen och med en öm rörelse lyfte han sin fria hand och strök håret från hennes panna.
"Vad gör du med mig..?", viskande han och lutade sig sakta närmare. Men i samma stund hördes en hög smäll inifrån lokalen och därefter konungens glada stämma. Det fick Leonidas att vakna till, snabbt dra tillbaka handen och ta ett steg tillbaka. Han harklade sig tyst och tittade bort. "Jag tror att Er make har druckit för mycket. Jag ska se till att han kommer tillbaka till sitt rum. Ursäkta mig..", sade han, återigen med en formell ton och svepte sedan det sista av vinet. Leonidas bugade sig lätt mot Cleopatra innan han vände på klacken för att gå in igen. Men i huvudet fanns bara en tanke. Vad hade hänt om de inte blivit avbrutna? 8 nov, 2017 20:07 |
rollspelare
Elev |
Cleo ångrade allt i någon halvsekund tills hon märkte hur han kortade ner avståndet mellan honom. Hon spärrade lätt upp ögonen då han rörde vid henne men gjorde inget alls för att stoppa honom, hon ville inte alls att han skulle sluta. Hon rodnade ännu en gång av hans ord och tittade generat ner, vad gjorde hon med honom? Hon visste inte ens vad hon själv gjorde för att ens tänka på vad hon gjorde med honom. Hon suckade tyst då hon hörde sin man och tittade mot lokalen igen.
"Behöver du hjälp?" undrade hon försiktigt och en aning hoppfullt. Inte för att hon var allt för ivrig för att hjälpa sin berusade make, utan mer för att det betydde att hon kunde få tid med honom. Hon väntade inte på svar utan började gå in igen, förväntade sig att han skulle följa med. Hon fuktade sina läppar och såg sig omkring efter sin make. Hon suckade lågt då hon såg hur berusad han var men tvekade inte utan gick mot honom. 8 nov, 2017 20:46 |
countess
Elev |
Leonidas följde med in i lokalen där det fortfarande vimlade av människor. Han gick vid Cleopatras sida, men yttrade inte ett ord.
Längre in i rummet kunde han se två adelsmän som tappert försökte få upp den berusade konungen på fötterna igen efter att han fallit från ett bänk. Synen fick Leonidas att skratta till. Han trängde sig fram till dem för att ge en hjälpande hand och männen backade undan för att göra plats åt kungligheterna. "Okej. Jag är här. Och även din hustru.", sa Leonidas och småflinade mot sin vän som nu hängde med armen över honom. Konungen log när han såg dem och mumlade några ord som Leonidas inte kunde tyda. "Bäst att få dig till rummet innan du skämmer ut dig inför halva riket", fortsatte Leonidas och lämnade lokalen tillsammans med drottningen och den onyktra konungen som sakta vinglade framåt. Emellanåt slängde han små blickar mot Cleopatra och påmindes då gång på gång om vad han var nära på att göra utanför byggnaden. Hade han gått för långt? 9 nov, 2017 20:19 |
rollspelare
Elev |
Cleo la sin hand på sin mages rygg och svalde lätt. Hon smekte lätt hans bröstkorg med sin andra hand medan de gick. Hon lyssnade på sin make och Leonidas korta samtal och log svagt. Hon släppte sin make helt och öppnade dörrarna till hans kammare som numera skulle bli hennes också.
"Jag sover i min kammare ikväll." sade hon och kollade mot sin make. Hon kollade mot den unga prinsen och bet sig hårt på läppen. Önskade så gärna att de inte hade blivit avbrutna, hon ville veta hur det hade känts att göra något av ens egna vilja. Hon la armarna om sig själv och granskade männen. 11 nov, 2017 11:10 |
Forum > Quidditchplanen > Rollspel > Antikens Grekland [Rollspelare och Countess]
Du får inte svara på den här tråden.