In the dark PRS Vidomina & Medi

Isabelle skyndade sig efter sin make. Hon såg hur han hade ångrat sig. Hjärtat värkte inom henne och hon såg sig om.

Återigen hade det gått några veckor och Helios knackade på.
" Lady Felina?" Han såg på henne med ett leende.
"projekt docka har börjat växa till sig. ännu har vi inte valt att sätta in blodet men det är på gång. Kommer kanske ta några månader. Vi vill ju ha en bra klon eller hur?" Han hade händerna bakom ryggen.

Felina satt med arbete framför sig, vid datorn och klickade mellan olika dokument då hon hörde Helios vid dörren. Hon såg upp och vände sig åt hans håll.
"Åh. Bra, du är här. Ge mig en rapport.", sa hon och nickade för att höra på vad han hade att säga.
"Inte klon, Helios. En prästinna, en version av henne, det är bra. Jag litar på dig. Jag förväntar mig ett resultat snarast."

"Och det är du ska få. Men det är samma sak som att odla en klon. Samma kmponänter." Han log och nickade.
"Vi får inte hasta oss. Det blir inte bra." Han buade sig.
"Om ni ursäktar så ska jag se till min patient. Jag tror hon har ätit för mycket socker...." Med de vända han sig om och lämnade rummet.

Felina nickade och kikade mot skärmen igen då en plingade ljud drog till sig hennes uppmärksamhet. Ett meddelande. "Det är bra, Helios. Åtgår till arbetet. Håll mig informerad. Seså, jag måste fortsätta med det här.", förklarade hon och klickade fram meddelandet på skärmen framför sig.
"Och förresten..", sa hon sedan. "..Håll ett öga på Ivan och hans partner. De har för många frågor. Låt de inte bli ett hinder för ditt arbete."

Han stannade upp och log.
"Det ska bli mig ett nöje." Han lämnade rummet och hittade Gus.
"Gå ner till åskådarrummet. Det blir föreställning snart." Helios log och knackade på sin ena hand.
"Tänker agera tandläkare idag. Jag kommer få henne att frukta allt hon aldrig fruktat förut." sa han med en drömmande röst.
"Hon fruktar redan allt levande."

Gus, en av personalen i Felinas hushåll, tittade upp då Helios talade till honom. Han var glad över att få vara med på uppdraget, även om det bara var som åskådare. Kanske galenskapen från Helios hade smittat av sig till honom, men förmodligen så var det snett till långt innan Helios.
"Ja! Jag kommer, jag kommer.", sa han entusiastiskt och ivrigt. Han knappade in något på mobilen, ett meddelande av något slag för att sedan skynda på stegen till rummet där han skulle se på när Helios opererade på Halo igen.

"Åh så bra." Helios gick ner till salen där gynekologstolen hade bytts ut till en tandläkarstol med remmar. Han såg till att allt var klart innan han gick mot Halos rum.
"Åh idag blir det en ny dag Halo." Halo som hade fått tillbaka någon slags styrka skrek av panik när hon såg Helios men han knäppte med fingrarna och Theo kom in och höll henne nere. Snabbt var Helios framme och pressade in nålen med medlet i hennes dropp som hon fortfarande hade och rätade på sig.
"Åh Halo du förstår inte hur bra du har det. Jag är så snäll." Han log.
"Sätt henne i rullstolen. Hon behövs i salen omgående." Helios vände på sig och lämnade rummet. The såg på Halo innan han hämtade rullstolen som stod i hörnet av rummet och lade huvudet på sned.
Skulle han sätta in slangen?Ur en låst låda fick han ändå fram ringen och väntade på att Halo återigen skulle bli förlamad.

Gus väntade med spänning inne i åskådarrummet. Han hoppades på att det var en lyckad sändning igen. Religiöst hade han följt varenda en, eller ja, när han hade tid över. Hans arbete tog en del tid och han hade ingen lust att gå emot Felina. Även om hon var anonym och han inte visste mycket om henne, så förstod han att det var bättre att ha henne på sin sida.
Han satte sig tillrätta och lutade sig tillbaka i stolen samtidigt som han drog ny luft i lungorna. Snart skulle det väl hända någonting..!

läpparna blev svåra att röra. lemmarna domnade bort och blev stela. Hennes ansning blev till ett rasslande och Theo visste vad han skulle göra. Han pressade in ringen i hennes mun och slangen till den batterivdrivna luften innan han band loss enne. Tillsammans med Tim som hade kommit in flyttade de över till Rullstolen och band fast henne. Även om hon inte skulle någon vart så var det bra att ha henne bunden till rullstolen.
Med säkra steg förde Theo rullstolen framåt medan Tim förde droppstången.
Som de förra gångerna kom de in i salen och band loss henne och lade upp henne på stolen.. De fäste remmarna över hennes händer, armar, anklar och ben samt över midjan. Theo lade en filt av papp över hennes kropp och såg mot dörren men vände sig mot Halo igen. Hon var i sittande ställning så maskinen för ögonen var inte nödvändig nu.
Snart lämnade de rummet för att göra sig i ordning för Helios uppträdande.

Gus såg med spänning på då trillingarna placerade Halo på britsen igen och band fast henne. Förmodligen till ingen nytta, inte egentligen. Hon verkade halvdöd, eller för för energilös för att göra något motstånd. Hade hon gett upp? Troligen.
Men det var egentligen inte för Halo Gus var där, nejdå, han ville se vad Helios hade i görningen.
Gus ögonen blev större, om det så gick och väntade med spänning på vad som skulle hända härnäst. Kände pulsen öka. Ja, det här såg han fram emot.