Almost PRS

Åh, jag ska försöka låta bli att nafsa dig i kinderna så länge du lovar att inte kittla mig, svarade Yaosu och gav henne en aningen road blick. Det var väl ändå inte mer än rättvist? Att han lät bli att börja nafsa Hayley i kinderna så länge hon inte kittlade honom? Han var liksom tvungen att låta henne veta att det skulle finnas en konsekvens om hennes olydiga små fingrar fick för sig något igen, annars skulle hon utan tvekan börja om på nytt. Men nu när hon visste att hennes stackars kinder stod på spel, kanske hon skulle låta bli att göra det. Det var väl helt enkelt bara att vänta och se.
När sjuttonåringen sedan klamrade sig fast vid honom och började gnälla, var det tvärt omöjligt för den äldre av dem att hålla skrattet inne. Nu lät det förvisso inte som ett skratt och inte heller såg det ut som om han skrattade, dock visste han personligen att det var ett skratt. Däremot kunde han inte vara säker på om den yngre flickan insåg det eller ej. Hursomhelst, han kunde relatera till hur hon kände till tusen procent. Kyssarna över ansiktet var naturligtvis mysiga på sitt sätt, men de var knappast samma sak som deras vanliga kyssar. Dumma Hayley, varför hade hon ens tagit upp det där?
Bra, du borde verkligen skämmas, konstaterade Yaosu buttert och blängde på henne. Han undrade vad hon tänkte när hon blickade in i de gula ögonen, om hon kände saknad eller om det fortfarande var ungefär samma sak som att betrakta de bruna? Det var lite intressant att fundera över och han hade egentligen lust att fråga, men inte riktigt än. Nej, först var han tvungen att läxa upp flickvännen.
Visst, som om den vetskapen gör det bättre, svarade tjugoåringen med ett klagande läte och gäspade ännu en gång. Var han seriös? Inte på långa vägar. De var fortfarande nära varandra och båda två kunde faktiskt överleva en natt utan att kyssas, det var han relativt säker på. Det gjorde inte direkt saken bättre, men men. Att de ens låg och gnällde över något sådant var liksom på gränsen till sorgligt. Han ville inte att de skulle falla in i samma mönster som Joshua och Zihao, som han förstod betedde sig som ett par kaniner under parningssäsong. Merlin, usch vilken hemsk tanke. Nu skulle han säkert få en massa mardrömmar under nattens gång.
Vad tänker du när du ligger och tittar in i mina ögon sådär som du gjorde innan? Undrade Yaosu tyst och slöt ögonlocken. Mardrömmar eller inte, han var trött oavsett.

Det är väl en rimlig deal egentligen, om Hayley lägger av med att kittla honom så slipper hon att bli nafsad i kinderna. Men hon tycker faktiskt att det är typsikt, hon vill så gärna kittla lurvbollen.. kanske hon är ond på det sättet, men hon tycker det är förskräckligt roligt. Om Hunter och Jackson istället liksom kittlat sina offer hade saker och ting varit betydligt bättre. Besviket putar hon med underläppen som det lilla barn hon är medan fingrarna placerar sig runt det fluffiga ansiktet.
”Om jag går med på det är jag väldigt snäll mot dig,” muttrar hon skämtsamt. Självklart går hon med på hans förslag, hon vill helt enkelt undvika att bli biten i kinderna, hur nu det skulle fungera. Det där lätet som Yaosu på något sätt får ur sig är lite svårt att tyda, men efter en liten stund inser hon att det är ett skratt. Ett väldigt gulligt men konstigt skratt, det får liksom henne själv att fnissa lite. Jösses, tänk att någon kan få ut sig ett sådant läte. Det gör honom på något sätt ännu gulligare.
