Vattenstaden Vidomina & Med

Hon såg på henne med en nick.
"Bara säga hej." Sa hon och gick efter henne.
Hon kunde höra Caspian och hennes hjärta slog allt fortare. Paniken slog inom henne och hon stannade upp.

Mary vände om då hon hörde att Ruby inte följde efter henne längre. "Men hur är det fatt?" Hon gick hastigt fram till henne och kände med baksidan av sin hand ifall hon verkade sjuk eller så. "Kom med här, marsch i säng." Hon tog varsamt tag i hennes armar och ledde henne bort till sovrummet där hon gjort i ordning så att Ruby kunde sova där. Hon lyfte på täcket. "Lägg dig ner. Du behöver sova. Du kan träffa Caspian en annan dag. Oroa dig inte. Han förstår. Mycket mer än vad du tror." Hon log då.

Ruby hann inte ens reagera innan hon stod framför sängen. Lydigt kröp hon ner och så fort hon lagt sig ner i sängen och placerat huvudet på kudden så hade hon somnat.
Andningen var lugn och hon sov redan tungt.

Morgonen därpå knackade Mary på dörren till Rubys sovrum. "Ruby? Är du vaken?" Hon tryckte försiktigt ner handtaget och dörren öppnades inåt.
Mary visade sig i dörröppningen. Hon var klädd i byxor och långärmat med håret uppsatt. "Jag måste iväg till jobbet, de ringde tidigare, men Jules är med dig. När jag är klar där så kommer jag hit igen." Hon gick fram och iakttog henne. "Det finns frukost.", sa hon leendes.

Hon hade sovit ovanligt gott och kikade fram där hon låg.
"Okej." Hon satte sig upp och klev ur sängen. Hon såg piggare ut och såg sig om.
"Kan jag få strumpor?" frågade hon och pekade på sina bara fötter.
"Kallt."

Mary fnissade när hon upptäckte Rubys bara fötter och gick fram till en garderob för att plocka ut ett par strumpor. "Här. Vi ska hitta kläder till dig sedan, det vore väl skönt att äga sina egna kläder?" Hon räckte över strumporna till henne. "Du ser utvilad ut.", sa hon sedan och log för att sedan haja till. "Juste, jag skulle ju iväg! Vi ses sedan. Prata Jules, han hjälper dig om det är något." Hon strök Rubys kind och lämnade sedan hennes rum för att gå ut ur byggnaden och köra därifrån.

Hon tog emot strumporna och drog sig på dem.
"Om jag bblir kvar." Hon såg sedan efter henne och gick mot köket.
"hej..." Hon såg blyg ut när hon såg Jules och skakade nästan i hela kroppen.
"Jag...." Hon kände hungern och svalde hårt.
"Jag tror jag är hungrig."

Jules hade satt sig vid bordet för att läsa ur tidningen. Han såg upp då Ruby visade sig i dörröppningen.
"Godmorgon.", sa han och stängde igen tidningen för att resa sig upp. Han gick fram till henne och log vänligt. "Du ser utvilad ut.", sa han och log varmt. "Jag har gjort gröt, gillar du det?" Han gick till spisen för att hälla upp i en tallrik till henne som han sedan satte på köksbordet. "Varsågod, det värmer bra.", sa han och satte sig ner på kökssoffan igen.

Hon satte sig ner och såg på honom.
"Hur har ni tidningar när ni lever under vattnet?" Hon såg på honom och tog tacksamt emot gröten.
"Jobbar du inte idag?" Hon såg ner och svalde. Den såg knstig ut men åt utan att säga något. Hon såg sig om i köket och såg sedan ner.
"Vad ville Caspian?"

Jules såg upp på Ruby. "Hm? Tidningen?" Han såg ner på papperet på bordet. Han skrattade då. "Jag förstår, det måste vara märkligt." Han pausade och plockade en frukt för att äta av den. "Papperet tillverkas på forskningscentrat. Det är inte samma material som på vattenytan. Tyvärr vet jag inte processen, det får du fråga någon annan om.", skrattade han och tuggade på frukten. Han svalde.
"Jag tog ledigt så att jag kunde se efter dig. Mary var tvungen att jobba ett tag."
Han följde hennes blick när hon såg sig om. "Caspian ville kolla hur läget var med dig. Han stannade på middag och sedan gick han. Han bor inte långt härifrån faktiskt." Han pausade igen. "Han kommer förbi senare idag igen. Om du vill så får du träffa honom då."