Almost PRS

Visserligen var det bra att de lovade att skaffa en ny säng, men tyvärr hade de förstört stämningen fullständigt. Dumma Joshua och Zihao, Yaosu hoppades innerligt att de skämdes båda två. Rejält, att de skämdes så pass att de inte skulle få sig någon sömn de kommande nätterna. Han blängde stint efter dem när de passerade ut genom den öppna dörren, som sedan gled igen efter dem.
”Det är en bra fråga..kommer aldrig få bort den där bilden ur skallen, eller de där ljuden”, svarade den äldre bittert och ryste till. Armarna sveptes genast runt Hayley när hon slingrade sina egna armar runt honom, och han vilade hakan mot den blonda hjässan. Hon var i perfekt höjd nu när hon hade klackarna på sig, precis lagom för att han skulle kunna använda hennes huvud som något slags stöd. Ibland var det skönt att vara lång.
”Inatt sover vi i soffan, så mycket kan jag säga..och när vi ser någon av dem nästa gång..antar att vi kan ignorera dem tills de ersatt sängen? Zihao blir galen om man ignorerar honom, så på den fronten skulle det vara ett utmärkt straff”, babblade tjugoåringen på fortsättningsvis och började långsamt röra sig bort mot soffan, utan att lämna kramen för en sekund. Nej, man kunde liksom kramas och gå på samma gång. Det var inte optimalt såklart, men det funkade och för stunden ville Yaosu absolut inte släppa taget om flickvännen. Han var alldeles för traumatiserad för att vandra omkring i kontoret utan att kunna gräva ner ansiktet i de ljuvligt doftande lockarna. Doften fick honom att komma på andra tankar och därmed gömma sig från den hemska scenen de nyss bevittnat. Urk.
”Fan, de förstörde min sexlust totalt”, klagade han när de tillslut damp ner i soffan. Rättare sagt damp han ner i soffan och drog Hayley med sig. ”Och jag som ville slita av dig den där klänningen och vara stygg”, fortsatte han, bara för att genast tystna. ”Stygg?”, upprepade tjugoåringen prövande och fnissade till. Gud vilket fånigt ord att beskriva det hela med. ”Snälla slå mig om jag använder det där ordet igen.”

Hayley är faktiskt rätt arg på både sin vän och hans pojkvän, de har förstört väldigt mycket nu igenom att vara korkade bägge två. Det har alltid tröstat henne att Joshua åtminstone verkar ha lite vett i sig, men nu börjar hon undra om det är sant.
"Kan man inte använda oblivate? Vill verkligen inte ha den här bilden i huvudet." Muttrar hon och slår sig lätt i skallen, som att det ska jaga bort bilden. Tyvärr funkar det inte. Nej, hon kommer nog inte se på sin vän på samma sätt på ett bra tag. Hon sluter ögonlocken och slår pannan försiktigt mot Yaosus bröstkorg, i ännu ett försök att få bort dem.
"Hm, har aldrig ignorerat Joshua innan.. vet inte hur han kommer reagera. Men jag kan tänka mig att Zihao inte gillar att bli ignorerad, känns son att han gillar uppmärksamhet." Påpekar sjuttonåringen och följer lydigt efter sin pojkvän när han rör sig mot soffan. Att gå medan de kramas är lite krångligt, men väldigt mysigt. Hur som helst, hon ska nog kunna ignorera Joshua. Eller ja, hon tänker göra det, han förtjänar det. När de väl slår sig ner i soffan sträcker Hayley på sig så att hon kan få av sig de röda klackarna, innan hon glider tillbaka hos Yaosu.
"De förstörde min också, hade blivit så redo på att dra av dig din kostym," erkänner hon med ett litet leende och kollar upp mot honom. Tänk om de andra två inte hade varit där, då skulle de troligen vara nakna vid det här laget. Ja, man kan ju alltid önska att det varit så. Även hon fnissar till av den äldres ordval medan hon börjar pilla med de mörka lockarna. "Men jag tycker det skulle vara kul att vara stygg," säger hon med en fniss och lämnar en kyss på hans kind. "Tänkte du förresten, att det är vår säng?"

