Rollspel - 7:e året

[Åh, nej. Antonia mördar inte. Hon planerar att mörda senare. ^^]

"Jasså?" Undrar Antonia och höjer ena ögonbrynet. Hon kan faktiskt tvivla på att flickans enda vän är en katt. Hon är ju rätt trevlig. "Tänk att jag tvivlar på det." Säger hon nonchalant och ser Simon gå förbi kupén. förhoppningsvis letade han inte efter henne. Om han kommer igen finns det inget som kan rädda honom.

"Vi måste stoppa honom" säger Philip.
"Ja" säger Carl, som kommit tillbaka. Och med dom orden springer dom ut ur kupén.
"Alla tre kommer vara döda när tågresan tar slut" mumlar Aily. Sen somnar hon.

(Juste, glömde svara på ormgrejen xD Jag tänkte faktiskt PRECIS så i början ! Men sen "näää"

Silvia visste inte vad hon skulle säga, så hon tog upp Humlan i knät, som vaknade och började gosa in sig i hennes knä. När hon fick syn på ormen, så spände hon klorna och reste ragg.
"Ssscccchhh, det är inget farligt", sa Silvia lugnande och lade en hand på kattens rygg. Humlan sjönk ner, men var fortfarande spänd, så Silvia strök över hennes rygg tills det var borta.

[Jag kommer inte skriva något för än AlexZz har bestämt om Si ska leva eller inte ]

"Jag vet att du antagligen inte vill att jag kommer tillbaka, men jag kommer ändå snart." Säger Antonia till tjejen, reser sig och går ut ur kupén. Simon står längre bort, hon funderar på att låta Viper attackera honom igen. Hon bryr sig inte om han dör. Hon får bara en mindre fiende att ta hand om senare. Fast Simon verkar på något sätt, misstänkt. Antonia är paranoid när det gäller Simon, allt han gör kan antagligen bara vara en hämndaktion för det hon gjorde mot honom. Så har det alltid varit. Varje år. Samma visa, hon har gjort något mot honom, han har hämnats. När hon går åt motsatt håll från Simon kommer hans vänner mot henne, hon himlar irriterat med ögonen och funderar på om hon borde gå tillbaka till kupén, för sent.
"Antonia!" Simons röst. Antonia ryser och låter hennes orm låta så fientlig som möjligt när han kommer närmare.

[Aja, jag kan inte vänta med att skriva så jag gör det i alla fall]

Aily vaknar med ett ryck. Anguis väser och försöker på alla sätt få henne på benen.
"Dom är inte tillbaka än" väser han.
"Va?" mumlar Aily sömnigt. Sen kommer hon ihåg händelserna och rusar ut ur kupén plötsligt klarvaken. Anguis slingrar sig efter och tillsammans rusar dom genom tåget. Då ser Aily Si och Antonia stå längre ner i korridoren/tåget. Aily stannar och betraktar dom. Så länge som ingen blir attackerad behöver hon inte ingripa. Anguis slingrar sig upp på hennes axlar och inspekterar scenen.

"Watsol." Säger Antonia bistert.
"Antonia, snälla jag vill inte vara din fiende längre." Säger Simon till svar. Antonia börjar hånflina.
"Jasså? Vaddå, ångrade du dig när du blev strypt av en boa?" Säger Antonia ilsket. Hon är riktigt nära att sparka honom, det skulle inte vara likt henne. Men hon vill ändå göra det.

När Slytherintjejen hade gått ut ur kupén, satt Silvia kvar i några sekunder, sedan tittade hon försiktigt ut ur kupén, bara för att kolla om Slytherintjejen hade försvunnit. Men nej, där stod hon en bit bort och där var det också en kille från Slytherin. Silvia stängde dörren.
"Finns det bara Slytherin elever här?", frågade Silvia och strök Humlan över ryggen.
Men såklart så svarade hon inte.

"Nej, jag ångrade mig när jag såg att jag sårade min flickvän! Kan vi inte bara... sluta fred?" Undrar han, Antonia får nästan lust att skratta. Det var något hon inte hade väntat sig. Hon får ur sig ett kvävt skratt och Simon ser bister ut.
"Javisst vi får se hur länge det håller." Säger Antonia och ormen väser elakt. "Han verkar inte tycka om idén." Konstaterar hon hånleende. Simon suckar.
"Det där måste vara den enda ormen som jag mött som inte tycker om mig." Säger han irriterat.

[Undrar hur många ormar Simon mött? Hoppas Silvia skaffar sig några vänner.]

Aily ler när hon ser att Si inte blir attackerad. Hon går fram till dom och lägger handen på Sis arm.
"Tack Antonia" säger hon. Sen vänder hon sig mot Simon och blänger på honom.
"Ja jag vet. Nu går vi" säger han och dom går tillbaka till kupén.
"Vi borde byta om" säger Carl. Aily går ut ur kupén och väntar på att killarna ska byta om. Sen är det hennes tur.