Run for safety, Amelia

Vilket bra kapitel! Som kokoskatten skriver, är det bra att Amelia och Judith kan vara vänner, trots att de går i olika elevhem! Och nu har de haft trolldryckslektion. Jag undrar också vad Jensen sa till James. Vi får kanske veta så småningom!
Den som väntar på något gott!

Precis somAvis Fortunae tycker jag att det är roligt att din berättelse är synkad medLeoney's berättelse!

Jag älskade detta kapitlet!!
Och det är faktiskt riktigt nice, om jag får vara så egoistisk, att våra berättelser är synkade! Det ger mig ett helt annat perspektiv vilket hjälper mig framåt i min berättelse.

Nu snor jag ditt upplägg här!



Maggie påminner om Abigail i min story, och jag antar att det oftast finns minst en pratkvarn i varje årskurs!

Och jag älskar att Ame* och James har en konversation om Amber! Du fångar verkligen James bild av henne superbra (James är väl lite som M...? )

(Eftersom 'Am' redan existerar kommer jag kalla Amelia för 'Ame', uttala det som Ejm )



'Här inne får ni inte, under några omständigheter, leka eller springa runt. '
*Feeling the Eva-vibes*



Eftersom jag tyckte att detta var ett ganska smidigt upplägg, åtminstone för författaren (det var faktiskt ganska jobbigt att skriva...) så gjorde jag likadant som du gjorde på mitt kapitel

Det var ett superbra kapitel i övrigt och jag hoppas att du uppskattar den lite längre kommentaren.

Vi får ta en dag snart, sätta oss i skogen och dela tankar, skriva så att tangentborden glöder!

längtar till nästa, och don't forget, love u♥ (fingret existerar tyvärr inte här)

Okej, jag måste börja den här veckans kapitel med att säga att det kommer att bli ett uppehåll på några veckor över sommaren då jag verkligen inte har tid att sätta mig ner och skriva. Senaste veckan har till exempel gått åt till att måla huset och att flytta sand.
Jag och Leoney ska träffas och spåna idéer så att kapitlen kan fortsätta att komma
Hoppas att allt detta är okej!

♥ ♥ Avis Fortunae ♥ ♥

Spoiler:
Tryck här för att visa!Tack tack tack tack tack tack tack ♥ ♥
Jag kan inte säga nog många gånger hur mycket glädje jag fick av att läsa den här kommentaren, tack ♥

Det där med att Snape beter sig värre mot förstaårseleverna än mot Amber och hennes klass beror nog just på att han har känt dem längre och så. Dessutom tror jag att han fortfarande har något emot just James Potter den äldre och när han träffar James’s barnbarn som bär hans namn samt är lik honom så tror jag att det väcker mer känslor än när Harry först kom till skolan. Men Snape har lärt sig under åren, mest med hjälp av Miriam förstås. Snape vänjer sig nog vid denna nya Potter.

♥ ♥ kokoskatten ♥ ♥

Spoiler:
Tryck här för att visa!Tack ♥
Om du vill veta vad Jensen sa till James så rekommenderar jag att läsa kapitel 7 av Leoneys fanfic The Woods are Safe.

♥ ♥ Mintygirl89 ♥ ♥

Spoiler:
Tryck här för att visa!Klart att man kan behålla vänner även om man inte går i samma elevhem, jag ser det mer som parallellklasser än som helt olika saker.
Tack för kommentaren ♥

♥ ♥ Leoney ♥ ♥

Spoiler:
Tryck här för att visa!Tack ♥
LÅNG KOMMENTAR oj.. det hade jag inte väntat mig av dig som ALDRIG har tid till någonting förutom att ta hand om hästen, (vilket du inte gör nuförtiden av obvious reasons) spela piano, klaga på att du har ont i fötterna, klagar på att du inte tycker att skrubba utemöbler är kul, klagar i största allmenhet, skriva i discord och förmodligen göra en miljon andra saker som säkert är viktigare än att klaga. Men tack återigen för att du läste och kommenterade.
Jag LOVAR att läsa och kommentera ditt kapitel snart, det har bara inte funnits nån ork… Du vet, jag är upptagen 24/7 nuförtiden...

Jättemycket tack till catradora och boknörd_ som gav mig tummar på det förra kapitlet ♥ ♥ ♥
__________________________________

Kapitel 8
Cain

- Hur mår du?

Jag och James satt i varsin fåtölj i uppehållsrummet. Vi hade en kvart tills örtläran började, men James var fortfarande skakad och sårad på grund av vad utbyteseleven från Norge sagt till honom.
- Inte särskilt bra, svarade han enkelt.
- Ska du stanna här eller följa med till lektionen? frågade jag.
- Jag följer med, en liten stund i sällskap med Neville skadar aldrig, svarade han, aningen gladare.