”Jag önskar att det var ett alternativ”, svarade Yaosu och putade med underläppen. Det fanns säkert något sätt att få bort den där hemska bilden ur huvudet, men det skulle nog vara komplicerat att sikta in sig på specifikt ett minne. Kanske om de hade ett minnessåll, dock skulle det vara ännu svårare att försöka smyga sig in på McGonagalls kontor och använda det. Nej, de fick helt enkelt leva med de där bilderna tillsvidare. De skulle väl blekna så småningom.
Tjugoåringen ställde ner champagne flaskan på soffbordet och krånglade därefter fram trollstaven. Efter ett knyck på den flög skålen med jordgubbar genast bort mot dem, och placerade sig fint bredvid champagnen. Några svep senare hade de även två muggar framför sig. Han hade inga glas uppe på kontoret, bara en massa muggar, några tallrikar och skålar.
”Men om vi får i oss lite champagne och jordgubbar kanske vi kan lyckas glömma allt det där hemska och försöka njuta resten av kvällen”, påpekade den äldre och rodnade svagt över den lilla kyssen över kinden. ”Och jo, jag tycker att sängen är vår, inte bara min”, fortsatte han och slingrade armarna om henne igen, för att fortsättningsvis stjäla åt sig en kyss. Han tänkte inte låta brodern och dennes pojkvän förstöra kvällen för dem. Och tja, nu när de väl satt sig i soffan och de andra två hade varit borta ett tag, började den där lusten han haft innan att återvända.
”Hade du roligt ikväll, om vi bortser från det där sista som hände?” Undrade han och lutade sig över henne. Händerna kupade sig om kinderna på henne och han log brett. Hade han kommit att tänka på ett visst ord igen? Japp, av någon anledning var just ordet stygg väldigt roligt. Alltså hysteriskt roligt, även om det faktiskt passade ganska bra.

Medan pojkvännen ställer ner champagnen och ser till så att jordgubbarna kommer till dem, så höjer Hayley sin egna trollstav och börjar tända alla fina ljus i rummet. Det gör det liksom bara lite extra mysigt, plus den prasslande brasan. Detta får faktiskt tankarna på hennes vän och dennes pojkvän att försvinna ett tag, och kanske de kan lyckas få en bra kväll iallafall. Hon häller upp drycken i de två muggarna innan Yaosis armar slingrar sig runt henne. Självfallet besvarar hon kyssen och låter sina händer glida upp bakom nacken på honom. Lusten börjar så småningom komma tillbaka och hon fortsätter att kyssa Yaosu djupt. När frågan sedan kommer slår hon upp ögonlocken och ett litet leende stryker sig över läpparna.
"Jag hade det roligt, hade varit ännu roligare med dig däremot.. du då?" Undrar Hayley tyst och glider ner lite i soffan när den tre år äldre lutar sig närmre henne. Händerna glider över bröstkorgen på henne, och jodå, lusten har definitivt kommit tillbaka.

Även om det fortfarande fanns kvar ett visst os efter Joshua och Zihao, började rummet äntligen kännas lite mysigt igen. Alla ljus hade tänts och elden sprakade mysigt i eldstaden framför dem. Flickvännen hade även hällt upp champagne i de två respektive muggarna. Deras eget os började helt enkelt överta det där andra de två idioterna lämnat efter sig. Av någon anledning gillade han att kalla det för just os, även om det förmodligen fanns en hel del ord som beskrev det hela betydligt bättre.
”Det såg i alla fall ut som om du hade roligt, är glad över att det också stämde”, svarade den äldre och sneglade in i de kristallblå ögonen. ”Jag tyckte att det var helt okej, men som du sa..hade mycket hellre gått med dig”, fortsatte han och började dra av henne kavajen han lånat ut innan. ”Någon gång i framtiden vill jag vara din dejt, så att jag kan få snurra runt dig på dansgolvet och fiska upp dig i mina armar.” En av händerna gled längsmed kinderna på henne innan han återigen slöt det lilla avståndet mellan deras läppar. Det kändes lite läskigt att vara så pass intim, och då hade de inte gått längre än lite oskyldigt hångel. Skulle han ens klara av att gå längre än så? Tjugoåringen ville ju gärna det, men han var ändå orolig över att någonting skulle gå snett, att han skulle tappa sig själv. Nu hade han inte gjort det under de senaste veckorna, men då hade de inte heller legat med varandra under den tiden.
”Åh, jag vet inte vart jag ska ta vägen”, mumlade Yaosu mot sjuttonåringens läppar. Inte en aning faktiskt.

