Antikens Grekland [Rollspelare och Countess]

Leonidas tog med sin vän in i kammaren och satte honom på kanten av den majestätiska sängen. Den nya konungen fortsatte att prata på, nu om hur mycket han saknat sin broder och hur ingenting var sig likt utom honom vid sin sida. Men Leonidas bara log och lyssnade till hans ord. Det var inte första gången som han befann sig i den här situationen, och förmodligen inte den sista.
Han tog av kronan från konungens huvud och placera den på sin plats i rummet.
"Men ni har er hustru nu, min vän. ", svarade han till slut, men när han vände sig om hade kungen redan hunnit lägga sig på rygg, och somnat kort därefter. Leonidas drog en stor filt över honom och såg sedan tillbaka mot drottningen. Han sa inget, utan tecknade med pekfingret framför munnen att vara tyst och nickade sedan mot dörrarna. Han lämnade sin vän på sängen och smög ut därifrån tillsammans med Cleopatra.

Cleo gick ut efter honom och log nöjt då kungen hade sagt prinsens namn. Då behövde hon inte fråga, vilket kändes skönt. Hon drog en hårslinga bakom örat och stängde dörrarna efter att båda gått ut.
"Dricker han ofta?" frågade Cleo försiktigt och kollade mot Leonidas. Hon visste inte ifall hon skulle klara av att ha en berusad man vid sin sida hela tiden. Hon började långsamt men säkert att ångra allt från giftermålet till att hon ens åkt hit från första början för att bli uppvaktad. Hon pillade nervöst med sina smycken som prydde hennes händer och armar medan hon granskade Leonidas, behövde veta hur kungen egentligen var. "Kommer han älska mig eller kommer jag bara vara en prydnad?" undrade hon sedan och började gå i korridoren. Hon visste inte riktigt vart hon tänkt gå men långt ifrån festen var säkert, om han ville gå med henne eller inte fick han själv välja.

Omedvetet började Leonidas att följa flickan längst korridoren. Det var som om hans ben gick av sig själva. När hon frågade ifall konungen drack ofta så skakade han först lätt på huvudet.
"Han går bara igenom mycket just nu. Oroa dig inte för det", sade han sedan, men om konungen skulle älska henne eller inte kunde han däremot inte svara på. Hans vän hade pratat en del om Cleopatra, men aldrig riktigt förklarat hur han kände för henne.
"Han kommer att ta hand om dig.. ", fortsatte han kort, men det tog emot att säga orden. Dels för att han inte visste om det var hela sanningen, men främst för att han själv ville finnas vid hennes sida.

Cleo svalde hårt och stannade upp. Hon nickade lite och vände sig mot honom, hon visste att hon la mycket på Leonidas.
"Är jag värd mer än det han kommer att ge mig?" frågade hon försiktigt och tittade ner på stengolvet. Hon visste inte riktigt vad hon väntade sig för svar, hon ville att han skulle vara som han varit utomhus. Cleo ville inte tänka på plikter eller konsekvenser av sitt handlande. Hon ville leva efter känsla och viljan. Hon suckade högt och skakade lite på huvudet, hon ångrade sin fråga. Hon drog handen över sitt ansikte och började gå igen. "Jag- förlåt, det var inte en lämplig fråga." sade hon och sneglade upp mot honom.

Leonidas stannade till när flickan vände sig mot honom. Frågan gjorde honom häpen och trots att hon började gå igen så stod han kvar. För ett kort ögonblick var allt stilla och tyst mellan dem.
"Du är värd mer..", svarade han plötsligt, tydligt så att hon hörde varenda ord. Leonidas knöt sin ena näve hårt. Han var ute på hal is, och visste att han riskerade mycket när han erkände det. Men Leonidas ville inte att hålla sina känslor hemliga längre.

Cleo stannade upp när hon hörde honom och vände sig om igen. Hon kände sig varm av hans ord, hon hoppades på att han kunde ge henne allt hon behövde och lite till. Hon tog några små steg mot honom och bad till gudarna att hon inte riskerade sitt egna liv, att han inte skulle gå raka vägen till konungen.
"Kan du ge mig det?" frågade hon hest, nästan för lågt för att kunna höras. Hon var livrädd egentligen men hon kunde inte låta bli. Ifall att det var så att det hon kände och tänkte var besvarat så ville hon inte gå runt och leva i ånger.

Leonidas tog några steg fram och mötte Cleopatra längst vägen, hela tiden med blicken fäst på hennes. Han stannade bara någon decimeter framför henne, så nära att de kunde känna varandras värme och höra varandras andetag. Med en försiktig rörelse strök han återigen håret från Cleos panna och placerade sedan sin hand mot hennes kind.
"Jag ger dig allt..", svarade han tyst och såg rätt in i de vackra ögonen. För en stund kändes det som om allt omkring dem försvann och Leonidas kunde inte längre höra den dova musiken som spelades från festlokalen. All fokus låg på flickan framför honom.

Cleo bet sig hårt på läppen och andades lättat ut då han verkade känna som henne. Hon la sin hand över hans och slöt ögonen i några sekunder, ville aldrig att han skulle lämna.
"Allt?" upprepade hon och drog hans hand längs sin hals och ner mot hennes bröstkorg och midja. Hon kunde inte riktigt stänga allt ute då hon var rädd att en tjänare skulle komma eller höra dom. Hon tog hans hand och började gå mot sin egna kammare, visste att det var tomt där. Hon såg sig omkring allt för många gånger på vägen dit och öppnade försiktigt dörrarna in, hon kändes sig enormt lättad när de äntligen var ensamma. "Stäng efter dig." bad hon och gick mot sin balkong, hon behövde andas om hon skulle klara av att vara med honom.

Leonidas följde hennes rörelser. Hur hon sakta förde hans hand längs sin hals och ner mot bröstkorgen och slutligen midja.
"Allt..", viskade han igen, som om hon hade honom under en förtrollning. Därefter följde han villigt med till hennes kammare och stängde dörren efter sig. Precis som hon bad om. Även han var lättad över att dem nu var ensamma och att ingen kunde se dem. Han granskade flickan när hon gick längre in i rummet och ut på balkongen. Han kunde inte mer än att följa efter och väl ute ställde han sig tyst bakom. Varsamt placerade Leonidas sina händer om Cleopatra midja och gjorde så att hon vände sig mot honom igen.

Cleo slutade nästan att andas helt när han vände henne mot sig. Hon kollade på honom med stora ögon och drog försiktigt sina fingrar över hans kind. Hon kunde inte riktigt hålla sig längre utan la sin ena hand på hans nacke, ställde sig på tå för att nå upp innan hon mjukt tryckte sina läppar mot hans. Hon kunde inte hålla sig ifrån det, trots att hon visste hur fel det var. Hon hade inte klarat av några timmar utan att vara en trogen gift kvinna men hon var villig att ta konsekvenserna för att få känna sig lycklig i hans armar. Det kändes som att hon skulle explodera av känslor när hon väl hade kysst honom.