In the dark PRS Vidomina & Medi

Alice hade druckigt upp och Léo tog med sig henne upp och de gick tillsammans till hennes rum.
"Ska jag hälpa dig Alice?" Frågade han och log mjukt.

Ivan sa adjö till sina vänner och ursäktade sig sedan för att lämna de och gå mot sitt sovrum. En trötthet hade sköljt över honom och kan kände sig klar med firandet. Han nickade åt de andra som han fått ögonkontakt med och vinkade till Rion och Leo att han var påväg att lägga sig. Leo besvarade hans vinkning och såg mot Rion. De skulle vara kvar en liten stund till. De var osäkra att lämna salongen med gästerna kvar, utan värden.
Ivan drog efter ett andetag och klev in i sitt sovrum. "Isabelle.", sa han när han fick syn på henne och gick fram till henne. "Du är mig trogen, jag kan räkna med dig.", sa han och tog hennes hand i sin. Med sin andra hand kände han över hennes kind och borrade blicken i hennes ögon. Sedan lutade han sig över och kysste hennes läppar för att sedan häftigt börja kyssa henne. Han ville ha henne igen.

Hon satt i hans rum och väntade, med det blonda håret utslaget över axlarna. Elden sprakade till när dörren öppnades och ho log. Hon var trött men hon kunde vänta tils han var klar. Ivrigt besvarade hans kyssar och lade sig ner på sängen.

Morgonen kom och Isabelle vaknade vid Ivans sida och satte sig upp.
"Jag ska gå och göra i ordning Alice för idag. Jag återkommer."

Alice hade sovit i Léons famn som hade viskat sagor för henne. Han log och väcktge henne försiktigt.
"Alice, vakna nu."

Ivan sökte med sina händer över hennes kropp och lade sig över henne på sängen. Ivrig att ha henne. Resten kändes som en dimma.
Morgonen därpå vaknade Ivan upp av Isabelles ord. "Isabelle..", mumlade Ivan och sträckte sig efter henne och blinkade några gånger innan han långsamt satte sig upp. "Gör så.", sa Ivan och drog av sin täcket för att tvätta sig i med vattnet som ställts fram åt honom.

Hon log och nickade.
"Vi mös där nere då."
Alice hade fått på sig en lättare klänning och Léon höll om henne medan de gick ner och mötte Isabelle.
"Godmorgon Isabelle." Sa Léon och log.
"Alice är här som du ser." Han log och gick ner till matsalen.

Ivan mumlade något ohörbart och tvättade ansiktet. Han drog sedan på sig en vit skjorta och svarta byxor. Han granskade sin egen spegelbild innan han gick ut från sovrummet. Samtidigt kammade han håret med sina fingrar så att de lade sig slickat mot hjässan. Han fann sig i att nynna på en melodi, vilket var ett tecken att Ivan befann sig på gott humör. Det skulle dock snart gå över då han fann Léon som sällskap i matsalen. "Léon. Alice. Godmorgon.", kvittrade Ivan tillgjort och satte sig ner vid kortsidan av bordet. "Sovit gott?", sa Ivan och riktade frågan åt Alice.

Alice satt och åt när Ivan kom in och hon nickade.
" Ja sir." sa hon tyst och ställde ifrån sig glaset. Hon kände sig klyven.
"Jag ber om ursäkt för igår. Era gäster skrämmde mig och jag blev bara rädd." Hon höjde blicken och såg på hono,.

"Så kul att se att du verkar må bättre idag.", sa Ivan och nickade åt hennes håll. "Jag är glad över att du valde att delta trots att du var så trött. Tack, Alice.". Detta var mycket sagt av Ivan. Han brukade vanligtvis inte uttrycka sin tacksamhet eller ge komplimanger. Men han var bestämd över att komma överens med henne, helst att bli hennes vän. Han ville ha hennes förtroende. Ivan hade inte råd att bli ovän med henne. "Be inte om ursäkt. Det är mina vänner som ska göra det för hur de betedde sig.", sa Ivan och lade en servett i sitt knä innan han plockade av den framdukande maten. "Var är Leo och Rion?", frågade Ivan i försök att byta ämne.

Hon åt vidare och ryckte på axlarna.
"Jag såg dem igår." Sa hon och lade huvudet på sned. Léon nickade.
"Jag vet inte vart de är. De kanske sover?" Han log och tog en macka och åt och suckade.
"Vet hon om hur eran relation är länkad Ivan? Vet hon om hur Rion och du är bekanta?"

Léons påflugna frågor fick Ivan att haja till. Han smakade av kaffet och satte de i halsen så att han hostade. "Léon.. så många frågor.", sa Ivan och skrattade, men sllutade genast då hon upptäckte hans allvarliga min. Han kände en irritation i sig när han frågade om hans relation till sina söner. "Alice har inget att göra med min relation till Rion och Leo, Léon. Alice kan fråga mig själv om hon undrar.", sa Ivan och plockade en frukt.
Rion och Leo visade sig i matsalen och hejdade sig med när de upptäckte Léon och gick sedan fram för att sätta sig på vardera sida om bordet.