Hade det sett ut som att Hayley haft roligt? Jo, det är ju sant. Det hade varit en trevlig kväll, förutom de gånger hon tittat mot sin pojkvän och försvunnit tillbaka i sina tankar.
"Tror ikväll var den första gången jag kände mig lite svartsjuk om jag ska vara ärlig, fy fan vilken dålig känsla det är." Nu vet hon att hon inte har någon anledning till att vara svartsjuk riktigt, hon vet att det inte skulle hända något. Men hon blev svartsjuk för att bilden av pojkvännen med sin dejt varit så mycket bättre än med henne. Sen vill hon vara ärlig också, att Yaosu inte varit den enda som fått den där elaka känslan. Nej, fy fan vilken känsla. Det är fan hemskt med svartsjuka. Men det är väl något som kommer med att ha ett kärleksfullt förhållande ibland.
"Skulle gärna ha dig som dejt, vi får se till att det sker," mumlar sjuttomåringen. Tänk vad trevligt det skulle vara, gå på en bal tillsammans, hand i hand och dansa hela natten lång. Hon hjälper den andre att få av kavajen hon fått låna. Det är varmt och mysigt i rummet och den behövs inte direkt längre.
Hayleys händer glider upp under Yaosus skjorta medan kyssarna lite mer intensiva, men fortfarande kärleksfulla. När Yaosu sedan säger att han inte vet vart han ska ta vägen så låter Hayley sina händer glida ut ur bakom det vita tyget.
"Vi behöver inte göra något Yaosu," viskar hon och lämnar ännu en kyss på hans läppar. Hon vet att han inte riktigt vågat vara intim på de senaste tre veckorna, och det är helt förståeligt om han fortfarande inte vill det.

Allt eftersom kyssarna blev djupare, desto mer kluven blev Yaosu. Han ville verkligen fortsätta, särskilt när hennes händer gled upp under skjortan på honom. Samtidigt började hjärtat dunka på snabbare och hårdare därinne i bröstkorgen på honom, vilket gjorde honom smått nervös. När hjärtat slog på det där sättet brukade det betyda att han förr eller senare skulle förlora kontrollen, det var i alla fall så det varit alldeles nyss, och för cirka en månad sedan.
”Men jag vill fortsätta”, svarade den äldre och lutade sig tillbaka en gnutta, så att hankande betrakta flickvännen mer ingående. ”Om du vill..”, fortsatte han och gnagde sig själv löst i underläppen. Hennes händer hade glidit bort från den hyfsat vältränade överkroppen, någonting som han inte riktigt visste hur han skulle tolka. Ville hon inte eller var hon orolig över hur han kände? Visst, han var lite orolig, men de kunde inte heller gå resten av livet utan att vara intima och stämningen var mysig, inbjudande. Plus att han saknade det, trots att han var rädd över hur det skulle gå. Men som sagt, någon gång skulle de väl bli tvungna att ta det steget?
Yaosu drog fingrarna genom håret några gånger, innan han kupade händerna runt kinderna på henne. Tummarna gjorde små cirklar över den mjuka huden och fortsatte sedan ner över nacken, vidare mot klyvningen i klänningen. Han hade sagt innan att han ville slita av henne det vackra plagget, men det skulle bara vara dumt. Det var den finaste gåvan han någonsin skulle kunna ge henne och därmed var det nog bättre att försöka hålla både den och smyckena intakta.
”Jag vill däremot inte göra sönder klänningen..kommer aldrig kunna ge dig något så fint igen..”

Om det är något som Hayley inte vill så är det att den andre ska känna sig tvungen till någonting. Hon är fullt medveten om att det som hänt varit ärrande för de bägge två, och han har blivit rädd då han inte vill förlora kontrollen. Men de har ju gjort det många gånger innan och ja, då har han klarat sig fint. Men än en gång, hon vill inte att han ska pressa sig själv.
"Jag vill gärna," försäkrar hon med ett glatt litet leende. Det känns inte som att han ljuger för henne, det verkar som att han genuint vill fortsätta. De kristallblå ögonen glider över ansiktet framför henne. Hon märker lätt hur han börjar fundera till när hon drar ut händerna från under hans skjorta. "Drog bara bort dem så att du inte skulle känna dig obekväm.." Kanske hon inte behöver förklara för honom, men det är bättre att han vet istället för att ligga och grubbla om det. Hayleys fingrar börjar istället att knäppa upp skjortan han bär, smidigt och utan några skakningar. Att knäppa upp skjortor kan vara lite krångligt ibland, men nu går det fint fint. Och jo, det är klart de ska vara försiktiga med både klänningen och smyckena, de är otroligt vackra.
"Vi ska inte ha sönder klänningen.. men Yaosu, du är det finaste du kan ge mig," jösses vad klyschig Hayley är, men det är ju sant. Det finaste som hänt henne är att ha fått träffa honom. Nu är det inte direkt så att hon äger Yaosu som hon äger klänningen, han är liksom inte en grej man kan äga. Men förhoppningsvis förstår han vad hon menar.