”Och vad skrattar du åt?” Undrar hon, trots att hon har ett hum om vad det kan vara. Har hon varit för klängig igen? Det förvånar henne inte, ibland kan hon verkligen bete sig som ett klängigt barn. Förhoppningsvis är det inte någonting som irriterar hennes pojkvän, och förhoppningsvis så berättar han om det väl gör det. För om det gör honom irriterad så kommer hon försöka sluta med det. Joshua och Aeron har inte flytt än, men vem vet, någon gång kanske de gör det. Turligt nog för henne så är faktiskt den förstnämnda också väldigt klängig, rätt bra att de har varandra. Hur som helst så kommer hon nog klara sig en natt utan kyssar, jodå. Hon är faktiskt inte som Zihao och Joshua.. om hon däremot nämner det högt så kommer hon nog slå till en öm nerv hos de bägge två, så det är bäst att vara tyst. Hayley skakar lite på huvudet, det är inte så viktigt, han får helt enkelt tycka att hon är klängig.. vilket är nästintill oundvikligt med tanke på att både hennes ben och arm är slingrade runt honom. Men hon kan skylla det på att det är lite kallt och att hon bara vill ha värme. Som att Yaosu skulle gå på det. Hon kommer på andra tankar när frågan blir ställd. Ja, vad tänker hon på när hon tittar in i hans ögon? Tyvärr kan hon inte göra det längre när han slutit ögonlocken, men men.
”Jag tänker på hur familjära de är.. de påminner mig om ett hem, något bara du kunnat göra.”

Väldigt snäll? Tja, om hon ansåg sig vara väldigt snäll bara för att hon lät bli att kittla honom, kunde Yaosu också använda den logiken. För om Hayley var snäll för att hon inte kittlade honom betydde det att han var snäll som lät bli att nafsa henne i kinderna. Den logiken höll ju sådär, om han skulle vara helt ärlig.
Mhm, du är väldigt snäll, konstaterade den äldre av dem och lämnade en liten kyss över näsan på sjuttonåringen. Men jag är också väldigt snäll som låter bli att nafsa dig i kinderna, håller du inte med om det? Undrade han fortsättningsvis och försökte höja ögonbrynen. När flickvännen sedan undrade vad han skrattade åt, vände tjugoåringen genast bort blicken och låtsades som om hon inte sagt något. Vadå för skratt? Vad pratade hon om? Han skrattade inte, nej nej. Vart hade hon ens fått det ifrån? Yaosus gula ögon vandrade vidare mot taket, där de fäste sig. Berättade han för den yngre flickan var det var han skrattade åt skulle hon säkert bli sur på honom, även om det var på skoj. Nåväl, han var hursomhelst rädd över att hon skulle se hans kacklande som en rättfärdigande anledning till att börja kittla honom igen, och det fick inte hända.
Ingenting, jag vet inte vad du pratar om, svarade den äldre efter en lång stunds tystnad och slickade sig själv oroligt om nosen. Det verkade vara som någon slags ersättning till att gnaga sig själv i underläppen. Inte lika effektivt, men men. Okej, det där var en lögn, vill bara inte att du ska börja kittla mig igen... Yaosu betraktade Hayley med stora ögon och försökte puta med underläppen. Förhoppningsvis fick det honom att se tillräckligt bedårande ut för att hon skulle låta honom undkomma utan något straff. Men den den oron släppte snabbt när hon berättade hur hans ögon var familjära och påminde henne om ett hem. Det var precis så han kände när han blickade in i hennes, samtidigt som de gång på gång slog honom rakt i ansiktet med den där underbart, kristallblå färgen.
Även nu? De ser ju inte ens likadana ut. Tjugoåringens huvud föll lätt på sned och han studerade de tre år yngre flickan under tystnad, ingående på ett sätt som bara Yaosu kunde åstadkomma. Du vet..jag känner precis samma sak när jag möter din blick, dina ögon påminner mig gång på gång att du är mitt hem. Det vad ju faktiskt så han kände, att hemmet befann sig där Hayley i sin tur befann sig. Alltså ett emotionellt hem, hon var inte ett hus.

Okej, så den logiken hade inte gått något vidare bra. Hayley rynkar på ögonbrynen och fortsätter att puta med underläppen av besvikelse. Hon kan ju inte säga att det bara håller för henne, men det vill hon gärna göra. Skillnaden är ju att att bli biten i kinderna skulle göra mer ont än att bli kittlad. Hon själv tycker om att bli kittlad, bara det inte blir svårt att andas. Men det är väl där de skiljer sig åt.