Vi gick mot växthusen som låg utanför slottet. De låg nedanför en slingrande stig, omgivna av gröna träd och buskar. Växthuset vi skulle vara i var det första och när vi kom fram till det såg jag att där var en skylt ovanför dörren: “Växthus nr 1” stod det på den.
Vi gick in i växthuset som såg ut som en grön oas inuti. Vi var än en gång först till lektionen. Och än en gång var vi ensamma i klassrummet med läraren, även om den här läraren var något mer välkomnande än den förra.

- Hej! Jag är glad att ni är så pass ivriga att ni kommer fem minuter tidigt! Ni får två poäng vardera till Gryffindor för visad entusiasm.
- Tack professor… sa jag osäkert, jag hade inte kollat upp vad han hette.
- Longbottom, Neville Longbottom, svarade professorn glatt.
- Tack professor Longbottom, fortsatte jag precis innan resten av klassen stormade in.

Lektionen började tre minuter för tidigt eftersom att alla eleverna hade lyckats komma tidigt. Professor Longbottom var en trevlig person som alltid verkade glad hela tiden. Lektionen själv bestod av att vi skulle plantera om en lila växt vars namn inte gick att uttala. De lila plantan var tydligen bra mot stress och depression. Den kunde pressas och göras till en illaluktande juice eller mosas och bli till en salva som hjälpte mot krämpor och stelhet.
Det var en vacker växt, den var som sagt lila och hade små klarblåa blommor spridda över hela växten. Växtens skönhet hjälpte dock inte när vi skulle ge dem nya hen, de fällde ut taggar och de som blev stuckna fick stora blåsor på händerna. Jag tog fram mina drakskinnshandskar och tog långsamt upp en av de lila växterna, den fällde ut sina taggar men jag kände dem knappt igenom handskarna. Jag märkte ganska snabbt att jag hade ganska lätt för att hantera växter och blev klar med mina fem bland de första i klassen.
Fem minuter senare hade alla växter blivit flyttade och alla händer helt läkta med hjälp av professor Longbottom.
- Ta fram era böcker så ska vi läsa lite om växten ni nyss arbetade med, det finns på sida 12, sa professor Longbottom när alla blivit klara med växterna.

I boken stod det mer om vad växten hjälpte mot, där fanns också ett recept på en juice som sa sig kunna bota all depression. Jag tyckte att det lät som en drog men jag sa inget, jag trodde inte att det var särskilt passande för tillfället. Jag behövde dock inte hålla inne den tanken länge eftersom att lektionen slutade två minuter senare. Jag mötte blicken jag fick av James och jag gick till honom.
- Utmärkt lektion allihopa, ingen läxa idag eftersom att det är er första dag och jag vill ge två poäng vardera till miss Hansson och mr Somersby för era utmärkta prestationer när ni flyttade växterna, ni var klara först och ingen stack er på taggarna, bra jobbat! med det avslutade professorn lektionen.
Jag såg bort mot killen från Ravenclaw som också fått poäng, Aaron trodde jag att han hette. Han verkade vara en klassisk Ravenclaw, duktig i skolan och tyst på lektionerna. Jag tänkte att det nog var därför jag inte hamnat i Ravenclaw, jag kunde verkligen inte sitta stilla och vara tyst längre stunder. Örtläran passade mig perfekt eftersom att professor Longbottom gjort en så bra blandning av praktisk och teoretisk utbildning.

När jag skulle lämna växthuset såg jag att James stannade kvar, han gick mot professorn och kramade om honom, de pratade en liten stund innan de omfamnade varandra igen och James sprang ut ur växthuset.
- Neville, eller professor Longbottom, är en av mina föräldrars vänner och jag fick i uppgift att hälsa från dem, förklarade han enkelt för mig när vi var på väg tillbaka mot slottet.
- Jaha, han verkade väldigt trevlig, svarade jag.
- Det är han men han har en väldigt tuff sida så bråka inte med honom, svarade James allvarligt.

Resten av promenaden gick i tystnad tills vi kom in i slottet. Jag tog upp mitt schema och kollade för första gången ordentligt på det. Vi hade förvandlingskonst med professor Flags och efter det trollformellära mer professor Macmillan.
- Vi har förvandlingskonst med professor Flags, sa jag till James som glömt sitt schema i stora salen. Är inte det namnet bekant?
- Nej, jag har iallafall andlig fört det, svarade James på min fråga.
- Just det… jag kommer ihåg vart jag hört namnet, lektionen kommer inte att bli rolig, sa jag tyst.
- Nähä, ännu en förhatlig lärare eller?
- Vi får se, en kille på tåget sa att jag kommer att bli relegerad från skolan av henne, sa jag med osäkerhet i rösten.
- Varför skulle du bli relegerad från skolan, undrade James skeptiskt.
- För att jag har tydligen har agretionsproblem, svarade jag irrterat.
- Vem har sagt det?
- Han, viskade jag och pekade mot den blonda killen som just kommit upp från trapporna som ledde ner till fängelsehålorna, han hade en grön slips vilket allt annat än förvånade mig.

