Ginerva2003 & Medi

Han hade ett kort som såg ut som ett bankkort och betalningen gick iväg. Han vände sig om och såg Matilda i dörröppningen.
"Sara han är ju där." Hon pekade på Lyéx och såg sur ut.
"Han är en demon. Jag vet inte om du ser det men han kommer att döda dig!"
Lyéx såg oroad ut.
"Sara din vän verkar sjuk. Ska vi ringa en läkare?" Han lade en beskyddande hand på hennes axel. Han drog henne närmare sig och Matilda drog Sara mot sig.
"Nej du får henne inte!"

”Ja och vad är det med det jag får vara med honom om jag vill” sa hon surt.
”Han skulle aldrig döda mig” sa hon ennu surare.
”Ja det kanske är bra om vi gör det” sa hon.
”Matilda rör mig inte” sa hon argt.

Han log och tog henne till sig och gav hennes panna en lätt kyss. han andvände sin magi sparsamt men denna gång så lät han lite av den tränga in i henne. Göra henne lugnare.
"Sara ska vi sätta oss eller ta med?" Han smekte hennes panna med tummen innan han såg mot Matilda som verkade koka av ilska.
"Du kan gå. Du gör Sara upprörd. " Lyéx log svagt och tog kopparna ooch började gå mot en soffa.
"Sara min sköna."

Hon blev så himla lugn i hans närhet.
”vi kan vara här” sa hon, hon hoppades att hon verkligen skulle gå för hon ville inte ha henne där hon var ju så jobbig. Men allt skulle ju va bra för hon var med honom.
” ja vad är det” sa hon och såg på honom

Han log och drog henne närmare sig, började leka med hennes hand.
"Hur länge har du känt den där Matilda?" Han log och tog koppen.
"Det känns som ni varit vänner en lång tid. Man bråkar inte så med nyfunna vänner." De gröna ögonen blickade mot henne och han smekte henne igen.
Försiktigt pressade han sin kropp mot hennes och böjde sig framåt.
"Vad sägs som en lång promenad på stan sen? Alla kommer vrida blicken mot oss. Tjejerna vill vara du. Du kommer ha mig.2 Han bet lekfullt i hennes öra och kysste den senare.

Hon log mot honom.
"Vi blev vänner när jag var fyra" sa hon, hon nickade. Hon gav honom en puss på kinden.
"Ja set låter underbart" sa hon och log stort mot honom och tänkte knappt på Matilda längre. Hon tog en klunk av det goda kaffet.
"Verkligen tack" sa hon.

Han log och lade huvudet på sned.
"Så vad tror du att jag är för något? Du vet att jag inte är mänsklig." Han drack upp och ställde ner glaset och lutade sig tillbaka. Han synade henne med en nyfiken blick innan han reste sig upp.
"Jag kommer snart. Du verkar hungrig. Vi åt ju ingen frukost." Han kom snart tillbaka med en smörgås och ställde den framför henne med en flaska med juice framför henne. Log och smekte henne.
"Sen ikväll har jag en överraskning till dig." Han log mjukt.

Hon såg på honom.
"Jag vet inte men jag tycker inte det har någon betydelse" sa hon.
"Okej" sa hon och hennes mage kurade till.
"Vad för överraskning berätta jag vill veta" sa hon, hon gillade inte när hon inte visste.

"Om jag sa det nu skulle det inte bli en överraskning senare. Hur kul skulle det vara?" Han log och lade huvudet på sned. En fin restaurang sedan skulle han ta henne hem. Nog kunde han lära sig att köra bil under e minut? Han var ju trots allt en urgammal demon.
Med ett leende gav han henne mackan och log.
"Ät nu. Du är hungrig antar jag." Lyéx vred sig lite obekvämt i kläderna. Fy han gillade inte dessa kläder. Det gjorde honom lite äcklad.

"Okej" sa hon, hon gjorde en sur min.
"Tack ja jag är hungrig" sa hon och tog emot makan som luktade underbart. Hon tog en tugga och bara njöt.
"Den är super god" sa hon och pussade honom på kinden.