”Men.. skulle inte du säga att det är värre att bli biten i kinderna än att bli kittlad? Jag skulle göra det åtminstone,” mumlar hon trevandes medan hon pillar med lite av pälsen. Det här behöver de inte diskutera däremot, hon känner redan att hon kommer förlora. Vilket hon såklart inte gillar, men det behöver vi inte gå in på. Hon får liksom annat att tänka på när pojkvännen börjar undvika henne med blicken. Det får henne att kisa med ögonen och ett fundersamt ansiktsuttryck kommer fram. Uppenbarligen ljuger han. Är det något som kommer göra henne sur? Troligen, annars skulle han inte undvika det. Om det nu är så att han skrattat för att hon är för klängig kan hon lätt fixa det. Med tanke på att läget han skrattat så är hon rätt säker på att det är just det, och tja, det är liksom bara att flytta på sig. Sjuttonåringen drar ner benen från att vara runt honom och drar tillbaka sin arm. Nej, då tänker hon inte ge honom något gos överhuvudtaget, så det så. Han ska allt få lära sig en läxa. Lyckligtvis för henne är det rätt varmt i rummet med hjälp av den varma, prasslande brasan längre bort i rummet.
”Jag kommer inte kittla dig, det lovar jag,” säger hon med stora ögon och börjar istället att pilla med örngottet istället för den mjuka pälsen. Ingen mer massage för Yaosu. Inte heller tänker hon kittla honom, hon vill verkligen inte vara allt för elak mot honom, det är liksom väldigt lätt att han skulle bli arg på henne då, och det vill hon verkligen inte. Hayley ignorerar de där stora ögonen och putandet med underläppen, om han skrattat åt hennes klängandet tänker hon då inte fortsätta. Hon har vissa principer, trots allt.
”Nej, det ser inte likadana ut.. men jag får ändå en familjär känsla, vet inte riktigt hur det fungerar,” hon gnager sig i underläppen samtidigt som en rodnad stiger över kinderna på henne. Så han tänker samma sak? Han känner sig alltså hemma när han kollar i hennes ögon.. den är något som värmer hennes hjärta och det får henne att vilja gömma ansiktet i kudden. ”Har aldrig känt så förut om jag ska vara ärlig.”

Försök inte ens, det där handlar om perspektiv och vi har uppenbarligen två helt olika sådana när det kommer till det där, svarade Yaosu och fnös högljutt till. Men vet du vad? Det är helt okej, för det är alla våra olikheter som gör att vi dras till varandra, fortsatte han och lämnade återigen en liten kyss över näsan på Hayley. Hela hennes ansikte var så proportionerligt, allting var liksom perfekt. Det var nästan lite svårt att acceptera att hon var så otroligt perfekt, att han inte kunde hitta en enda liten skavank ens när han försökte. Var hon ens verklig? Skulle han vara helt ärlig började han tvivla på att hon var det. Han kunde liksom inte komma underfund med att en sådan människa kunde existera, att det ens var möjligt.
Men hallå, blev du sur nu? Frågade den äldre gnällandes när den yngre flickan sedan drog sig undan. Jag skrattade inte för att jag tycker att det är jobbigt att du är klängig, snarare för att jag tycker att det är bedårande och älskar dig, förklarade han och kom raskt upp på benen, bara för att börja klänga på sjuttonåringen. Nej, det var bara trevligt att hon var klängig och han ville absolut inte att hon skulle flytta på sig. Och för att vara helt ärlig var han nog ungefär lika klängig som flickvännen, särskilt när han hade förmågan att fånga in henne i famnen och kapsla in henne som en stor fjärilspuppa. Kanske en konstig jämförelse, men på sätt och vis var det en ganska bra liknelse.
Det vet inte jag heller, hade faktiskt inte förväntat mig att du skulle ge det svaret överhuvudtaget, erkände Yaosu och började knuffa löst på henne. Jodå, nu när hon slutat vara hans älskade koala tänkte han försöka vara det istället. Det gick inte speciellt bra, men han var fast besluten att tvinga till sig mer gos. Väldigt viktiga grejer det där.
