Vems död var värst för er?

Freds. Hemskt.

Hedwigs helt klart!
Han ville bara skydda harry och han så söt

Freds död. :'( 3': ♥

Många viktiga personer, som gjort att tårarna har fallit ner över kinderna på mig, till exempel Sirius, som hade varit i 12 år i Azkaban där alla sa att han var den personen som dödade James och Lily Potter. Och sen när han äntligen har mött Harry och träffat sin gamla barndomsvän Remus Lupin är han en rymling. Blivit jagad på grund av att han inte kunnat skaffa fram bevis att han var oskyldig, och sen när han räddar Harry vid Mysterieavdelningen så blir han dödad av sin självaste kusin Bellatrix Lestrange.
Men den som berörde vid mitt hjärta, som gjorde att jag på kvällarna inte kunde sova och tänkte på hur annorlunda det kunde ha varit, som fick mig att gråta och känna mig helt deprimerad.
Severus Snape.....
Hela sitt liv blev han mobbad i skolan, och kanske till och med där hemma, varje dag blev han talad bakom ryggen av folk, blev nedknuffad, elever gömde hans saker och Marodörerna gjorde buss på honom, som att lyfta upp honom i luften och hota att dra ner byxorna framför massor av elever. Och hans bästa vän, Lily Evans, gick i Gryffindor medan han gick i Slytherin och dom sågs inte så ofta. Säkert sade han ordet "Smutskalle" till Lily på grund av att han kanske hade hört ordet så många gånger i hans elevhem och han var så frustrerad just då på grund av att han behövde hjälp av någon för att klara sig.
Det är så när man är frustrerad, man tänker inte vad man säger fören det är utsagt, men Snape for ju sen och sa förlåt, men Lily låtsades inte om honom. Nu var det ingen som brydde sig om Severus Snape och tillslut orkade han inte längre och blev en Dödsätare. Sedan när han insåg att familjen Potter, och särskilt Lily var i fara, bad han Albus Dumbledore om hjälp.
Han fick jobba som en spion åt Dumbledore men måste låtsas att vara på de ondas sida. Sedan i Harry Potters skolålder blev Snape på dåligt humör när han såg Harry, för han liknade så mycket sin far.
Och sedan i Harry Potters skolålder blev han bakom ryggen kallad "Greasy git" och "Overgrown big brat" och till och med blev kallad en dödsätare.
Han dödade endast Dumbledore på grund av att Dumbledore bad honom att göra det, annars skulle han säkert inte ha gjort det.
Fick beröm av Dödsätarna på grund av hans dåd, medan han innerst inne hade verkligen dåligt samvete.
Sedan i slutet blev han biten av Nagini i halsen och han tänkte han inte kunde hinna vissa minnena åt Harry, om att han var en hocorux.
Men i hans sista ögonblick innan döden, fick han ge minnena och se Harry Potter i ögonen, gröna, som en påminnelse att han kanske skulle möta Lily vid andra sidan.

Severus Snape, du har rört vid mitt hjärta och du var en underbar person, även om du inte visade det utanpå!

Sirius död...

Egentligen var ingen död speciellt jobbig, för jag var förberedd på dem. Vet inte om jag är bra på att förutbestämma medan jag läser, eller om jag bara är en riktig pessimist som tror att allt ska gå åt pipan. Hursomhelst, jag förstod att drömmen om att Harry skulle få flytta in hos Sirius och få en riktig familj var alldeles för bra för att vara sann. Jag förstod att Dumbledores död skulle lämna Harry övergiven, vilket var bra för storyn. Jag förstod att någon i den underbara stora fina familjen Weasley skulle bli tvungen att gå under i kriget (fast jag satte mina pengar på Percy, att hans skulle dö strax efter återföreningen med sin familj). Lupin och Tonks utsåg Harry till gudfar, och Ted fick växa upp föräldralös men med en gudfar som delade hans bakgrund.

Så de som träffade mig hårdast var de dödsfall som inte gick att räkna ut. Dobbys död tog mig ganska hårt, och den porträtterades väldigt bra i filmen också.

Men värst var nog Snape. Trodde alltid att han skulle dö, men inte sådär. När man hade fått reda på hans sanna historia kändes det bara så tungt. Speciellt för mig som aldrig hade litat på honom under hela serien och trodde han var hel-lojal mot Voldemort.

Freds, Sirius och Severus.

Samma här!

Fred, Sirius och Dumbledores, vart så chockad.

Jag har gråtit över dem alla, men värst skar nog Tonks död i hjärtat eftersom hon alltid varit en favorit.