Deep Into That Darkness ~ Julia Djurs

Titel: Deep Into That Darkness
Författare: Julia Djurs
Språk: Svenska
Färdigskriven: Nej
Skrivna kapitel: 4 av ca 30
Handling: Delphini är en 16 årig tjej, inte alls olik de andra. En dag när hon kommer hem faller hon till marken medvetslös och vaknar upp någonstans hon inte känner igen att hon varit tidigare. Islan, en kentaur, hjälper Delphini ta sig till något, hon vet inte vad det är, men hon känner en stark dragning till det. Tillslut vet hon inte vem hon kan lita på.. Vad är det hon måste hitta? Vart är hon? Varför hände det?
(dålig handling i know!)



----
Kapitel 1

Jag skyndar mig att äta min frukost.
"Accio väska!" säger jag när jag tar upp min trollstav, min väska kommer flygande och jag tar det sista av gröten. Mamma har redan gått till jobbet så jag behöver inte vänta på henne, då blir jag nog inte jätte sen. Jag slänger på mig jackan och skyndar ut. Jag tar min Nimbus 2000 och flyger mot skolan. Jag måste ta mig till Hogwarts utan att synas, dödsätarna har kommit tillbaka och dödar alla i sin väg. Man kan knappt tro att de var rädda för honom förut, men det finns en teori om att någon av hans äldsta anhängare vill ta över.
Det är första dagen för mig på Hogwarts, jag börjar mitt i höstterminen på mitt femte år. Förut har jag gått på Durmstrang men jag blev tvungen att byta när vi tingades fly.
Jag flyger in över skolområdet, det är otroligt stort. Jag flyger mot marken och landar. Jag får många nyfikna blickar.
"Vem är det där?"
"Vad har hon på sig?"
"Vart kommer hon ifrån?"
"Kolla hur hon ser ut"
"Tänk om hon är farlig!"
Jag ignorerar kommentarerna jag får och går mot en ingång istället. Där står en professor och tar emot mig.
"Goddag miss Lestrange" säger hon. Hon har en par halvmåneformade glasögon, silvrigt hår och en snällt leende.
"Hej" mumlar jag.
"Följ med till rektorns kontor" säger hon och vänder på klacken. Jag följer efter, vi går upp för ett par trappor och genom några korridorer och stannar utanför en port.
"Chokladgrodor" säger hon och porten öppnas. Vi fortsätter upp för en sprialtrappa och in genom en dörr. Där sitter en person jag inte förväntat mig att se, Albus Dumbledore. Jag trodde han var död..men nu sitter han här framför mig.
"Hejsan Evra, välkommen och sitt" säger han och tittar på en stol framför skrivbordet.
"Ehm tack" svarar jag och sätter mig.
"Så du har gått på Durmstrang tidigare inte sant?" säger han.
"Mm" svarar jag.
"Professor McGongall, är du snäll och hämtar sorteringshatten på hyllan där borta" säger han och tittar på professorn som nyss kom in. Hon kommer fram med en hatt och placerar den på mitt huvud.
"Nu kommer den här hatten att sortra dig till ett av våra elevhem, det kommer bli din familj från och med nu. Du kommer få komma hem på loven och så men inte annars under terminen" säger Dumbledore.
"Okej" säger jag kort.
"Hrm du är en Lestrange? Det var länge sen jag mötte på en sån..jag skulle säga SLYTHERIN!" säger sorteringshatten.
"Såja, nu ska professor McGonagall visa dig till Slytherins uppehållsrum, hon får tyvärr inte följa med in men hon kommer visa dig dit".
"Tack så mycket" säger jag innan jag lämnar hans kontor tillsammans med professor McGonagall.


---

Vad tyckte ni om första kapitlet? Jag fortsätter inte om igen tyckte om det

Den är AWESOME bevakar!!!

Skitbra, när kommer nästa?

