De fyra Marodörerna [sv]

Titel: De fyra Marodörerna
Språk: Svenska
Typ av text: Fanfiction
Rating: G
Beskrivning: Vi är fem personer som skriver ur marodörerna + Lilys perspektiv under deras sista år strax innan examen och hur de sedan går ut i vuxen världen och vad som händer innan Lily och James blir mördade.

Cara Riddle: Sirius Black
scarhead: James Potter
Elley: Lily Evans/Potter
MrsEmmaWeasley: Peter Pettigrew
Dragonskull: Remus Lupin
pandan: Severus Snape

(Säg till om det är nogot jag bör lägga till/ ändra )

Låter bra!
Skriv
Bevakar♥

den första kommer snart, har börjat skriva från James perspektiv

skriv skriv skriv

Solen sken genom fönstret, och lyste upp James Potters sängdraperi där han låg och snarkade, och sakta, sakta, vaknade och stirrade upp i taket. Ännu en morgon på Hogwarts då. Om fyra veckor skulle han aldrig mer få åka hit igen som en elev, utan då skulle han ta ett nytt kliv ut mot livet och börja om på nytt. Undra vad världen kan tänka sig erbjuda honom?
Men innan dess var han och de andra marodörerna tvungna att göra så Hogwarts alltid skulle komma ihåg dem. Hogwarts skulle nog komma ihåg dom, men dom måste göra något innan skolårens slut. Ett bus, helt enkelt! Men vad för bus, det har inte James fått någon idé än – det får dom andra sköta, han har andra saker och göra.
Med ett flin satte sig James upp och drog igen draperierna, för att treva efter sina rundformade glasögon. Han grep tag om dom, och höjde dom för att sätta dom. När han fick dom på sig, blev synen mycket bättre. Han vände sig mot sina kamrater, som fortfarande sov djupt.
- Men kom igen! Sover ni fortfarande? Skrek han nästan mot sina vänner. James brukade aldrig vara den som vaknade först, snarare tvärtom. Ingen av dom reagerade, vad hade dom gjort under natten som får dom så trötta? James blev lite irriterad, och ryckte till sig kudden. Han kastade den mot Sirius, som fick den placerad på huvudet.
- Vakna nu, slöfock, sa James irriterat medan han drog av sig sin pyjamas och på med sin klädnad. Sirius mumlade något ohörligt, i alla fall från James håll. James suckade, dom skulle väl vakna snart och följa med till frukosten. Efter att ha dragit på sig alla kläder och försäkrat sig att inte slipsen satt åt fel håll, öppnade han dörren till sovsalen och gick ner till uppehållsrummet, men stannade på sista trappsteget så han skymtade en röfhårig, vacker figur, på väg ut från uppehållsrummet. Lily. Plötsligt kände han hur kinderna började rodna, men Lily såg troligtivst inte det. Visst, dom hade haft fina stunder när dom varit med varandra, men han blev ändå sådär löjligt kär i hennes närhet. Han gick ner för det sista trappsteget, på väg till hans favoritfåtölj, när Lily vände sig om och såg med hennes underbara gröna ögon på honom. Han vinkade medan han smålog, och hon vinkade tillbaka innan hon gick ut. Suck. Han ville förklara att han gillade henne mer än vad han har sagt tidigare, men hur? ’’Jag skulle offra mitt liv för dig.’’ Fast det skulle han ju faktiskt, men det lät inte så snyggt egentligen när man förklarar sin kärlek till personen man älskar. I alla fall inte som första mening, åtminstone.
- Tagghorn, varför sitter du och deppar här? Frågade en pipig röst bakom honom, som fick James att glida ner från fåtöljen ner till golvet när han hoppade till. Han vände sig om, och såg Peter stå bakom fåtöljen och fnissa av hans fall.
- Slingersvans! Du skrämde livet ur mig, sa James medan han rättade glasögonen och satte sig upp igen. Men hur länge har du varit uppe egentligen?
- Jag vaknade nyss, sa Peter medan han satte sig på fåtöljen framför honom. Jag vaknade när du stängde dörren, sa han medan han tittade upp mot sovsalen. Dom bäste sig för att vänta tills latmasken Sirius och den mest ordentliga av dom, Remus, skulle vakna.

feet bra! Meer!

här kommer min del

Sirius kände hur något landade på hans huvud och hur James ropade långt bort. Men Sirius var för lat för att orka gå upp han rullade över och försökte somna om. Han hörde hur James lämnade rummet och hur någon annan lämnade rummet strax efter honom, han förstod att det var Peter som lämnat rummet när han hörde Måntands höga snarkningar
"Toppen" mumlade Sirius som nu inte kunde somna om nu. Han satte sig upp och såg sig omkring i rummet. Han hade fortfarande svårt att tro att det bara var fyra veckor kvar. Fyra veckor tills de skulle ta examen och aldrig med återvända hit. Sirius var lite avundsjuk på de andra tre som visste vart de skulle ta vägen när de slutat, de hade familjer att återvände till. Sirius själv tänkte aldrig mer i sitt liv sätta sin fot på Grimmaldiplan 12. Visso så kunde han åka med James, hans nästan bror hem till honom men Sirius gissade att James skulle ha fullt upp med en viss Lily Evans. Sirius förstod fortfarande inte riktigt hur det hade gått till, hur i hela världen Lily tillslut hade gått med på att gå ut med James. Men Sirius log för sig själv, han var ändå glad för sin väns skull. Black gnuggade den sista sömnen ur ögonen och reste sig upp. Han slängde på sig ett par svarta jeans och en vit t-shirt och såg sig själv i spegeln och log
"Får man ens vara så snygg?" frågade han sig spegelbild som inte svarade. Han såg på Remus som fortfarande sov. Han var den som brukade vara uppe tidigast, så vad hade han gjort under natten? Sirius började gå mot dörren men stannade, han kunde inte låta bli. Han trollade fram en hink vatten och smög fram till sin sovande vän. Han såg på honom och hällde sedan hinken med vatten över honom. Lupin for upp och Sirius låg snart dubbelvikt på golvet, han skrattade så han fick kramp i magen.
"God morgon Måntand." skrattade han
"Tramptass du är så..." Mer hörde inte Sirius, han hade sätt Remus blick och snabbt sprungit ut ur rummet. Han gick ner till uppehållsrummet och fann de andra två sittande i varsin fåtöljer, han gick fram till dem och slog sig nonchalant ner i en ledig fåtölj.
"Så nu är jag här och ingen sammankomst är komplett utan mig eller hur?" sa Sirius och log stort.
"Vi skulle klara oss bra utan dig, Tramptass." svarade James honom och Sirius såg sårat på honom och gjorde hundögon. Och hans andra vänner började skratta.
"Förresten Remus är nog lite ilsken." Flinade Black sonen.
"Vad har du nu gjort?" frågade Peter honom och Tramptass log.
"Äh de vanliga. Jag hällde en hink vatten över honom."” svarade han och såg på sina vänner

Superdupermegaawesomebra!

AWESOME utomordentligt!!!!

Jättebra! Bevakar, detta ska bli intressant!