Vampyrroll mellan Cruz767,rei hino

Ida som är van sa" ja det skulle man kunna tro men det är jag inte det tar flera dagar att bli förvandlad till en vampyr vet inte varför jag inte är det kanske är inte kan bli det. Vet inte men nu vet du vad han är . Vet inte vart han tog vägen nu" sa hon.

"Okej dens tora frågan är nu hur vi ska förklara detta för polisen" sa hon och gick närmare Ida.
"Har du någon idé hur?"

Ida sa" det finns inget de kan göra men vi kan alltid hitta på något annat. " Sa hon. Och suckade när hon såg att några mobbare kommer fram till dem.


Lucifer som nu var en långt borta i från dem i den stora skogen han hade stannat för en stund.

Mobbarna gick var väldigt nära nu och en av dom sa "ser man på eran lill skyddsängel är inte här nu då dags för ett att få smaka på lite spö tror jag" sa mobbaren

"Han är inte en skyddsängel det kan jag lova dig" sa hon nervöst och visste inte om hon skulle vara glad att han inte var där eller inte.

Ida som sa " har inte lust att bli mobbad idag inte nu" sa hon stönar till av betet.

Lucifer känner på sig att något är på gång så han sprang tillbaka till skolan men stannade i skogen som finns på skolgården. Han vill inte visa sin sida nu men han kan se bra här i från.

En av mobbarna tar tag i Ida. Och en annan tar tag i Anna. Dom flinar motell tjejerna innan dom har tänkte slå till dom.

Anna blundar och väntar på att bli slagen.

Lucifer som nu började gå mot den lilla skara människor som han ville inte skada inte igen men gav ida en mjuk blick som ett hej. Ida ser att Lucifer hade kommit tillbaka hon sa" hjälp du kan ju ja du vet " sa hon med hopp att han förstod .

Lucifer sneglar mot anna som verkar vara lite rädd men tar tag i en av mobbarna och ser mot honom med den blick som han brukar ha. Han vill inte skada men kan bita om det är så.

När hon öppnade ögonen ser hon Lucifer och sen ser hon hur rädd dom där killarna blir. Det tar bara några minuter innan dom springer iväg.
"Hej" sa hon med närsvös och lite rädd röst till Lucifer.

Lucifer som nu var sitt vanliga jag han sa " hej " sa han tillbaka men hoppas att dem inte kommer tillbaka.

"Tack för att du skrämde iväg dom" sa hon och tittade ner I marken.
"Men jag undrar bara varför gjorde du det"