Almost PRS

Tänk hur det varit om det inte varit så, att de båda kände sig bekväma i den andres sällskap. Då hade deras förhållande troligen redan varit förgått, särskilt efter den där gången han råkat göra henne illa. Han var glad över att hon inte använt det emot honom, och hoppades att hon aldrig skulle göra det. Men samtidigt fick de inte glömma att det hänt en gång och därmed kunde hända igen. Nu hoppades de nog båda två att det aldrig skulle göra det, däremot skulle det vara vara korkat att ignorera den risken helt.
”Du får sno Joshuas, det är det minsta han kan göra efter att han och Zihao förstörde vår stackars säng..och jag gillade liksom den där sängen, den var det första stället vi låg med varandra på”, sade Yaosu och putade med underläppen, medan han fortsatte pressa läpparna längsmed nacken på henne. Han kunde inte låta bli att fnissa till när hon började lossa på bältet som höll uppe kostymbyxorna. Tyckte hon att det var lite orättvist hur hon var i princip naken medan han fortfarande hade byxorna på sig? Det verkade som det, vilket han fann otroligt gulligt.
”Gud, försöker du ta livet av mig eller?” Undrade den äldre när Hayley plötsligt hade en jordgubbe i munnen, som hon verkade vilja att han skulle dela med henne. Och det gjorde han också, någonting som av någon jävla anledning kändes väldigt..sexigt? Äh, det kvittade, han tyckte om det. Tjugoåringen tuggade fundersamt på sin halva av jordgubben, med de svarta ögonen fästa på flickvännen. Han hade bitit av den, men väntade inte många sekunder innan han lät läpparna komma i kontakt med hennes röda. Försiktigt, fortfarande med armarna svepta runt henne, knuffade han ner henne i soffan, för att därefter sätta sig i grensle över henne.
”Du smakar gott”, mumlade han mellan kyssarna och lät händerna glida längsmed sjuttonåringens slanka kropp. Hon smakade ju faktiskt jordgubbe för stunden, så det hade väl inte varit en allt för konstig kommentar?

Ja, kanske Hayley borde sno sin väns kamera. Det betyder däremot att hon kommer behöva prata med honom, och hon har ju redan bestämt sig för att ignorera honom.. lyckligtvis har hennes andra kompis också en kamera, och ja, Aeron har ju inte haft sex i deras säng. Mycket lättare att vända sig till honom. Blicken vilar på byxorna som hon tillslut får av och de glider ner till golvet, efter det fokuserar hon mer på kyssarna Yaosu lämnar över hennes nacke. Det kittlas lite, känns oerhört bra och får ett litet leende att titta fram.
"Men tänk på att vi kommer få inviga den nya," påpekar hon och låter händerna glida upp över bröstkorgen på den tre äldre, för att sedan fästa sig bakom nacken på honom. När Yaosu sedan reagerar på jordgubben kan Hayley inte undgå att fnissa till.
"Vi tog inte med jordgubbarna bara för att de ska va fina på bordet, eller hur?" Mumlar hon mot de beroendeframkallande läpparna efter att ha svalt sin halva av jordgubben. Läpparna kommer än en gång i kontakt med Yaosus, och helt ärligt vill hon inte sluta på en bra tid. Ryggen kommer snart i kontakt med soffan medan ena handen är nergrävd i de mörka lockarna, och den andra kupar sig lätt om tjugoåringens kind.
"Mhm.. du smakar inte så dumt du heller."

”Ja jo, men jag kommer ändå sakna den gamla, den förde med sig så många gamla minnen”, envisades Yaosu och fortsatte med sitt putande, även om han såg ganska nöjd ut för stunden. Hayleys händer hade fäst sig bakom nacken på henne och kyssarna blev ganska snart djupa. Nja, han hade inte tagit med sig varken jordgubbarna eller champagnen för att de skulle stå och se fina ut. De kunde mumsa på dem efter de varit stygga och förhoppningsvis somna framför den sprakande brasan så småningom.
”Hm, det var uppenbarligen därför jag tog med jordgubbarna”, svarade han in i kyssarna och sparkade av sig underkläderna. Händerna gled ner mot ljumsken på den yngre flickan och han krånglade försiktigt av även hennes underkläder. När de sedan började glida tillbaka upp över den smala kroppen, stannade han plötsligt till och blinkade till några gånger. Det brände till på samma gamla vanliga, obehagliga sätt.
”Förlåt, vänta lite..” Stammade tjugoåringen och satte sig upp, däremot utan att lägga någon större vikt på sjuttonåringen. Han gnuggade sig i de svidande ögonen ett slag, innan han öppnade ögonlocken igen och blickade ner mot Hayley. Tänderna gnagde återigen i underläppen och han sänkte blicken efter några sekunder och fäste den på händerna istället.
”De är gula igen, eller hur?” Undrade han tyst och grimaserade.

