Vattenstaden Vidomina & Med

Hon såg på honom och suckade.
"Det är inte det jag menar. Jag blev drogad för att sedan vakna upp här." Hon såg sedan mot Maryoch nickade.
"Åh det är ingen fara. Jag har nog energi att gå en sväng." Hon såg sedan upp i Jules ansikte med ett svagt leende.
"Låt ine han komma och ta mig sen. Säg att ni slarvat bort mig."

"Åh, struntprat, Ruby. Låt Jules bära dig till badrummet."
Jules plockade upp henne och gick med henne ut från vardagsrummet till de kom runt hörnet och en bit bort till ett annat rum. Mary hjälpte till att hålla upp dörren åt de. "Jag har redan tappat upp vatten åt dig. Handdukar ligger framme." Hon log och skulle säga något mer då det knackade på dörren. Både Jules och Mary såg förvånade ut. De väntade ju inget besök.
"Det är ingen som ska komma och ta dig. Sherman kommer inte träffa dig förrän du mår bättre.", förklarade han och satte ner Ruby på golvet. "Jag öppnar.", sa Mary och gick före innan Jules han säga något.
Hon gick ut till hallen för att öppna dörren till huset och i där, framför henne stod Caspian. Han var klädd i sina vanliga kläder, i de ljusblåafärger med silvriga, broderade, detaljer på sin jacka.
"Caspian!" Mary såg förvånad ut men samlade sig snabbt och vinkade in honom. "Kom in, jag har gjort mat så att det räcker till dig med."

Hon såg på henne och nickade, fortfarande väldugt blyg.
"Men ändå. Låt honom inte ta mig tillbaka. Han är ond." Hon såg på Jules och såg sedan mot vattnet.
"Det ser skönt ut. Ska nog bada lite." Hon såg på sina byxor och såg sedan mot dörren.
"Är det den unga killen?"

Mary gick in i badrummet igen. "Jules, du kan väl hjälpa Caspian så kan jag se efter Ruby?"
Jules nickade och kastade en sista blick åt Rubys håll innan han gick. "Du har inget att oroa dig för. Njut av badet nu." Han log vänligt och lämnade sedan rummet.
"Ja, det är Caspian, du träffade honom tidigare. Han ville se efter hur det gick för dig. Jag sa att han får vänta att träffa dig. Det är bara om du vill, Ruby." Mary gick fram till henne. "Jag lade fram kläder, det är mina kläder, men jag har vuxit ur de, jag tror att de ska passa dig. När det passar ska vi skaffa nya åt dig." Hon nickade mot de vikta kläderna vid sidan om badkaret. "Bäst att du kliver i medan vattnet fortfarande är varmt."

Hon såg efter Jules och började ta av sig kläderna och sjönk sedan ner i vattnet.
"Jag vill inte det." Hon såg ner och kände värmen komma tillbaka.
"Inte idag iallafall. Det Sherman gjorde var en mardröm. " Hon visade nacken.
"Ingen bedövning alls." Viskade hon.

Mary hämtade en handduk till sig själv att sätta ner på golvet så att hon kunde sitta på knä bredvid Alice i karet. "Låt mig hjälpa dig." Hon sträckte sig efter en mindre handduk och blötte den i vattnet för att sedan försiktigt badda Alices panna och resten av ansiktet. "Det känns bättre, eller hur?", viskade hon och försjönk i tankar om Sherman, forskningscentralen, hur allting hade lett till att Ruby var här. Det hade gått så fort sedan hon upptäcktes på radarn.
"Du behöver inte göra något. Jules är med Caspian. Oroa dig inte, Caspian förstår. Han är inte alls som Sherman." Hon log lite då och sträckte sig efter något medel som liknande någon slags olja. "Det här doftar ljuvligt, känn!" Hon hällde i handen och räckte över så att Ruby kunde känna efter. Mary gav ifrån sig ett skratt och masserade sedan in oljan i hennes hår. Hon nynnade lågmält på en melodi samtidigt som hon lät fingrarna massera Rubys hjässa.
"Tänk inte mer på det. Du måste vara utmattad.", sa hon och sköljde sedan ur oljan ur hennes hår. "Så." Hon betraktade Ruby. "Vill du att jag stannar med dig? Tills du badat klart?"

Ruby såg på henne och slöt ögonen. Det var så skönt md värmen och hon vände sig mot Mary. Sakta sträckte hon sig hon till flaskan och luktade försiktigt. Det luktade örtigt men väldigt gott. Ögonen flackade till dörren och sedan mot Mary.
"Nej stanna. Jag är rädd." Viskade hon tyst för att sedan sträcka sig mot henne.

Mary andades ut och gick tillbaka till Ruby. "Det är okej, jag stannar.", sa hon lugnt och sjönk ner på den vikta handduken på golvet. Hon log mo Ruby och plockade upp en tvättsvamp för att blöta den i vattnet. "Det här skönt, eller hur?" Hon dränkte den med något som liknade tvål och klämde åt så att skum rann över Ruby. "Det kittlas lite va?", skrattade hon och bytte en blick med Ruby för att sedan göra om det igen.
Hon kunde höra Jules och Capsian bortifrån köket. Det verkade skratta åt något. Det var också lugnande. En känsla av välbehag sköljde över Mary.
"Du ska se att det blir bra igen. Jag lovar.", sa hon och strök Ruby över kinden för att sedan klämma åt svampen så att den skummade över Ruby.

Hon såg på henne och nickade.
"Så slönt." Viskade hon och försökte att le igen. Sedan lutade hon sig frammåt och suckade.
"Åg det är väldigt skönt.

När hon var klar, ren och med nya kläder såg hon på Mary.
"Ska jag säga något till Caspian eller ska jag sova tycker du?"

"Du gör som du vill, Ruby." Mary skurade upp vattnet från golvet och tvättade händerna innan hon vände sig till henne. "Vi kan gå in och säga hej bara." Hon log och öppnade dörren till badrummet för att komma ut i korridoren. "De sitter inne i köket.", förklarade hon.