Du är inte ensam, har inte heller känt någonting liknande innan. Tjugoåringen gled ner på madrassen igen och sjönk ihop, med nosen tätt intill Hayleys ansikte. Det måste väl ändå betyda att det vi har är väldigt speciellt? Undrade han fortsättningsvis och makade sig en smula närmare. Blir mer och mer tacksam över att jag blev utsparkad från min utbildning..hade jag inte blivit det hade jag aldrig träffat dig och då hade vi troligen aldrig kunnat få uppleva något sånt här. Det finns däremot en grej jag aldrig kommer bli bekväm med, att det i grund och botten är tack vare Zihao som möjliggjorde allt det här. Fint sätt att förstöra allting på.

Det har Yaosu hundra procent rätt i, deras olikheter är på något sätt vad som drar dem till varandra. Det är så mycket som skiljer dem åt, men i slutändan är det vad som gör att de håller ihop. Ja, Hayley gillar den andre för på alla sätt han är annorlunda henne, främst för att hon ser sig själv som en rätt skitig person och den tre år äldre är bara så mycket bättre på alla möjliga sätt. Det är faktiskt ett under att han ens fallit för henne.. det kan hon inte riktigt förstå. Ingen har liksom varit attraherad av hennes personlighet förut, det har bara vara fysiskt. Känslan går inte att jämföra alls.
"Sant.. kan verkligen inte förstå hur du kan gilla mig, du har liksom alla fina egenskaper som jag inte har," berättar hon lite fundersamt och fortsätter att frenetiskt pilla med örngottet. Reaktionen sjuttonåringen sedan får är precis som hon hoppats på, aw.. Yaosu är verkligen den gulligaste mannen och vargen i hela vida världen. Hans försök i att få uppmärksamhet och gos är väldigt roande, hon har liksom lust att ignorera det för att irritera honom lite, men hon har inte den självbehärskningen. Inte direkt någonting bra egenskap, men vad kan man göra åt det? När pojkvännen glider ner mot madrassen igen slingrar hon armen om honom och lutar sin näsa mot hans lilla nos.
"Jag trodde jag var för klängig.. tycker du verkligen att det är bedårande?" Undrar Hayley med rosiga kinder och slingrar sedan även benet runt honom. Hon ser på honom med stora nyfikna ögon medan handen stryker sig upp och ner över den andres rygg. Jo, det tog inte lång tid för henne att bli en koala igen, men äsch hon tänker inte analysera det där. Det där leendet som befunnit sig på de röda läpparna försvinner när Yaosu sedan börjar säga att det är tack vare Zihao som de träffats.. betyder det han är tacksam för att han blivit biten? Det kan hon då inte gå med på.
"Du.. Även om jag är väldigt tacksam över att ha fått träffa dig så känns det inte rätt att vara tacksam över att du blivit utsparkad. Du skulle kanske vara lyckligare om du fick gå kvar.. och det är fan inte rätt av dem att göra så mot dig. De hanterade det hela som svin och förtjänar inte tacksamhet," Försöker hon resonera.. hon vet inte om det låter vettigt, men hon själv kan inte förlåta det som de gjort mot Yaosu, och egentligen borde väl inte han göra det heller?

Hur i allsin dar kunde Hayley inte förstå sig på hur Yaosu gillade - älskade - henne? I hans ögon var det så uppenbart, men naturligtvis kunde han förstå att det kanske inte var det i hennes egna ögon. De var vackra men såg helt enkelt inte alls samma saker, precis som han inte hade förmågan att se samma saker som hon gjorde. Och det var väl egentligen det äkta kärlek handlade om, att den andre personen kunde se bortom allting som man själv inte kunde bortse från. Alltså dåliga egenskaper och liknande, alla fel man såg hos sig själv som partnern inte kunde.
Du, jag undrar jämt och ständigt hur du kan gilla någon som mig, så på den fronten är du inte ensam, svarade tjugoåringen försökte dra på munnen. Och du har så otroligt många fina egenskaper, Hayley. Det är synd att du inte kan se det själv, men samtidigt har jag inte någon rätt att påpeka det eftersom jag inte kan se något fint hos mig själv överhuvudtaget den största delen av tiden. I samma veva som Hayley slingrade sig runt honom igen, vickade öronen smått på sig. Zihao hade börjat snarka, vilket fick honom att låta lite som en gris. Kanske det var hans andedjur? En stor, tjock gris som rullade sig omkring i en hög med lera och grävde efter mask. Nu var artonåringen långt ifrån tjock, men han betedde sig som en gris ibland. Nej, det var inte elakt, snarare en komplimang med tanke på hur den yngre brodern var. Däremot var det en helt annan visa när det kom till grisarna överlag, för de hade nog ansett det hela som en förolämpning - grisar var liksom smarta djur och Zihao var inte vidare smart. Okej, nu var han elak, men det var ändå lite sant.