Det kan Hayley förstå, det är en bekväm säng och de två har gjort en hel del i den. Sen så är det ju sängen som de låg med varandra för första gången, och tja, det är rätt speciellt. Första gången hon låg med någon som brydde om henne och inte bara sig själva. Någon som genuint tyckte om henne. Nu när hon tänker på det sådär så kan hon verkligen förstå varför den äldre finner den så speciell.
"Kommer sakna den också," försäkrar hon med ett litet leende och stryker tummen i cirklar på huden vid den äldres nacke. När han sedan försöker få av henne underkläderna så höjer hon lite på benen för att hjälpa till. Sjuttonåringen har verkligen saknat det här, att vara så nära Yaosu, hud mot hud. Dock varar det inte så länge, och hjärtat sjunker när den andre drar sig undan. Inte för att de inte kommer ligga, utan för att pojkvännen behöver gå igenom något så jobbigt. Hayley granskar hans ansikte i tystnad, ser hur han gnuggar sig om ögonen. Händerna glider mot hans ansikte och kupar hans kinder. När han sedan slår upp ögonlocken kan hon se de där gula ögonen.. Helt ärligt så skrämmer det henne lite, påminner henne om de där vilda ögonen som kollat på henne för en månad sen, när han råkade göra henne illa. Men det går över, hon vet att hon fortfarande kan vara avslappnad.
"Ja, de är gula igen.. gör det ont?"

Dunk, dunk, dunk. Hjärtat slog med en sådan hast att Yaosu nästan kunde svära på att det skulle hoppa rakt ut ur bröstkorgen på honom vilken sekund som helst. Han gissade att ögonfärgen berodde starkt på pulsens takt, om den var förhöjd eller inte. Och nu var den utan tvekan förhöjd. Däremot visste han inte vad som skulle hända om den fortsatte vara det, om ingenting mer skulle förändras eller om han skulle tappa självkontrollen helt. Det var ju det där sista alternativet som skrämde honom så enormt. Hayley hade åtta ärr på grund av honom, för att inte tala om de mentala ärr hon var tvungen att bära på. Han kunde liksom se hur hon blev lite skrämd av den gula färgen. Den påminde henne nog om vad som hände några veckor tillbaka - den påminde honom själv om vad som hände några veckor tillbaka, även om han inte direkt kunde se sig själv i ögonen.
En av händerna gled upp mot den yngre flickans, vars egna händer kupat sig runt kinderna på honom. Jösses, här satt hon och frågade om han hade ont, när hon kanske egentligen borde flytt för livet. Hon var så fin, så otroligt fin.
”Lite, men det börjar redan sluta bränna”, svarade den äldre och slöt ögonlocken i några sekunder, medan en djup suck rymde honom. ”Jag hatar det här, jag hatar att vara såhär”, viskade han efter en stunds tystnad och försökte irriterat blinka bort den gula färgen, även fast han visste att det aldrig skulle funka.

Herregud, Hayley har nog inte riktigt förstått hur illa det hela varit. Hon vet att den andre är rädd för att förlora kontrollen och göra illa henne, men hon har inte tänkt på att hans ögon kan ändra färg och börjar svida som att han är redo att skifta. Det känns lite farligt, men hon vill inte lämna hans sida. Precis samma tänkande som hon haft för några veckor sedan och hon blivit skadad. Är hon dumdristigt? Troligen, men hon kan inte hindra sig. Hon vill vara med när han mår som sämst. Hon vill så gärna att han ska må bra, att det här ska gå över och att han inte ska behöva ha ont hela tiden. Men hon kan inte göra något åt det och det känns fullständigt värdelöst. Sjuttonåringen hasar sig upp från att ligga på soffan så att hon kan sitta bredvid Yaosu.
"Jag vet," viskar Hayley och slingrar armarna om honom, stryker fingrarna försiktigt genom håret på honom. Förhoppningsvis är kramen lite tröstande, för hon har ingen aning om vad hon ska säga för att hjälpa. Hayley känner verkligen att hon suger i tillfällen som denna. "Känner du att du kommer skifta mer?"

”Jag tror inte det”, mumlade den äldre och vilade huvudet mot en av Hayleys axlar. ”Men jag kan samtidigt inte lova någonting..”, fortsatte han skamset och slöt ögonlocken igen. Fy fan vad surt det kändes. De kunde inte ens vara intima med varandra utan att någonting skulle gå snett. Okej, man kunde kanske inte säga att det gått snett, men det fanns en risk att det skulle göra det. Och bara att den risken ens existerade kändes absolut, totalt värdelöst. Han var så trött på det, trött att känna sig så orolig och rädd hela tiden.
”Alltså jag tvivlar på att det här någonsin kommer rätta till sig och helt ärlig är jag färdig med att leva efter det här dumma pälsproblemet”, utbrast tjugoåringen plötsligt och drog den yngre flickan närmare intill sig, med ett litet morrande läte. Inte på ett hotfullt sätt eller något, utan bara..ja, han visste inte ens själv. ”Vem bryr sig om jag har gula ögon? Eller lite vassare tänder och naglar? Jag är fortfarande jag, så varför ska vi låta det förstöra?” Fortsatte han och betraktade Hayley, med ögonbrynen smått sammandragna. ”Om du fortfarande vill ha mig, tycker jag att vi ska fortsätta. Kanske det är spriten som talar, men jag vill ha dig..så mycket att det gör ont.” Fingrarna pillade med det blonda håret och ögonen betraktade flickvännen lite skyggt. Vad skulle han säga? Att de aldrig skulle kunna ha sex igen för att han var för feg? Nej, det var nog tur att alkoholen gav honom den där lilla knuffen, annars skulle de aldrig komma längre än några små kyssar.

