In the dark PRS Vidomina & Medi

Han såg sin syster och såg sedan bort.
"Förlåt jag menade tjänarna. Jag tänkte helt fel där..." Han såg sedan på sin faster med ett leende.
"Vi kan bära in den. Sitt du här så hämtar vi den...." Han reste sig och såg på Cecilia.
"Ja låt oss göra det."

Cecilia skrattade. Hon hade heller inte tänkt på att fråga tjänarna. "Det är ju en bra idé. Tjänarna hjälper till." Hon log och gick före ut i hallen för att se efter något ställe på väggen som skulle kunna passa.
"Hm..", började hon när hon såg sig omkring. "Där uppe? Ovanför dörröppningen?", föreslog hon och pekade på ett utrymme ovanför dörrkarmen.
De hade så högt i tak, så tavlan skulle säkert rymmas perfekt där. Dessutom fanns det inget som hänge där just då. Så det skulle väl vara perfekt. "Då blir tavlan det första en ser när en kommer in i huset? Det är väl fint?", funderade Cecilia högt och såg över axeln mot Marcus.

Marcus gick efter och nickade.
"Det var typ i den tanken jag gick med.." Han såg sig om och log.
#Jag ska bara hämta någon som kan stå på en hög stege..." sa han och log.

Cecilia nickade och såg efter Marcus då han försvann därifrån för ett leta reda på hjälp.
Hon ögnade tavlan, porträttet av deras föräldrar, som Giulia tagit med sig. Den var oerhört vacker. Cecilia log åt tanken. De måste ha varit så lyckliga då när de gifte sig. Nog för att de verkade vara ännu.
"Så fin..", log hon litet och funderade över om hon själv skulle skatta sig så lycklig att hitta sin livspartner, såsom hennes föräldrar hade gjort.

Snart kom Marcus tillbaka med en man i 30 ås åldern med en lång stege och log.
"Jag var visst eftersökt?" sa han och såg på Cecilia.
"Så vart ska tavlan hänga?" frågade han och log stort.

"Ja, vi behöver hänga upp tavlan. Den ska hänga där." Cecilia pekade mot utrymmet igen och såg mot mannen. "Går det bra? Jag tror den kan vara lite tung, ni kanske måste vara två stycken? Ska jag hämta någon?"

"Åh det ser mer ut som ett jobb för två..." Mannen log och nickade.
"Gärna om det inte är för mycket besvär." Han såg på tavlan.
"Den är vacker. Den måste ha varit dyr...."

Cecilia nickade och gick för att hämta ännu en till som kunde hjälpa till att lyfta den tunga tavlan för att hänga upp den.
Hon kom strax tillbaka med en man. Det var tydligt att han var stark, mannen var muskulös. Han såg lite äldre ut än han Marcus hade hämtat.
"Här, vi behöver hjälp att hänga upp den där, den ska hänga däruppe.", förklarade Cecilia åt mannen som såg granskande på tavlan till utrymmet på väggen och sedan på den andra tjänaren. "Ja, det ser inte så svårt ut. Håller du i stegen, då tar jag den?", föreslog mannen med en brummande röst och plockade upp tavlan i båda händerna för att närma sig stegen.

Mannen som stod kvar log när Cecilia kom tillbaka.
"Det ska nog gå..! Han tog tag i stegen och höll den stadigt.
"Så miss Di Vittorio... Har ni bestämt vad ni ska äta?"

Den lite äldre mannen klättrade upp och lyckades luta tavlan mot sina ben som stöd medan han hamrade fast två spikar som stadigt skulle hålla tavlan på plats.
"Ah, sådär..", sa han och tog ett ögonmått av sitt verk innan han greppade tag om tavlan och hängde upp den på plats. "Ah, ser fint ut..!" Han log och klättrade ner med några besvärande stön och stånk.
"Blir det bra?", frågade han och såg på Marcus och Cecilia. Cecilia applåderade och log stort. "Ja, det ser jättefint ut! Tack för hjälpen." Han nickade och klappade sin vän, den andra tjänaren, på axeln. "Bäst att återgå till arbete då.", skrattade han och försvann därifrån.
Cecilia såg efter honom innan hon tittade på den tidigare tjänaren. "Jag tror det är Flora och Giulia som bestämmer det. Jag är säker på att det blir gott vad än de väljer. De har god smak..", sa hon och skrattade lite då innan hon såg mot Marcus. "Ska vi titta till Halo?", föreslog hon.