Han såg mig och viskade något till hans kompis, jag kände igen den lite kortare killen med axellångt brunt hår och ett grin i ansiktet. Jag såg på paret och kollade sedan på James.
- Kom, vi går till lektionen, bakom oss hörde jag hur marmorn i trappan sprack med ett brak, jag vände mig inte om för att se förödelsen jag skapat bakom mig.

Lektionen med professor Flags var inte rolig. Den började med att hon gick igenom eleverna och eftersom att det bara var gryffindorelever där så var vi inte särskilt många. Hon stirrade på mig extra länge och var väldigt noga med att säga att jag var svensk och förmodligen inte skulle förstå allt hon sa. På det svarade jag att jag hade en ganska bra grun i engelskan och eftersom att jag hade förstått professor Snape och Longbottom så fanns det nog inget skäl till att jag inte skulle förstå den här lektionen. Det visade sig att jag hade rätt eftersom att jag förstod vartenda ord hon yttrade under timmen som gick. Timmen handlade om hur vi skulle förvandla en nål till en tändsticka, jag klarade det första gången femtio minuter in på lektionen. Jag var den första och även den enda som klarade det i klassen men istället för beröm från Flags fick jag en uppmaning att förvandla tillbaka tändstickan till en nål.
Jag lyckades. På tredje försöket försvann min tändsticka och ersattes med en lite, silvrig synål.
- Bra jobbat miss Hansson, sa professor Flags stram, det märktes att beröm inte var en av hennes styrkor. Fem poäng till Gryffindor för din uppenbara talang i förvandlingskonst.
Jag log, ett brett, självbelåtet leende. Flags såg mitt leende och sa:
- Om du inte slutar flina som ett fån drar jag snart av poängen som du precis tjänat ihop.
Jag slutade le men glädjen fanns kvar.
- Lektionen är slut nu, ut ur klassrummet med er! skanderade professor Flags och eleverna stormade ut ur klassrummet.

- Mår du bättre nu? frågade jag James på väg till lektionen i trollformellära.
- Mycket, svarade James lättat. Jag vet inte vad som hände, han var bara så himla taskig av ingen anledning men jag tror bara att jag ska ignorera honom i fortsättningen, jag fattade att James pratade om Jensen. Jensen var slytherin-utbyteseleven och jag tyckte att det var extremt lågt av honom, som sjuttonåring, klanka ner på en elvaåring på grund utav hans pappa. Jag kunde bara inte förstå vissa människor.

När jag och James gick runt ett hörn och såg dörren till klassrummet hände det något. Jag såg honom igen. Han gick i korridoren och jag upptäckte smärtsamt att jag skulle behöva passera honom för att komma till klassrummet. Jag fortsatte framåt, det fanns ingen anledning att sakta ner på tempot, jag skulle ändå möta honom. Vi kom närmre varandra och det kändes som om tiden släpade sig fram. Jag såg i ögonvrån hur det blonda håret kom närmre och närmre. När vi möttes kunde jag höra ett kort utdrag av deras konversation, det var den andra killen som pratade, brunetten som var hans trogna tjänare.

- Hörde du, Cain, sa han till sin blonda vän. Hon retade upp Snape på… resten gick förlorat i sorlet av elever som pratade. Paret verkade inte ha lagt märke till mig och James men de hade troligtvis pratat om just mig. Det verkade vara något ovanligt, att ha trotsat en lärare. Jag var inte säker på vad jag tyckte om situationen men en sak som jag var säker på var att den lite blonda killen inte längre bara var vitblond, han var Cain.

Kommentar kommer...
skulle ju nyss lägga mig Astrid, du kan inte posta då juuuu (jk, men jag är faktiskt för trött för att läsa nu!)

Så bra som vanligt! Haha, Snape måste vänja sig vid tredje generationen Potter... men han har ju Miriam som tur är♥ men James är ju väldigt trevlig och det ser vi inte minst på hans vänskap med Amelia.

Åh jag kan inte uttrycka i ord hur rar Neville är!

- Hej! Jag är glad att ni är så pass ivriga att ni kommer fem minuter tidigt! Ni får två poäng vardera till Gryffindor för visad entusiasm.


NAAAW!♥

TIPS:

Professor Longbottom var en trevlig person som alltid verkade glad hela tiden.

Välj gärna det ena eller andra här.

Professor Longbottom var en trevlig person som alltid verkade glad.

Professor Longbottom var en trevlig person som verkade glad hela tiden.

Neville har såklart en rolig lektion, som beskrivs så bra att jag vill vara med på den själv trots taggar och liknande, medan Flags lektion är motsatsen. Och Cain ska vi bara inte tala om! Undrar hur detta ska fortsätta. Längtar till nästa!

Hejsan! Idag är det tisdag, som ni kanske vet, idag skulle jag ha postat det nionde kapitlet men det kommer tyvärr att bli sent. Jag kan inte svara på hur sent men det kommer, jag lovar. Hoppas att ni är okej med detta

Så klart! Ser fram emot kapitlet

(jag är skittrött just nu, orkar ingenting. Läser ikapp när jag orkar)

Ser framemot nästa kapitel, du är så duktig!