Nej, det har Hayley fullt förståelse för, att den tre år äldre inte vill leva efter pälsproblemet. Det är faktiskt något som glädjer henne väldigt mycket, han har alltid känt behov av att rätta sig till det hela, och det är förvisso viktigt ibland, men inte i situationer som denna. Det glädjer henne att han vill försöka sluta vara rädd för sig själv. Det där som hände för några veckor sedan har bara hänt en endaste gång, och de vet vad som var problemet då och det problemet finns inte nu längre. Därför är sjuttonåringen rätt säker på att det inte kommer ske igen, men om hon ska vara ärlig blev hon lite orolig när ögonen blivit gula. Men hon känner sig säker nu, och hon litar både på sig själv och Yaosu. Morrandet är väl lite av ett varningstecken, men är det något Hayley lägger någon vikt vid? Nej. Som sagt, hon är dumdristig, och kanske lite för kåt för närvarande. Jösses, är det tragiskt? När han drar henne närmre sig låter hon ena handen glida ner över hans rygg och börjar göra små cirklar över huden på honom.
"Vi ska inte låta det förstöra," instämmer Hayley med ett litet leende och lutar sig lite tillbaka för att kunna se honom i ögonen. Hon kan börja se den där värmen i ögonen igen, väldigt skönt. Hon orkar nämligen inte vara rädd för sin egna pojkvän. "Jag vill fortfarande ha dig, såklart.. men jag vill inte att du ska ångra dig imorgon." Nej, kanske det är alkoholen som styr Yaosu.. om han ångrar sig imorgon så kommer ingen av dem må bra.

Var Yaosu orolig över att han skulle ångra sig imorgon? Inte ett smack, han skulle aldrig ångra något sådant. I alla fall inte nu när de verkligen var ett par, när de gång på gång hade talat om för varandra hur mycket de älskade varandra. Det enda alkoholen stod för var det där gradvisa bortfallet av rädslan. Nu var den inte där utan anledning såklart, men han tvivlade på att någonting skulle gå snett. Och de förtjänade att vara ”stygga” efter allt de gått igenom under kvällens gång, för att inte tala om att ha väntat i närmare en månad.
”Jag kommer inte ångra mig..för jag älskar att vara med dig, har bara varit så rädd över att råka ställa till det igen efter incidenten”, försäkrade tjugoåringen och kände hur ögonen brände till igen. Inte på samma sätt som innan, utan snarare för att den gula färgen började dra sig tillbaka. Nu var de betydligt varmare i färgen, typ bärnstensfärgade. Och det hade han inget problem med, för det var den färg de brukade anta under fullmånen, när han tagit elixiret. Han blickade under tystnad in i den yngre flickans kristallblå ögon, förlorade sig i dem precis som han brukade göra. Åh vad han älskade den känslan, att bara glida bort som på moln och leva i total lycka. Det var så han kände när han mötte hennes blick på det där viset, och det var absolut fantastiskt.
”Okej, nu tycker jag att vi ska ha det bästa sexet vi någonsin haft i hela våra liv”, konstaterade Yaosu och klappade menande över låren. ”För jag är så kåt att jag håller på att avlida”, fortsatte han och fnissade till. Gud, det lät så dumt när han pratade sådär, men han kunde inte låta bli, plus att det var sant.

Det känns bra att höra att den äldre inte kommer ångra sig för att han älskar Hayley, det får hjärtat att ta några glädjeskutt, men det brukar han få den att göra väldigt ofta.
"Förstår det, men tror verkligen inte att du behöver oroa dig," svarar hon och kupar händerna om hans kinder, bara för att klämma på dem lite grann. Det är faktiskt rätt åt den äldre, han brukar klämma på hennes puffiga kinder, och nu vill hon göra det tillbaka. Efter en stund har Yaosus ögon skiftat i färg igen, bärnstensfärgade. Hon har funnit tycke för alla tre färger, de gula, de bärnstensfärgade och de mörka. Hon finner dem alla väldigt fina. Det är underligt hur det där fungerar, hur det hoppar mellan olika färger. Sjuttonåringen vet inte om det är vanligt bland varulvar. Hon vet att den andre avskyr det ordet, men hon vet inte hur hon annars ska beskriva det. Hon skulle inte säga det till honom, men i huvudet är det väl okej? Hon hoppas det iallafall. När Yaosu sedan tar upp att de ska ha det bästa sexet i hela sina liv så bubblar ett leende upp plus ett litet skratt. Lydigt klättrar hon över låren på honom, låter händerna glida upp över hans vältränade överkropp innan de fäster sig bakom nacken på honom. Därefter sluter hon avståndet mellan dem och kysser honom djupt.
"Då ska du bara veta hur jävla kåt jag," viskar hon med ett litet fnissande mellan kyssarna.