Jag tycker att det är extremt bedårande, försäkrade den äldre av dem och återvände därmed tillbaka till verkligheten. Hela du är bedårande, blir alltid lika förundrad över att en så bedårande person ens existerar..ibland får jag till och med för mig att du inte ens är verklig för att du är så förbaskat underbar, fortsatte han och började gno ena sidan av ansiktet mot en av hennes rosiga kinder. Yaosu hade älskade verkligen när hon rodnade, det hade aldrig varit en underdrift. Hon var så söt, så otroligt söt. Plus att de stora, blåa ögonen fick henne att se ut lite som en hundvalp, eller kanske mest en djurunge överlag.
Vad ska jag säga? Jag är förblindad av kärlek och skulle aldrig kunna tänka mig att byta ut den känslan mot någonting annat. Tjugoåringen slutade med sitt strykande och lutade huvudet tillbaka en aning, så att han kunde se henne i ögonen. Jag vet att det låter dumt och jag håller med om att samhället är vansinnigt gällande varulvar och andra halvmänskliga varelse, men..man måste försöka se det positiva i det hela, och det är att jag fick möjligheten att träffa och lära känna dig.

Det är väl så det ligger till och det är något Hayley måste vänja sig vid, hon kan inte se sig själv från pojkvännens ögon och han kan inte se sig själv från hennes. Det är tragiskt egentligen, att de är så självkritiska båda två. Hon har lust att gripa tag I hans händer och lämna kyssar över dem, men hon påminner sig om att den andre för närvarande inte har några händer. Eller läppar. Fan, hon som inte skulle tänka på det.
"Kanske vi tillslut så kan se oss själva från varandras ögon, ju mer tid vi spenderar med varandra menar jag.. du skulle med tiden kanske se hur fantastisk du är, du behöver nog det." Mumlar hon med drömmande ögon. Vad härligt det skulle vara. Kunna se sig själv som något annat än äcklig och patetisk. De båda skulle må bra av det. Zihaos snarkande förstör allting, men det betyder iallafall att han inte ligger och tjuvlyssnar. Hur sover ens Joshua bredvid honom? Måste ju låta förskräckligt högt och irriterande. Det är tur att hon själv fallit för någon som inte snarkar särskilt högt, hon skulle verkligen inte stå ut. Tankarna försvinner så fort Yaosu konstaterar hur bedårande hon är, det får kinderna att blossa. Hans gnuggade mot hennes kind gör det nästan värre. Gud så söt han är.
"Om jag är bedårande, vad är du då? Du är ju dubbelt så söt," gnäller sjuttonåringen och låter händerna glida upp över det lurviga ansiktet, därefter börjar hon massera hjässan igen, sådär som hon brukar göra. "Någon gång vill jag ge hela dig en massage, du skulle definitivt behöva det." Yaosu känns rätt överarbetad, både hans axlar och rygg skulle må bra av. Detta kan hon dock inte göra så bra när han är i sin fyrbenta form, men det är värt ett försök. Fingrana glider ner över ryggen på fluffbollen och börjar massera ut knotorna. Och tjugoåringen har rätt, man måste försöka se det positiva med det hela. Hjärtar börjar dunka ännu hårdare i bröstkorgen av hans ord.
"Du har rätt.. förlåt," börjar hon och lämnar en liten puss på den gulliga nosen. "Jag är också väldigt tacksam över att ha fått träffat dig! Du är verkligen det bästa som hänt mig."

