PRS Ginerva2003 & Medi

"Far varför skulle jag ljuga för dig. Tror du inte på äkta kärlek?" sa han surt. I värsta fall tänkte han rymma med henne.
"hennes namn är Julie" sa han och tittade på sin far med en sur blick kunde inte hans far förstå att han var kär i denna kvinna.
"Jag har inte gjort något vad är det du inte förstår!!!" skrek han och var nära på att välta ner ett bord av ilska. Han var trött på sin fars tjatande.

"Jo klart jag gör. Men det här är första gången jag hör om henne och verkligen första gången jag ser henne. Du har inte åkt någonstans och hon verkar... så fäst?" Han suckade men greppade tag om hans arm.
"Om du inte vill att jag rycker tungan ur din mun så ska du tiga. Sätt inte upp dig mot dina äldre." Han skakade på huvudet.
"Svara bara ärligt annars ber jag min bror dra sanningen ur dig och DET gör ondare än att få tungan utsliten." Han såg sedan över axeln.
"Nå hur ska du ha det? Hon verkar ganska skör tösen."

"Jag har har använt en dejting app" ljög Han. Han visste att hans far inte visste mycket om sådana saker och med tanke på det kunde han använda det till sin fördel.
"Far anledningen att jag beter mig som jag gör är för att du inte litar på mig när det väll finns något jag bryr mig om" sa han och hoppades att han kunde försöka få sin fars tillit.
"Jag ljuger inte" sa han.
"Du skulle inte våga skada henne" sa han med rädd röst.

"Men man kan väl säga att man har hittat någon?" Hans grepp lossnade inte och han såg på honom. Men han suckade sedan.
"Jag har inte sagt att jag ska skada henne. " Han såg sedan mot klockan.
"Hämta ner henne. Det är mat snart och sen ska vi se efter henne. Om du har utövat magi kan vi se det."

"Det angår inte er om jag hittar någon. Jag är myndig och om jag hittar någon berättar jag det när jag är redå" sa han surt.
"Bra för om du hade skadat henne hade jag aldrig förlåtit dig." sa han.
"Innan maten vill jag ha några minuter själv med henne far, hon är min älskade så det borde jag få" sa han.

Han släppte taget men suckade sedan.
"Se bara till att hon är torr så hon inte drar på sig en förkylning. Vädret här kan vara så... elakt." Han suckade sedan. Men vad han inte visste att han skulle öppna husets öron för att spionera. när han hade dem öppna så kunde ingen veta om det

När hans far hade gått kramade han om henne.
"Min far kan vara ganska sträng och arg ibland, det är därför jag har planerat att flytta, jag vill verkligen leva mitt eget liv speciellt med dig" sa han och kysste henne.
"Du kan låna lite kläder dom är nog ganska stora men det är bättre en inget" sa han

Hon ryckte till av kramen och såg oroad upp på honom.
"Men vad menade han med det där han pratade om?" Hon såg ner på sina dränkta kläder och nickade sakta.
"Jag tror det kan vara en bra idé. Jag vill nog inte bli förkyld." Hon skakade sakta på huvudet.


Fadern såg på sin fru och suckade.
"Åh älskade. Stal jag ditt hjärta eller förhäxade jag dig?" Han sträckte ut sin hand mot henne.

"Tänk inte på det min far har bara ett konstigt sätt att prata om saker. Han är lite koko om du förstår vad jag menar" sa han till henne så att hon inte skulle fråga mer. Han tog med henne in till hans rum och gav henne lite kläder som hon skulle kunna använda.
"Ta på dig dom här" sa han.

"Om du på något sätt förhäxat mig så var det med din sjarm" sa hon lite på sjämt och kysste sin make.

Bredvid dom stod hans bror.
"Om ni ska hålla på och äkla er kan ni väll gå upp på ett rum där uppe så jag slipper se er" sa han.

Hon följde med och tog tacksamt emot kläderna men stannade upp. Hennes blick flackade och hon blev röd.
"Kan jag få... byta om ensam? Jag vet älskade men jag vill vänta med min kropp till den perfekta stunden."

Han skrattade men såg på sin bror.
"Du är ju 33 år. Du har väl haft mer älskare än mig?" Han lade armen om sin fru.
"Kan du göra mig en tjänst och se om min son har förhäxat den där flickan? Hon ser inte ut att vara härifrån. Hon LÅTER inte som vara härifrån." Han suckade.
"Min son är ju från en stark familj av magiker och de kan stå honom dyrt om det kommer ut."