O'Malley's - Medi & Vidomina

"Nej, det tycker jag inte. Om du undrar ifall Armand vill följa med dig dit, så måste du fråga honom."
Patrice ryckte lite strött på axlarna och sken upp igen då Gabriel visade sig med frukosten serverad åt de på en bricka. Patrice kastade en slängkyss åt Gabriels håll innan han försvann därifrån. Tydligt att han var tvungen att återvända till jobbet.
Patrice högg in på brödet och tuggade entusiastiskt av det. Det var utsökt.
"Vin?", ekade hon efter hon svalt tuggan och hällde upp kaffe åt sig i en kopp.
"Jag gillar det!" Hon syftade på namnet på vinet. Det lät spännande på något sätt. "Vi firar med det ikväll. Till middagen, innan jobbet?", föreslog Patrice och upptäckte först då att Fleur verkade en aning bekymrad över deras situation vid frukostbordet.
"Oroa dig inte för Gabriel. Jag äter inte här varje dag. Jag äter sällan frukost. Jag sover egentligen oftast på mornarna. Och är jag hungrig så finns det mat att handla. Men det är så långt- så då går jag hellre hit. Godare mat och sötare servitriser- visst?" Hon fnittrade.

"Då ska jag ta det med honom idag. Då kan jag även kolla när jag ska vara ledig." Hon lyfte koppen med kaffe och luktade nyfiket. Såg sedan upp på henne och log.
"Det är självklart vi kan. Mer finns hemma på gården och jag kan definitft få en bra rabatt åt klubben om nu Armand vill det." Hon lyssnade sedan och fnissade.
"Jag börjar förstå hur du tänker. Inte jobba för hårt utan jobba hårt för se det goda." Hon såg över axeln mot Gabriel.
"Har du inte frågat ut honom?"

"Bra idé, Fleur." Patrice bredde en till macka med smör och tuggade i sig det för att sedan skölja ner det med kaffet. När hon druckit klart plockade hon fram fickspegeln ur handväskan och bättrade på läppstiftet. Iakttog sin spegelbild och plockade undan spegeln när hon var nöjd.
"Du tänker som en affärskvinna, Fleur. Jag gillar det." Patrice nickade gillande åt hennes förslag, men såg sedan förvånad ut då Fleur nämnde Gabriel.
"Gabriel?", började Patrice och skakade på huvudet. "Nej.. nej.. Han och jag.." Hon lutade hakan i handen och suckade. Såg ut att försvinna bort i tankarna för en stund. "Vi testade, men vi är inte skapta för varandra. Min prins finns någon annanstans." Patrice såg på Fleur igen, en aning besviken. För att Patrice blivit påmind om romansen som hon haft med Gabriel. Att det inte fungerade som de ville.
Men så klistrade hon på ett leende. "Dessutom, han skulle inte ha råd att köpa mig min herrgård."
Hon ställde sig upp. "Kom, jag vill se ditt hotellrum nu."

Kaffet var starkt nog för Fleur rynka på näsan. Men när hon var klar nickade hon sakta.
"Då är det avklarat." Hon gav ifrån sig en nickning innan hon reste sig.
"Ja vi kan gå. Men du kommer bli besviken. Rummet är det minsta så ha inga förväntningar." Hon tog hennes arm och skrattade.
"Då kan du leta vidarfe. Min bror skulle du inte stå ut med." Hon viftade med handen.
"Han är dock väldigt stilig..." Sa hon med eftertänksam röst.

"Äh, du ska ju inte vara kvar där! Du bor ju i det finaste som finns i stan!", skämtade Patrice och knuffade henne igen i sidan med höften.
De fortsatte stegen efter gatan som skulle leda de mer centralt. Där fanns flera hotell efter gatan. Förmodligen var det något av dem Fleur hade sitt rum i.
"Din bror?" Patrice höjde på ena ögonbrynet. "Och stilig säger du? Det låter ju som en match, Fleur!" Patrice skrattade och fortsatte gå med armen om Fleurs. "Berätta mer om honom. Ska Armand få träffa honom när ni far till gården för att hämta dina grejer då?"

Hon skrattade till och skakade på huvudet.
"Jag menade mitt hotellrum!" Brast hon ut och styrde stegen mot ett litet hotell.
"Jag har egentligen fyra bröder men jag tror en av dem är din typ." Hon såg sedan på henne med ett retsamt leende.
"Du ska väl med? Det är bara över dagen och frisk luft kan vara bra för hjärnan. Och om du ska bo i herrgård vill du ha så mycket grönt om dig som det går."

"Vad heter han? Hur ser han ut?", frågade Patrice och följde Fleurs steg mot hotellet. Hon blev nyfiken. Desto mer tid hon ägnade med Fleur, lärde hon känna henne. Fleur var definitivt mer än vad ögat såg. Och det gillade Patrice starkt.
Men när Fleur sedan frågade henne om hon skulle med till gården såg hon paff ut och tog sig för bröstet. "Va? Jag?", sa hon förvånat. Hade inte alls räknat med att hon skulle på utflykt till Fleurs barndomshem.
Hon följde med henne in till lobbyn. "Tja, jag tackar sällan nej till ett äventyr. Så.. vi säger väl det." Hon drog på ena mungipan i ett snett leende och ryckte på axlarna. Men kände sig desto mer nyfiken på att få se var Fleur faktiskt kom ifrån.

Hennes bubblande skratt slapp ur henne och hon öppnade dörren.
"Han heter Philippe och är 20 år. Ungefär 1,90 cm lång. Han har solbränd hy eftersom han jobbar på gården hela dagarna, vackra blåa ögon och hans hår är brunruffsigt." Hon såg på henne innan hon vinkade åt mannen som satt bakom disken.
"Jag flyttar ut idag så jag kommer ner snart."
Mannen nickade innan Fleur såg sig om.
"Åh han är rätt vällbyggd med. Ser inga som honom här faktiskt..."

Patrice såg ut att fundera. Hon var väl egentligen inte inne för ett seriöst förhållande just nu. Hon var alldeles för upptagen att själv göra något. Att få förverkliga sina drömmar. Men hon erkände för sig själv att han lät som en vacker person.
"Han låter som en speciell person medger jag.", sa hon och gick efter Fleur mot hotellrummet.
"Är han rik då? Kan han köpa mig en herrgård?" Patrice fnissade. Nog visste hon att det var en bit kvar innan hon själv skulle ha råd för en herrgård. Men det var alltid kul att drömma.
"Vad gör dina andra bröder då? Bor de också på gården?"

De kom upp för trappan och gick ddirekt till vänster så de hamnade i ett litet skrymsle intill trappan. Hon låste upp och öppnade dörren.
Rummet bestod av ett litet badrum, säng och ett skrivbord samt en klädkammare. Det var som Fleur hade sagt inget vackert rum och hon skrattade.
"Åh huset är som en herrgård fast inte så ståtlig." Hon gick fram till skrivbordet där fyra vinflaskor stod.
"Se.." Hon visade med handen.
"Och mina bröder bor på gården. De borde väl flytta men de vill hjälpa pappa och mamma."