Tror att vi båda två skulle behöva det, svarade Yaosu och tvingade öronen att räta på sig. Han hade inget större behov av att ligga och aktivt lyssna på Zihaos snarkningar. Ögonen strök sig över Hayley några gånger, samtidigt som han försökte lista ut vad det var hon tänkte på. Förmodligen var tankarna riktade mot det där att se varandra i den andres ögon, att allting skulle varit så mycket enklare. Men nu var det inte så, utan det var väl som den yngre flickan sagt - desto mer tid de spenderade med varandra, desto troligare var det att de tillslut skulle kunna se sig själva på det sättet. I alla fall i tjugoåringens fall, men troligen även för den yngre flickan.
Turligt nog för dem, var Yaosu väldigt kelig av sig för stunden, så det där andra var kanske någonting de kunde släppa för stunden. Det var betydligt trevligare att fokusera på nuet och sjuttonåringens röda kinder. Åh, hon var så söt att han nästan ville äta upp henne. Inte för att han någonsin skulle kunna göra något sådant, utan det var snarare någon underlig form av komplimang. Hon var däremot väldigt söt, så söt att hjärtat skuttade hejvilt i bröstkorgen på honom. Fan, om han haft möjligheten att kyssa henne hade han utan tvekan gjort det.
Om jag är dubbelt så söt, då är du trippelt så söt, envisades den äldre och lämnade små pussar över kinderna på henne. Därefter gled ögonlocken samman, när hon började stryka fingrarna över hjässan på honom. Det var behagligt som alltid, tydligen var nerverna intakta. Det får du gärna göra, mina stackars muskler skulle nog uppskatta det..och jag skulle naturligtvis också göra det, fortsatte han tyst och kände hur hela kroppen började smälta samman till en enda stor sörja. Okej, nu skulle det nog inte dröja alltför länge innan han somnade. Hjärnan var förvisso relativt allert, men kroppen var definitivt inte det.
Be inte om ursäkt, knorrade Yaosu och öppnade ett av ögonlocken bör hon placerade en liten kyss över nosen på honom. Jag förstår liksom vad du menar.. Tjugoåringen tystnade och gäspade stort. Trött, han var så otroligt trött. Hayley var nog också det, så mycket hade hänt under dagens gång, för att inte tala om de senaste dagarna överlag. Det hade minst sagt varit hektiskt för dem båda två, framförallt för flickvännen.

Definitivt, de bägge två behöver det. Hayley skulle må så mycket bättre om hon kunnat se på sig själv från tjugoåringens ögon, och vice versa. Hon hoppas innerligt att de kommer hålla ihop så länge, att de tillslut kommer se på sig själva utan att vara så kritiska utan se det fina med dem. Det är svårt att tänka på det där, att hoppas på att de kommer hålla ihop resten av livet.. men hon kan inte se sig själv med någon annan än Yaosu, det går verkligen inte. Innan hon träffat honom hade hon inte kunnat se sig själv med någon alls, hon är så lyckligt lottad som fått träffa någon så fantastisk som honom. Egentligen är det här inte något som hon behöver fundera över för närvarande, just nu har de det fantastiskt tillsammans. Men förr eller senare kommer de behöva ta ett beslut, att ha ett långt distans förhållande är svårt, det är hon säker på. Att inte få se honom varje dag, det skaver i hjärtat bara av att tänka på det. Alla de här funderingarna får greppet om lurvbollen att hårdna, och snart gömmer hon ansiktet I hans tjocka päls. Hon tänker inte släppa honom, inte någonsin.
"Men.. jag tycker du är så mycket gulligare," gnäller hon, det där samtalsämnet kan ta lång tid att reda ut. De är båda fastbeslutna i att den andre är gulligast, de kommer inte enas om det, troligen aldrig. Yaosu är även väldigt söt när han sluter ögonen och njuter av massagen. Det känns bra att sjuttonåringen åtminstone kan göra något till hjälp. Precis som honom är Hayley väldigt utmattad. Lyckligtvis hade hon kommit ihåg att ta smärtstillande när hon var inne i badrummet, annars hade hon nog inte kunnat vila alls. Hans gäspning får henne att göra detsamma, och hon bestämmer sig för att sluta ögonlocken hon också.
"Kanske kan ge dig mer massage imorgon.." mumlar hon med ännu en gäspning och känner hur hon sakta men säkert glider till sömns. Som sagt, hon är väldigt trött.