”Obekväm? Jag blir aldrig obekväm i ditt sällskap”, påpekade Yaosu och skakade på huvudet. När blicken därefter fäste sig i de kristallblå ögonen och hon började knäppa upp skjortan på honom, spred sig en djup rodnad över kinderna. Det hade varit betydligt enklare att vara i sängen, men eftersom den var förstörd var den inte ett alternativ. Soffan var ju i alla fall det näst bästa alternativet, plus att det var väldigt mysigt framför brasan och med alla levande ljus omkring dem. Han rätade lite på sig när alla knappar var uppknäppta och drog av sig skjortan, slängde den över ryggstödet på soffan. Tänderna gnagde fortfarande löst i underläppen och han kom långsamt upp på benen, bara för att dra Hayley med sig. Att ta av klänningen när man satt ner var tvärt omöjligt, särskilt när han så gott som låg över henne så att dragkedjan doldes helt mot soffan. Det första han gjorde när de båda var uppe på benen var dock att frigöra de blonda lockarna från uppsättningen. Den var väldigt vacker och ramade in hennes ansikte på ett smickrande vis, men han ville bra gärna kunna dra händerna genom håret på henne.
Försiktigt svepte han håret håret över sjuttonåringens axel och lossade up halsbandet, för att sedan övergå till att långsamt dra ner dragkedjan. Det tog några sekunder innan han lyckades få tag på den, däremot gick det bra efter att han väl funnit den. Och till hans försvar hade den varit helt dold då plagget var så skickligt sytt.
”Är jag det finaste jag kan ge dig? Hm, då ska jag sätta en rosett på huvudet på julafton då”, svarade Yaosu med ett litet skratt och lirkade varsamt bort klänningen, som han sedan hängde upp på en galge i en av de många garderoberna. Det fanns ändå ingenting därinne, så den hängde både skyddat och fritt. Armarna slingrade sig runt Hayleys, i princip, bara kropp och han lämnade några kyssar längsmed nacken på henne.

Det är skönt att veta, att pojkvännen aldrig är obekväm i Hayleys sällskap. Hon kan faktiskt säga detsamma, vilket är väldigt ovanligt. Till och med när det kommer till hennes bästa vän så kan hon bli lite obekväm ibland, men främst hos andra män.. hos den tre år äldre känner hon sig säker och bekväm med nästintill allting, för hon vet att han aldrig skulle tvinga henne till något. När Yaosu sedan ställer sig upp följer hon lydigt efter.
"Jag är aldrig obekväm i ditt sällskap heller," de blonda lockarna frigörs från uppsättningen, vilket är väldigt skönt faktiskt. Att ha så långt och mycket hår så blir det rätt tungt, framförallt när det är uppsatt. Det verkar som att Yaosu gillar att ha händerna i hennes hår, vilket hon verkligen kan relatera till. Hon vill gärna alltid ha sina händer nergrävda i de mörka lockarna, tyvärr är det inte så värst smidigt. Medan Yaosu tar av henne halsbandet ser hon själv till att ta av sig örhängena. Hon vill inte att någon av dem ska åka råka ut och gömma sig i soffan eller någon annanstans.
"Fy vad gulligt det skulle vara.. får se till att sno åt mig en kamera tills dess," mumlar sjuttonåringen, hon skulle gärna ha en bild på Yaosu med en liten rosett på huvudet. Bästa presenten någonsin. Hayley hjälper till att få av den tjocka, vackra klänningen och följer pojkvännen med blicken när han hänger upp den. Hayley känner sig lite naken med tanke på att den andre fortfarande har sina byxor på sig, väldigt orättvist. Medan Yaosu slingrar armarna om henne så börjar hon att pilla upp bältet och byxorna han bär. När väl det är klart sträcker hon lite på sig och fångar upp två jordgubbar ena stoppar hon i sin egna mun och håller den andre framför läpparna på Yaosu.
"Vill du ha?" Viskar hon tyst medan hennes lediga hand glider över bröstkorgen på honom. Han är så vacker, hon kan inte greppa det. Kanske kyssarna kommet smaka lite jordgubb, något hon själv verkligen inte klagar på.