Kapitel 2

Jag vaknar tidigt, klockan kan inte vara mer än strax efter 6. Jag gnuggar mig i ögonen och ser att de andra fortfarande sover. Gäspande drar jag bort täcket och klär på mig skoluniformen. Den är lite obekväm men jag får leva med det. Jag stoppar trollstaven innanför kappan och smyger ut ur sovrummet och ner till uppehållsrummet. Det hörs inte det ljud där nere så jag skyndar mig ut till fängelsehålorna och upp och ut genom porten. Solen skiner i mitt ansikte. Det är så härligt!
Jag går på en stig ner mot sjön, den ligger där alldeles stilla. Jag har för mig att det var någon sorts jätte bläckfisk i sjön, och att det finns några konstiga varelser som liknar sjöjungfrur.
Jag sätter mig där och bara tittar ut, det känns som att mycket har hänt på väldigt kort tid. Snart är det jul och jag ska antagligen stanna här, visst är det slutet av oktober men ändå. Jag längtar...


"Slå upp sida 347 i boken är ni snälla" säger professorn.
Det hörs ett svagt mummel genom klassen när de tar fram sina läroböcker och slår upp sidan.
"Idag mina vänner ska ni få lära er om Dödsätare, vilket är viktigt att lära sig om faktiskt, eftersom att de var anhängare till Ni-Vet-Vem under hand tid".
Jag blir förstenad i kroppen, ska vi lära oss att försvarar oss mot de? Jag får en klump i halsen, men jag är ju, jag, jag är ju en av de..


---------

förlåt för kort och dåligt kapitel, hade inte så mycket fantasi just nu men hoppas ni tycker om det ändå

Skitbra!!! Tack, har man nåt att läsa!

AWESOME!!!!

Kapitel 3

Jag tar en djup andetag, jag får helt enkelt spela med och tänka positivt, det hjälper mig att bli en skickligare häxa!
Under lektionen tränade vi på grunderna (...igen, de grunder som vi lärt oss för fem år sen ungefär) för att professorn skulle vara säker på att alla 'var med i matchen'.
"Vi fortsätter in på nyare saker under nästa lektion" meddelar professorn oss innan vi kliver ut ur klassrummet. En lång rödhårig tjej kommer fram till mig.
"Hej" säger hon glatt. "Du är ny är här va?"
"Aa" svarar jag kort och tittar ner i marken.
"Jag heter Rowenia" säger hon och slänger lite mig sitt hår och ler brett. "Skulle du vilja äta med mig sen? Vi är från samma elevhem".
"Visst, jag har ändå ingen annan att äta med så varför inte" säger jag och ger henne ett leende.
"Toppen!"
"Vi ses sen då" säger jag och ska precis gå när jag kommer på en sak, "förresten vad har vi för lektion nu?" Rowenia bara skrattar och säger sedan "örtlära".
"Okej tack" Jag skyndar mig därifrån, tur jag har som redan fått en ny vän - eller ja, nästan fått en ny vän. Jag öppnar min väska och känner plötsligt en svag smärta på min högra arm. Nej inte nu, inte här.. Jag skyndar mig fort in till tjejernastoalett och in i ett bås. Jag drar upp ärmen och mitt märke syns starkare än det gjort tidigare. Jag kan inte bara försvinna nu, jag får ignorera det och ta kontakt med de senare. Jag drar ner ärmen och sätter mig på golvet. Jag plockar fram en pergament bit och min fjäderpenna och bläck. Sedan stryker jag ut pergamentet på golvet och skriver.

"Vart har du varit?" säger Rowenia när jag kommer till bordet en liten stund efter lunchtid.
"Jag var tvungen att fixa en sak" säger jag och sätter mig mitt emot henne.
"Så berätta hur det var på din förra skola, varför bytte du? Jag vill veta allt" säger Rowenia ivrigt.
"Allt?" säger jag och skrattar, "okej det kommer ta lång tid".
"Jag har all tid i världen" säger Rowenia och sätter sig bekvämt.
"Okej, förut gick jag på Durmstrang" börjar jag. Jag berättar om alla vänner jag hade, om hur vi blev tvungna att flytta och allt som hänt sedan dess (fast självklart lämnade jag ute allt om dödsätarna). Rowenia ser väldigt intresserd ut.

Awesome sjukt bra!!!!

Julia Djurs superbra, hoppas det kommer fler kapitel ( bara jag som tänkte på Bellatrix så fort de sa lestrange?)

Du ä inte ensam